Antibiotika till hästar

Alla hästar har normalt bakterier på sin hud, i munnen, i tarmen och vissa andra ställen. Dessa ”goda” bakterier kallas normalflora. De hjälper till att skydda mot sjukdomsframkallande bakterier.

Vid en bakterieinfektion har sjukdomsframkallande bakterier fått ett övertag. Oftast klarar hästens eget immunförsvar att bekämpa bakterierna, tillsammans med sårrengöring till exempel. Men ibland behövs mer hjälp. Antibiotika som penicillin kan hjälpa så att infektionen läker och det kan bli livräddande.

Nedan följer 7 saker att tänka på gällande antibiotika.

Antibiotika verkar genom att störa viktiga funktioner hos bakterierna. Många av de bakterier som är känsliga för antibiotika kommer att dö, även bakterier som tillhör normalfloran.

Vissa bakterier är dock motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika och kommer att överleva. De gynnas av antibiotika. De kan bli fler och sprida sig lättare till omgivningen. Djur och människor som behandlas med antibiotika blir därför också mer mottagliga för smitta utifrån av resistenta bakterier. Några exempel på resistenta bakterier är MRSA och ESBL-bildande tarmbakterier.

”Värstingbakterier” eller multiresistenta bakterier som är resistenta mot flera olika antibiotika kan också drabba hästar. Om någon blir sjuk av bakterier som är multiresistenta så kan det bli omöjligt att antibiotikabehandla, eftersom det inte finns någon behandling som bakterien är känslig för. I värsta fall blir infektionen livshotande.

Resistens blir allt mer utbrett bland bakterier. Förr sågs antibiotika som ett ”mirakelmedel” men det har gradvis förlorat sin effekt. Det blir svårare att behandla vissa bakteriesjukdomar hos människor och djur.

Resistensutveckling påverkas av den sammanlagda användningen av all antibiotika. Det beror på att det finns ett naturligt kretslopp av bakterier mellan människor, djur och miljö. Man kan undvika många infektioner med god hygien och bra smittskydd. Det är viktigt för att motverka antibiotikaresistens.

Ända sedan 1940-talet har antibiotika använts av läkare och veterinärer mot infektioner. I många länder utanför EU används också antibiotika i fodret för att öka tillväxten hos djur. Det är inte tillåtet i Sverige sedan 1986, och inte i EU sedan 2006.

För att förebygga ökad resistens är det viktigt att använda antibiotika endast när det är nödvändigt. Man får inte använda antibiotika bara ”för säkerhets skull”. Virus, till exempel vid förkylning, går inte att behandla med antibiotika. Låt en veterinär bedöma när det är rätt läge.

Om hästen är pigg och mår bra behövs oftast inte antibiotika, till exempel vid en sårinfektion som inte är nära en led. Ofta kan man istället hjälpa hästen genom rätt sorts sårvård. Använd inte heller antibiotikasalvor till småsår.

När antibiotika ändå behövs, ska veterinären väga in risken för spridning av resistens när antibiotikasort väljs:

• Medlet ska påverka hästens normala bakterieflora så lite som möjligt (ha ett smalt spektrum).
• Medlet ska förväntas nå fram till infektionsområdet.
• Medlet ska ha tillräcklig effekt mot bakterien, utan oönskade följder eller biverkningar.
• Så kort behandling som möjligt är bra för att minska påverkan på normalfloran.

Det bästa är därför om ett bakterieprov tas. Provtagning är särskilt viktigt om en viss behandling inte hjälpte, eller om det blivit ett återfall. Däremot ska man inte välja antibiotikasort i första hand efter vad det kostar, eller hur lång karenstid det har till tävling eller slakt efter behandling.

De vanligaste antibiotikapreparaten som används till hästar i Sverige är penicillin, som ges som injektioner, och trimetoprimsulfa, som oftast ges som pasta i munnen.

Det finns alltid en viss risk för biverkningar vid användning av läkemedel. För alla sorters antibiotika till häst finns det exempelvis en viss risk för diarré, på grund av störning av tarmfloran. Oftast blir diarrén lindrig och kortvarig, men det förekommer allvarliga tillstånd och dödsfall. Risken är högre om olika antibiotika kombineras. Vid injektion av olika läkemedel kan bland annat chock förekomma.

Oönskade reaktioner och dålig behandlingseffekt ska rapporteras till Läkemedelsverket.

Hästar räknas som livsmedelsproducerande djur, alltså de får användas till kött. Ganska få antibiotikasubstanser är därför godkända för behandling av häst rakt av. Karenstiden som måste passera efter behandling innan slakt anges på förpackningen, eller meddelas av veterinären. När slaktkarenstiden har gått, är hästköttet säkert att äta.

Hästar som har behandlats med antibiotika får inte tävla innan tävlingskarenstiden gått ut. Den som tävlar är skyldig att känna till vad hästen har behandlats med och att följa tävlingsbestämmelserna.

Lämna in antibiotika och andra överblivna läkemedel på apoteket. Då bidrar du till att medicinen inte används i onödan och inte heller sprids i vår miljö.

Lägg medicinerna som ska lämnas in i en genomskinlig plastpåse. Apoteken kan ge gratis påsar för detta.