Hovböld

Vad som skett när en hovböld utvecklats är att en infektion slagit till i hovens läderhud. På föl upp till 3 månaders ålder kan det i enstaka fall uppstå bölder i hovarna där bakterierna spridits till hoven via blodet.  På övriga hästar tar bakterierna sig dit genom att det uppstått defekter i den skyddande hornkapseln, på grund av:

• Hornsprickor till följd av direkt trauma eller ofysiologisk belastning
• Hålväggar
• Bärrandsröta

Hästens infektionsförsvar sätter då in sina resurser mot bakterierna och det blir en inflammatorisk reaktion. Varet som bildas (en ansamling av vita blodkroppar, bakterier och skadad vävnad) kan, om det inte dräneras ut, skapa ett vätsketryck som med tiden ökar i omfattning och förvärrar hältan.

Vi brukar skilja på hovbölder och infektioner i hoven som letat sig in via så kallade spiktramp eller sömstick då de senare brukar ha en annan sjukdomsutveckling. Här kan du läsa mer om diverse skador och sjukdomar i hästens hovar.

Ökad puls i benet

I den inflammatoriska reaktionen ingår också en ökad blodtillförsel till det skadade området. Det kan du känna på pulsådrorna till hoven där de passerar kotledens bakkant eller skenans utsida (bakben). När mer blod skall transporteras ner till hoven fylls ju artärerna mer och denna vidgning av artärerna vid varje hjärtslag gör att man känner pulsen tydligare. Man säger då att hästen har ”förstärkt puls”.

Pulsen kan tydlighet kan bedömas i höjd med kotsenbenen på alla 4 ben, alternativt mellan skenben och utsidans griffelben i höjd med skenans övre 1/3 på bakbenen. Foto: Ove Wattle

Den ökade blodgenomströmningen till den drabbade hoven medför också att hoven blir varm. Inflammationen som uppstår medför att vätska läcker ut från kärlbädden och ödem uppstår. Ödemet ses som en svullnad i benet och denna svullnad kan gå upp över kronranden, upp mot kotleden eller till och med ända upp på skenan. Smärtan gör ofta att hästen blir allmänpåverkad, tappar aptiten och blir ”hängig”. En del infektioner kan också ge en ytterligare allmänpåverkan med feber. Tempa därför alltid din häst vid misstanke om hovböld.

Vid misstanke om hovböld skall hovens bärrand/undersida alltid skäras ren i jakt på den horndefekt som fungerat som en inkörsport till kötthoven för bakterierna (till vänster). En visitertång är också ett bra hjälpmedel för att med ett punkttryck som flyttas runt lokalisera var i hoven hästen visar tecken på böld (mitten). Därefter kan hovbölden skäras upp (till höger). Foto. Ove Wattle och Carin Wrange

I princip kan hovbölder utvecklas i vilken del av hornkapselns läderhud som helst men i praktiken återfinns mer än 90 % av hovbölderna under horndefekter i bärplanets lamellrand. Om bölden inte dräneras kommer den ökade mängden var (mängden vätska) som bildas trycka sig fram mellan hornstrukturerna i hornkapselns inre delar och söka sig endera uppåt mot kronranden eller längs sul och/eller strålhorn och tömma sig spontant på dessa platser. När bölden töms av sig själv minskar trycket och därmed också retningen på läderhuden varför hästens hälta brukar minska radikalt efter dränering.

Men det är långt ifrån alltid som en hovbölden både dränerar sig och läker av helt själv. Oftast måste veterinär eller hovslagare hjälpa naturen på traven.

Med hovkniv skärs hoven upp där man har misstanke om hovböld. På bilden i mitten är bölden tömd och en dubbelsula blottad. Böldens innehåll hade spridit sig i sulhornet och skapat en dubbelsula. Bilden till höger är tagen 1 vecka efter det att bölden dränerades och hästen kan nu arbeta fullt ut när skodd med sko + sula + tjärdrev eller Sole pack mellan den egna sulan och sko-sulan.  Foton: Ove Wattle

Vid behandling av en hovböld säkerställer veterinären eller hovslagaren först att diagnosen hovböld stämmer, så att man är säker på att det inte är någon annan smärtande process i hovområdet som ligger bakom symtomen. Därefter påbörjas arbetet att lokalisera hovbölden.

Vid arbete med visitertång är det viktigt att noggrant gå igenom hoven bit för bit. En del hästar reagerar på visitertången utan att för den skull ha någon skada, vilket gör att det krävs både kunskap och erfarenhet för att lokalisera bölden rätt med denna metod.

Det händer att det är svårt att hitta bölden. Då kan den som undersökt hästen lägga på ett hovgips och låta hästen boxvila ett dygn innan nya undersökningar görs. Om hältan minskat radikalt till dagen talar mer för att det var en stengalla. Om hältan kvarstår så får man fortsatt försöka skilja diagnoserna hovböld och hovbensfraktur åt.

Efter att böldens dränerats

Kontrollera alltid att hästen har ett gott skydd mot stelkramp.

Beroende på var i hoven bölden sitter varierar eftervården, från enklare bandagering till mer avancerat täckande beslag. Vid infektioner som involverar hovbenet krävs antibiotikabehandling och detsamma kan vara fallet om infektionen berott på ett spiktramp eller annan ”stickskada”.

Myt att ”vänta ut” hovbölder

”Vänta aldrig ut” hovbölder. Bölden kan handla om en infektion som kräver antibiotikabehandling eller stelkrampsskydd, alternativt skador som går på djupet och kräver snabba insatser. Sist men inte minst är hovböld ofta ett mycket smärtsamt tillstånd – som vi aldrig ska låta hästen gå med längre än nödvändigt.

Att ”vänta ut hovbölder” är en gammal myt som inte bör följas. En smärtfri häst är en glad häst – och när vi kan hjälpa hästen att må bra är det vår plikt att göra det! Foto: Lisa Chröisty