Ekvint metabolt syndrom

Begreppslista:

EMS: EMS står för Equine Metabolic Syndrome, på svenska ”ekvint metabolt syndrom”.

IR: IR står för Insulinresistens, eller som man ibland säger ”nedsatt insulinkänslighet”.

ID: ID står för Insulindysreglering och är ett relativt nytt begrepp som används för att beskriva hästar som har insulinresistens (IR) och som även har onormalt höga insulinkoncentrationer i blod (det som kallas för ”hyperinsulinemi”) vid fasta och/eller utfodring. Hästar med EMS har även ID, på så sätt hänger begreppen ihop.

Hyperinsulinemi: Innebär att hästen har onormalt höga koncentrationer av insulin i blodet, vid fasta och/eller utfodring.

Hästar som lider av EMS har också inslindysreglering, ID. Dessutom är hästar med EMS ofta, men inte alltid, överviktiga eller feta med lokala fettdepåer bland annat vid nacken. Om dessa hästar inte redan har fång, är risken mycket stor att hästen utvecklar även den sjukdomen inom en snar framtid.

Trots att samband finns mellan fetma, EMS och fång är det viktigt att notera att inte alla feta hästar är insulinresistenta, och att hästar som har ID inte behöver vara feta.

Gotlandsruss med kraftig fettansättning, särskilt vid mankam och manke. Foto: Cecilia Müller

Frisättning av insulin från bukspottkörteln styrs framför allt av blodets nivå av socker (glukos). Insulin har till huvuduppgift att stimulera upptag av glukos från blodet till kroppens celler. Glukos som tas upp efter utfodring används direkt som energikälla, eller så lagras det in som glykogen i muskler och lever. Insulin styr även kroppens metabolism av fett, genom att stimulera inlagring av fettsyror i fettväv, samt genom att hämma fettsyratransport ut ur cellerna.

En häst som är IR har en nedsatt känslighet för insulin i fett, muskel och leverceller. Insulinet stimulerar då inte cellernas glukosupptag lika effektivt, vilket leder till att kroppen kompenserar med att producera ännu mer insulin från bukspottkörteln och därmed uppstår hyperinsulinemi. De flesta hästar med ID får hyperinsulinemi efter utfodring, men vissa hästar har onormalt höga koncentrationer av insulin i blodet även mellan måltider.

Insulinnivån förändras hos alla hästar vid intag av foder. Men hos hästar med EMS är regleringen av det insulin som frisätts dysfunktionell – vilket skapar problem och störningar i hästkroppen. Foto: Lisa Chröisty

Det finns olika metoder för att mäta insulinkänslighet hos hästar, många av testen är väldigt komplicerade att utföra och lämpar sig endast för användning i forskningssammanhang.

Den enklaste metoden är att mäta hästens basala nivåer av glukos och insulin i blodet. Då koncentrationen av glukos och insulin i blodet kan variera kraftigt över dygnet, bland annat beroende på utfodring och stress, så är denna metod dock relativ osäker. Det innebär att risk finns för att veterinären missar att ställa rätt diagnos.

Forskare på SLU har tagit fram ett enkelt test, ett så kallat oralt glukostoleranstest (OGT), som kan användas i fält för diagnostik av ID. Med detta test ger djurägaren själv hästen socker (glukossirap) i munnen, för att stimulera frisättning av insulin. Efter ett visst tidsintervall kommer en veterinär och tar blodprov från hästen för att mäta bland annat glukos- och insulinhalten i blodet.

Professor Johan Bröjer tar ett blodprov på en häst som lider av ekvint metabolt syndrom. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Läs mer:

• Så går testet till – diagnostik av EMS och PPID (PDF från universtitetsdjursjukhuset UDS)

Fång hos hästar med EMS – orsak och samband?

Anledningen till att hästar med EMS ofta även drabbas av fång beror på att hästar som har EMS också har problem med inslulindysreglering, ID. Det som är farligt för hästar med ID är att de vid fasta men framför allt efter utfodring får onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet – hyperinsulinemi, då de inte kan reglera blocksockernivåerna korrekt.

I försök har man injicerat insulin i blodet hos unga, friska ponnyer (utan någon tidigare historia av fång) och på så sätt kunnat framkalla fång. Man har därmed kunnat visa att det är just de höga nivåerna av insulin som ger upphov till fång hos hästar med ID och EMS.

Fångkänning vanligt vid högt socker i fodret – och bete på gräs

En foderstat med högt innehåll av socker gör hästen mer insulindysreglerad. Av denna anledning så drabbas EMS-hästar ofta av fång i samband med bete då intaget av socker är högt. Fångsymptom eller ”fångkänning” kan dock även komma när hästen står på stallutfodring. Om vallfoderstaten har ett högt innehåll av socker är risken för att fång uppstår under stallsäsongen hög.

I många fall blir hästens fång så allvarlig att hästen behöver smärtlindring och boxvila under många månader, ända upp till 1 år. Det dock inte heller helt ovanligt att hästar med EMS får låggradiga symptom på fång, där djurägaren inte alltid lägger märket till att hästen till exempel har ett lite avvikande rörelsemönster.

Utfodringsrelaterad fång – något annat än fång av EMS

Fång hos hästar med EMS skiljer sig från utfodringsrelaterad fång. Utfodringsrelaterad fång kan uppkomma till exempel när hästen ätit för mycket kraftfoder eller vid  plötsliga foderbyten där skillnaden mellan det gamla och det nya fodret är stor, till exempel vid snabb övergång från stallfoderstat till betesgräs. I sådana lägen uppstår fång på grund av att mikroorganismerna i hästens grovtarm inte hinner ställa om till den nya foderstaten eller betesgräset tillräckligt snabbt, vilket skapar en obalans i grovtarmen Denna akuta störning i grovtarmen leder till ett systemiskt inflammatoriskt tillstånd som ger upphov till fång.

Utfodringsrelaterad fång, som kan uppstå om hästen till exempel fått i sig alldeles för stora mängder kraftfoder, är något annat än EMS-relaterad fång. Foto: Lisa Chröisty

Läs mer:

• Om den allvarliga och smärtsamma hovsjukdomen fång

Vissa raser löper högre risk

Man har under årens lopp noterat att ponnyraser så som russ och shetlandsponnyer samt ursprungliga hästraser så som islandshästar, oftare drabbas av EMS jämfört med t.ex. trav- och galopphästar. Det finns därför teorier om en genetisk bakgrundsorsak till EMS.

Det finns också forskare som anser att ponnyraser i grunden har en lägre insulinkänslighet än stora hästar. Detta förklarar varför ponnyraser och andra mer ursprungliga hästraser lättare drabbas av sjukdomen EMS och fång. Det finns därför anledning som ägare till en ponny eller islandshäst att vara extra uppmärksam på symptom som kopplar till denna sjukdom.

Det finns anledning att som ägare till en ponny eller islandshäst att vara extra uppmärksam på symptom som kopplar till EMS såväl som fång. Foto: Lisa Chröisty

Rätt foder och regelbunden motion

Hästar som fått diagnosen EMS och som konstaterats vara insulindysreglerade kräver speciell omvårdnad för att fång skall kunna undvikas. A och O för en häst med EMS är korrekt utfodring och motion.

Undvik socker och stärkelse

För att minska fångrisken hos hästar med EMS bör intaget av fodermedel med högt innehåll av socker- och stärkelse undvikas, eftersom ett lägre intag av dessa minskar insulinfrisättningen i blodet. Foder som innehåller mycket stärkelse och socker omfattar de allra flesta kraftfoder, som havre, korn, majs, betfor, melass, pelleterade kraftfoder och müsliblandningar.

Grunden i foderstaten till en häst med EMS bör vara analyserat vallfoder (hö, hösilage, ensilage), vilket för övrigt gäller alla hästar. Vid en vallfoderanalys skattas bland annat innehållet av energi som mäts i Megajoule (MJ) per kg torrsubstans (ts) och mängden smältbart råprotein (smb rp), som anges i g per kg ts.

Riktmärken för foder till hästar med EMS:

För hästar med EMS, som många gånger är överviktiga, behöver man begränsa det totala intaget av energi. Om energikoncentrationen i vallfodret är för hög så kan den totala mängden foder i kg som man kan ge hästen bli för liten, dvs stråmängden minskar, vilket är negativt för hästen som behöver långa ättider. Energikoncentrationen bör därför helst vara under 9 MJ per kg ts i vallfoder som ska ges till hästar med EMS.

Analys av sockerhalten i vallfodret kan också göras. Man ska dock vara medveten om att olika analysmetoder används vid olika laboratorium, så analys av socker i vallfoder kan vara svårtolkat. Ett riktvärde som kan vara användbart är att sockerhalten i vallfodret bör understiga 10 procent av ts (dvs mindre än 100 g socker/kg ts).

Många vallfoderproducenter kan i dagsläget erbjuda foder med lågt sockerinnehåll till hästägare. Enbart sockerhalten bör dock inte användas som mått på om vallfodret är lämpligt eller inte för EMS-hästar, utan sockerhalten bör bedömas tillsammans med energimängd och proteinhalt i fodret. Proteinhalten i vallfoder bör ligga på ca 5-6 g smb rp/MJ.

Håll koll på hull och vikt

Då många hästar med EMS är överviktiga är det även viktigt att begränsa det totala intaget av energi, för att hästen ska minska i vikt. Detta är en viktig del i behandling av EMS då studier har visat att viktnedgång förbättrar insulinkänsligheten hos häst.

Motion förbättrar insulinkänsligheten

Regelbunden motion har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten, och minskar även risken för att hästen blir överviktig.

Att endast motionera hästar med EMS utan att samtidigt förändra utfodringen leder dock sällan till en bestående förbättring av insulinkänsligheten.

Vilken intensitet som krävs för att förbättra insulinkänsligheten är inte helt klarlagt. Generellt kan man säga att lite motion är bättre än ingen, även om vissa forskar menar att intensiteten behöver vara relativt hög, galopp i > 30 minuter 5 ggr / vecka,  för att uppnå förbättrad insulinkänslighet.

Regelbunden motion har visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten, och minskar även risken för att hästen blir överviktig – viktigt inte minst för hästar i riskzonen till EMS. Foto: Lisa Chröisty

Begränsa betestiden

Att släppa en fånghäst på bete är något de flesta drar sig för, eftersom många hästar med EMS får fång på bete. Betesgräset i sig är sällan ”farligt” utan det är den fria tillgången på gräs, det vill säga ett överintag av näringsrikt foder med högt sockerinnehåll, som gör att hästens insulindysreglering försämras ytterligare, med fång som vanlig följd. Det som avgör om hästen kommer drabbas av fång eller ej beror på hur insulindysrelgerad hästen är.

Är hästen kraftigt ID kommer den ha mycket förhöjda insulinnivåer på bete (hyperinsulinemi).

Test av hästens inslindysregling, ID

För att veta om det är lämpligt att låta EMS-hästen gå på bete eller ej behöver man göra ett test för att undersöka om samt hur kraftigt ID hästen är.

I regel bör hästar med EMS inte tillåtas gå på bete, detta speciellt om hästen har eller har haft fång tidigare. Baserat på hur insulindysreglerad hästen är och vilken typ av bete det rör sig om kan hästen dock  tillåtas beta ett fåtal timmar per dag, men den behandlande veterinärens råd bör följas för enskilda individer. Vad som sedan fungerar för den individuella hästen får man rådgöra om tillsammans med sin veterinär och utfodringsrådgivare. För att minska betesintaget kan hästen förutom att beta endast ett fåtal timmar per dag hållas på en begränsad betesareal, eller vara försedd med munkorg.

För att ändock ge hästen en god välfärd kan skogsbete eller på karga marker ses som ett alternativ att föredra. Självklart med kontroll av växtligheten och stödutfodring av lämpligt grovfoder.

Skogsbete eller andra karga beten kan vara ett bättre alternativ under sommarhalvåret. Foto: Lisa Chröisty

Insulinresistens, EMS och fång är idag heta forskningsområden och det pågår intensiv forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där en forskargrupp sedan ett par år tillbaka genomfört forskning kring nytt läkemedel för hästar med EMS. En medicinsk behandling är ytterst eftertraktad, då många hästar tyvärr har så kraftig ID att de drabbas av fång trots korrekt omvårdnad och motion. Preliminära resultat från studien visar att läkemedlet effektivt sänker insulinnivåerna i hästens blod vilket i sin tur minskar risken för att hästen ska utveckla fång.

Om man som djurägare har en häst som man misstänker har EMS, speciellt om hästen tidigare har haft fång, så kan man bli erbjuden att delta i studien. Det som krävs är att man har diagnostiserat hästen med EMS genom ett OGT-test i fält. Om testet visar att hästen är sjuk kan man kontakta forskargruppen för ett eventuellt deltagande.

Läs mer:

• Forskargruppens publikation: Effektiv behandling förebygger fång vid EMS (2024)