Sjukdomar & skador

Sjuka föl

Sjuka föl kräver snabb vård

När ett nyfött föl blir sjukt är det bråttom. Några timmars tidigare behandling kan betyda skillnad mellan liv och död. Intensivvården kräver stora arbetsinsatser eftersom dropp ska passas, föl ska vändas, de behöver hjälp att resa sig och att få di eller sondas. Det kan bli många medicineringar, provtagningar och andra behandlingar under ett dygn.

nyfött-fuxfärgat-stoföl-av-rasen-swb-står-i-hgen-bredvid-det-fuxfärgade-stoet-som-betar

Ett föl kan snabbt insjukna från första symptom. Under fliken Veta Mer kan du läsa vilka tecken hos fölet som bör göra att du ringer direkt efter veterinär, och vad kostnaderna kan vara för djursjukhusvård.

När behövs intensivvård?

Om du har hand om ett nyfött fölet hemma gäller det att vara mycket observant på alla former av onormala tillstånd för det unga fölet. Vänta inte för länge på veterinärkontakt, förloppet hos föl är mycket snabbare än hos en vuxen häst. Under fliken Veta Mer kan du läsa vilka tecken hos fölet som bör göra att du ringer direkt, och vad kostnaderna kan vara för djursjukhusvård.

Vad vill jourhavande veterinär veta om fölet?

  • Är fölet fullgånget?
  • Har fölet bajsat och kissat?
  • Har fölet sugreflex?
  • Har fölet feber? Normaltemp för föl är 38.0-38.5
  • Har fölet fått i sig råmjölk från stoet?
  • Har stoet läckt mjölk innan fölning?
  • Kan fölet själv resa sig?
  • Finns svullnad på benen, är den halt?
  • Är fölet behandlat hemma?
  • Hur mår stoet?
sjuka-fol(1)_600

Plasma med antikroppar ges via dropp till ett sjukt föl som behandlas på en hästklinik. Foto: Gittan Gröndahl

Akut sjuka föl kan köras i vanlig bil

Om det sjuka fölet snabbt behöver köras till klinik kan det ibland vara nödvändigt och gå snabbare att transportera fölet i en vanlig bil och låta stoet komma efter senare i en transport.

Se till att fölet har fått i sig mjölk innan resan för att ge energi och stödja immunförsvaret. Det allra viktigaste är råmjölken, som fölet bör få i sig under de första 2-3 timmarna i livet. Mjölka ur stoet och ge med flaska om fölet har sugreflex. Ta med resterande mjölk och värm fölet med filtar under transporten.

Personalen på hästkliniken vill ha information om anamnes för sto och föl, alltså uppgifter om hur länge stoet gick dräktigt, hur länge hon brukar gå dräktig, och om hon har haft flytningar eller feber. Berätta också om hur förlossningsförloppet var, hur placentan (moderkakan) såg ut, hur fölet har betett sig efter födseln och om vilka åtgärder ni har gjort för fölet.

Vad görs på kliniken?

När ett sjukt föl är på väg in görs förberedelser på hästkliniken. Akututrustning, provrör, dropp, mediciner och rullbår hålls redo för att kunna ta hand om fölet omedelbart vid ankomst. En stor, ren och välhalmad box görs i ordning till mamman och ofta en speciell mjuk madrass till fölungen. Ibland kan föl och sto stå tillsammans i samma box men ofta måste fölet ha en egen, avskärmad vrå. Man låter ändå stoet se och känna lukten av sitt föl för att undvika onödig oro.

Att vårda ett sjukt föl ställer stora krav på klinikens personal. Medicinering, matning, temperatur-kontroll med mera måste göras ofta. Tillståndet kan snabbt förändras hos det unga fölet. Det tas även en rad prover på fölet för att mäta t ex röda och vita blodkroppar, antikroppar med mera.

Ett föl som inte har fått i sig stoets råmjölk ges tillskott av antikroppar via plasma. Antibiotika sätts ofta in direkt på sjuka föl eftersom infektionsrisken är mycket hög. En annan medicinering som de flesta sjuka och nedsatta föl på klinik får är profylax mot magsår.

Det är förstås viktigt att det sjuka fölet får i sig tillräckligt med näring för att stärka immunförsvaret och för att bli frisk. Energibehovet ökar dessutom vid sjukdom. Om sugreflexen fungerar hos fölet är det bäst om det bäst om det kan dia stoet. Fölet får hjälp att resa sig varje timme och dia. Om fölet inte klarar av att stå men ändå har sugreflex, får det stomjölk eller ersättning med nappflaska. Tryck inte in mjölk hos ett föl som inte själv suger. Ett föl som inte vill eller kan dia eller suga från flaska måste matas via nässond. Ibland krävs näringsdropp.

Text: Gittan Gröndahl, t f statsveterinär, SVA  2016-04-12. Uppdaterad av Elin Svonni, leg. veterinär och specialist i hästens sjukdomar 2023-06-04.

Läs mer:

Nyfödda sjuka föl- när behövs djursjukhusvård?

Vissa sjukdomstillstånd hos nyfödda föl kan snabbt utvecklas till att bli livshotande.  Då krävs intensivvård på ett djursjukhus – och avgörande är ofta att fölet kommer in i tid. Intensivvården brukar i de flesta fall kunna rädda livet på fölet.

Du som har ett dräktigt sto bör skaffa en veterinärvårdsförsäkring som täcker fölet redan från start. Det är ändå viktigt att djursjukhuset ger dig information om prognosen och kostnader för föl som vårdas. Då kan du i värsta fall välja avlivning som ett alternativ, om utsikterna är låga att få ett bra resultat, eller om kostnaderna för att rädda fölet ser ut att överskrida budgeten.

Vilka föl bör få omedelbar veterinärtillsyn?

  • Mycket för tidigt födda föl och överburna föl
  • Föl med låg födelsevikt
  • Tvillingar
  • Föl som är gulfärgade av meconium (tarmbeck) vid födseln
  • Föl efter förlossningar som var svåra (draghjälp, kejsarsnitt)
  • Föl vars efterbörd (placenta) kom före eller samtidigt med fölet
  • Föl vars navelsträng gått av för tidigt
  • Föl med medfödda missbildningar (t ex gomspalt, grava fel i benställningen)
  • Föl som inte är uppe och diar inom 2-3 timmar efter födseln
  • Föl som visar ökad trötthet och svaghet timme för timme, föl som mest sover
  • Föl med nedsatt sugreflex och/eller nedsatt aptit
  • Föl med diarré (framför allt om yngre än 1 vecka)
  • Föl med ledsvullnader
  • Föl med feber eller undertemperatur
  • Föl med kolik eller uppsvälld buk
  • Föl med kramper
  • Föl som urinerar onormalt lite eller inte alls
sjuka-fol2(1)_1023

Ett friskt föl ska stå upp inom 1-2 timmar och dia själv inom 2-3 timmar efter födseln. Foto: Carin Wrange

Hur är prognosen?

De flesta sjuka föl som måste intensivvårdas på klinik klarar sig. De vanligaste diagnoserna är sepsis (bakteriell blodförgiftning), ”svagt föl”, mekoniumförstoppning,  diarré och andra former av kolik. Problem med benen och urinblåsan är inte heller ovanligt.

Prognosen för riktigt sjuka nyfödda föl är ändå avvaktande. Även om man sätter in intensiva åtgärder på djursjukhus så är det ungefär ett av fem sjuka nyfödda föl som måste avlivas. Ofta behövs det minst en dags intensivvård innan man kan veta åt vilket håll det går. De flesta som avlivas dör inom 24 timmar efter att de kom in till djursjukhuset.

Några av dem hade kanske kunnat räddas om de kommit tidigare. Andra har missbildningar eller skador som inte går att göra något åt. Men ibland tar man beslutet att avliva av ekonomiska skäl, för det är kostsamt med intensivvård.

Kostsam vård

Intensivvård för föl är kostsamt, i vissa fall behöver fölet konstant övervakning dygnet om för matning, vändning och passning av dropp- och syrgasslangar. Det är även vanligt att nya problem uppkommer under sjukhusvistelsen eller att fölets tillstånd hastigt försämras efter att allt först ha verkat gå åt rätt håll.

Ofta kastas man som djurägare mellan hopp och förtvivlan när man har ett föl under intensivvårdsbehandling. Personalen kommer att hålla dig som djurägare uppdaterad men arbetstempot på djursjukhusen är intensivt framförallt under vår och sommar och vård av de kritiskt sjuka hästarna måste prioriteras före telefonsamtal. Se till att få en daglig kostnadsuppdatering för vården, fråga gärna själv vid behov. Du kan också som djurägare sätta ett kostnadstak för vården och be att få en varning när kostnaderna närmar sig det angivna beloppet.

Kom ihåg! Ofta blir kostnaderna lägre och prognosen bättre om fölet kommer under vård tidigt i sjukdomsförloppet.

Läs mer

Vård av sjuka nyfödda föl - veta mest

Har du ett specialintresse av vård av sjuka nyfödda föl? Nedan finns länkar till några studier som publicerats på svenska.

Diagnoser och utfall för vårdade neonatala föl vid ett svenskt djursjukhus – Anna Johansson (Öhman), Svensk veterinärtidning, 2010.
Läs studien om 127 neonatala föl som behandlades vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg under 2009. Majoriteten av fölen kom in jourtid under april, maj och juni. De vanligaste diagnoserna var sepsis, ”svagt föl”, mekoniumförstoppning och icke-infektiös diarré. Totalt överlevde 80 procent av fölen. Av dem som inte överlevde avlivades majoriteten inom 24 timmar på grund av dålig prognos, men ekonomiska konsekvenser spelade också roll. I artikeln redovisas prognos, behandling och kostnad för sjukdomarna.

Svaga föl och föl med neonatal sepsis – Anna Johansson (Öhman), Svensk veterinärtidning, 2010.
Läs studien om 29 föl med sepsis och 22 svaga föl utan specifika symtom som behandlades vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg under 2009. De svaga fölen var yngre vid ankomst jämfört med sepsisfölen. Alla svaga föl överlevde jämfört med 69 procent av fölen med sepsis. De svaga fölen gick hem tidigare och räkningen blev lägre. I artikeln diskuteras vikten av tidigt insatt veterinär behandling till föl som inte följer normalt perinatalt förlopp för att förhindra neonatal sepsis.

Bakterier, blododling och behandling av fölsepsis – Gittan Gröndahl och Christina Greko, Svensk veterinärtidning, 2010.
SVA kommenterar en artikel om sjuka föl som innehåller en sammanställning av svenska fall, bakteriefynd och utfallet av insatta behandlingar. Ett svagt nyfött föl med nedsatt allmäntillstånd löper en betydande risk att utveckla en livshotande infektion. SVA anser att det är ett av de få tillfällen hos häst som det kan vara indicerat att sätta in antibiotika utan att ha den bakteriella diagnosen klar. Likväl ska man göra vad man kan för att komma fram till en diagnos. Rekommendationer om antibiotiokaval ges. Det finns ett begränsat antal studier av sjuka nyfödda föl publicerade i internationell litteratur, varav de flesta är från nordamerikanska högt specialiserade intensivvårdskliniker. De antibiotikarekommendationer som ges i utländska artiklar passar inte alltid svenska behandlingsrutiner.

Fölets immunsystem och dess störningar – Hans Broström och Gittan Gröndahl, Svensk veterinärtidning, 1998
Läs en artikel om det immunologiska skyddet hos det nyfödda fölet. Immunförsvaret är mycket viktigt för att det nyfödda fölet ska klara angrepp från mikroorganismer i omgivningen. Artikeln beskriver de olika komponenterna i fölets immunsystem, vad som kan gå fel i systemet och hur dessa tillstånd behandlas.

sjuka-fol3(1)_1066

Det nyfödda fölet behöver en god miljö och ett bra antikroppsskydd från råmjölken.Foto: Carin Wrange

Studentarbeten om sjuka föl

Studentarbeten ingår som en obligatorisk del i olika program och syftar till att under handledning ge den studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Arbetenas innehåll, resultat och slutsatser bör således bedömas mot denna bakgrund.

Upprepad administrering av trimetoprim/sulfadiazin till neonatala föl -plasmaproteinbindning och effekt på serumbilirubinkoncentrationen – Examensarbete av Anna-Karin Arnljot, SLU, 2009.
Fördjupningsarbetet är en del av ett forskningsprojekt som omfattar studier av trimetoprim/sulfadiazin hos neonatala föl vad beträffar farmakokinetik, proteinbindning till plasmaproteiner, resistensmönster och läkemedlets effekt på plasmaproteinbindningen av bilirubin. Den dosering för TMP/SDZ som används idag är inte testad på neonatala föl utan bara på vuxna hästar. Eftersom läkemedelsomsättningen hos neonatala föl kan skilja sig från omsättningen hos vuxna hästar skulle detta kunna leda till oönskade biverkningar eller suboptimal effekt.

Upprepad intravenös administrering av trimetoprimsulfadiazin hos neonatala föl – Examensarbete av Elin Bengtsdotter, SLU, 2011.
Fördjupningsarbetet avser dosering av antibiotika till föl. Åtta kliniskt friska 3 dagar gamla varmblodiga travarföl injicerades med upprepade doser trimetoprim-sulfadiazin intravenöst under 3 dagar, dosering 15 mg aktiv substans/kg kroppsvikt (2,5 mg trimetoprim och 12,5 mg sulfadiazin). Blodprov togs före varje läkemedelsgiva samt under de följande 24 timmarna efter sista administreringen. Koncentrationen i plasma för trimetoprim respektive sulfadiazin mättes och farmakokinetiken för trimetoprim och sulfadiazin studerades. Halveringstiden (t½) och clearance (ClB) för trimetoprim och sulfadiazin för fölen skiljer sig inte från vuxna hästar. Av dessa resultat kan man dra slutsatsen att man till föl skulle kunna använda samma doseringsintervall och dos som till vuxna hästar. Dock ligger inte plasmakoncentrationen över MIC (minsta inhiberande koncentration) för de vanligaste sepsispatogenerna under hela dosintervallet. På grund av detta skulle man därför rekommendera att ge dosen 15 mg/kg 3 gånger dagligen till föl.

Omvårdnad av sto med sjukt föl – Studentarbete av Alexandra Henriksson och Kristina Pryssander, SLU, 2010.
Studentarbetet berör uppstallning av sto med sjukt föl och hur man kan göra sjukhusvistelsen så bra som möjligt även för stoet.  Det är viktigt att stoet inte glöms bort även om det sjuka fölet är i fokus. En uppstallningssituation skiljer sig mycket från den miljön där hästen lever i det vilda och detta kan skapa olika problem om bristerna i omvårdnaden blir för stora. Agalakti och kolik är problem som kan uppstå. Modersbeteende, fölning, mjölkproduktion och näringsbehov hos det normala stoet beskrivs.

Det är viktigt att stoets allmäntillstånd, temperatur samt avföring kontrolleras regelbundet för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella avvikelser. Rätt utfodring och fri tillgång på vatten är av största betydelse för att förhindra problem i magtarmkanalen. Kontroll av juver och vid behov regelbunden urmjölkning är viktig för att förhindra agalakti.

Text: SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, 2013-03-09. Uppdaterad av Elin Svonni, leg. veterinär och specialist i hästens sjukdomar 2023-06-04.