Skador och sjukdomar i hoven

Det är viktigt med daglig visitation och rengöring av hästens hovar för att upptäcka om något är fel. Leriga hagar och smutsiga hästboxar är miljöer som frestar hårt på hovarna. En rad olika sjukdomar och skador kan drabba hästens hovar, och de har ofta liknande symptom.

Bland hovsjukdomarna hör fång till de mer kända. Klassiska tecken på akut fång är att hästen går stappligt, får varma framhovar och förstärkt puls vid kotleden. Hästen ömmar vanligtvis i sulan vid tryck med visitertång.

En vanlig sjukdom i hoven är hovböld eller läderhudsinflammation. Hästen blir halt vid belastning av hoven och får ökad värme i hoven samt förstärkt puls vid kotleden. Ibland är det svårt att avgöra om det är hovböld eller hovbensfraktur utan att röntga hoven.

Hästens hovar kan även drabbas av bland annat strålröta, hornsprickor, hornklyfta, hålvägg eller bärrandsröta. Dessa sjukdomar kan kräva vård av såväl veterinär som hovslagare. Vissa sjukdomar kan ha en koppling till fuktigt underlag och eftersatt hovvård.

Krontramp kallas trampskador i kronranden som ger sår och krosskador. Hovbroskförbening är ett mer kroniskt lidande som kan ha ärftlig bakgrund.

Olika orsaker till inflammation i hovläderhuden

Den vanligaste hovsjukdomen är ytlig inflammation i hovens läderhud. Den kan uppkomma till exempel genom tryck av skon, sömmen eller stötar från marken, eller genom sömstick. Om sömmen har slagits i för nära läderhuden kallas det sömtryck och om den går in i läderhuden kallas det sömstick.  Det orsakar inflammation och smärta, och ibland varbildning. I regel försvinner besvären om sömmen tas bort, och befintligt var får dränera ut. Hos hästar med tunna väggar eller utflutna hovar kan det vara svårt att helt undvika sömstick.

Stengalla är en krossning av läderhuden i hovens bakre del. Blödningar gör att hornet i sulvinkeln blir gulrött eller blåaktigt missfärgat. Orsaker kan vara ett felaktigt beslag, eller tryck och stötar från hårda underlag. Ibland bildas var.

Vassa föremål kan ge allvarliga skador

Spiktramp innebär att hästen har trampat på något vasst föremål (metall, glas, pinne eller liknande) som trängt in i hoven. Spiktramp kan ge mycket allvarliga skador på hästen beroende på var i hoven det vassa föremålet trängt in, och ger också risk för stelkramp hos ovaccinerade hästar. En djupgående inflammation i hovläderhuden kan sprida sig till hovbrosk, böjsena, strålbensbursa och hovled.

Vem tar hand om hovproblem?

Skötsel av hovarna hos en frisk häst görs normalt av hästägaren själv tillsammans med en hovslagare. Om hovslagaren undersöker hästen och exempelvis finner en hovböld, kan det behövas hjälp av en veterinär med att lägga bedövning, så att hovslagaren eller veterinären ska kunna rensa upp bölden.

Vid kraftig hälta hos hästen konsulteras ofta veterinär i första hand. Vid konstaterat problem i hovarna sker ofta ett nära samarbete mellan veterinären och hovslagaren. När det gäller ingrepp i hovarna finns dock särskilda regler för vilka hovslagare som får utföra vad.

Från och med 1 januari 2015 innebär föreskrifterna skillnader i behörigheter för personer som arbetar som hovslagare. Efter det får bara godkända hovslagare behandla hästar som fått lokalbedövning eller hästar som är sövda.

Hovslagaren måste också (liksom tidigare) vara godkänd för att utföra operativa ingrepp. Icke godkända hovslagare kan då alltså inte arbeta på hästar under lokal eller allmän bedövning eller utföra operativa ingrepp.

Det regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård. Brådskande åtgärder för att lindra lidande eller rädda liv på hästar kan medföra undantag.

Jordbruksverket har en lista över godkända hovslagare.

Vad gäller för hovbölder?

Lagen saknar definition på vad ett operativt ingrepp är. Det är domstol, som vid anmälan, kan avgöra slutgiltigt om till exempel att verka upp en hovböld bryter mot förbuden för icke godkända hovslagare i 4 kap. 1 § lag 2009:302, och om det ändå varit ok enligt 4 kap 2 § samma lag, det vill säga för att rädda djurets liv eller lindra dess lidande.

För den hovslagare som är yrkesverksam utan att ha ett godkännande är det också viktigt att tänka på att man genom sin behandling inte får fördröja att ett djur som behöver veterinärvård får det.

Enligt Jordbruksverket skulle ett undantag från behandlingsförbudet kunna vara en hovslagare som ännu inte är godkänd som tömmer en akut hovböld, för att sedan kontakta en godkänd hovslagare eller veterinär för den fortsatta behandlingen.

Läs mer:

Veta

Veta mer

Veta mest