Biomekanik och gångarter
Hitta på sidan
Hästens gångarter
Hästen rör sig i tre grundläggande gångarter, skritt, trav och galopp. Beroende av hur snabbt och hur långt hästen ska förflytta sig väljer den en lämplig gångart för förflyttning över längre sträckor eller för snabb flykt undan fara.
Gångarterna är så utformade att energi-åtgången hålls nere. Och tempot kan verkligen växla, från cirka 100 meter per minut i skritt till över 1000 meter per minut i fyrsprång! Samtidigt så ökar belastningen mellan hov och mark och krafterna som verkar i hästens rörelseapparat.
Hästens gångarter är naturliga och inget människan har tränat hästen till att utföra. Här en svensk ridponny i trav. Foto: Lisa Chröisty
Både snabb och stark
En häst som galopperar i hög hastighet, 60-70 km/tim, tar cirka 150 steg per minut med en steglängd på 8-9 meter. En travare avverkar en kilometer på 70 sekunder. En distanshäst kan göra 160 km på 6 tim 20 min, dvs med en snitthastighet på 25 km/tim. Kallblodshästar som Shirehästen kan prestera en dragkraft på över fem ton.
Krafterna som verkar mellan häst och underlag är också imponerande – belastningen mellan hov och underlag ligger som mest på över 2 ton under den tiondels sekund som hoven hos en galoppör i full fart har markkontakt.
Galopphästar kan galoppera i upp emot 70km/h och belastningen mellan hov och mark kan då uppgå till 2 ton. Foto: Lisa Chröisty
Hästens rörelser har studerats
Människan har alltid fascinerats av de hastigheter och belastningar som hästen klarar av. Så snart fotografin var tillräckligt utvecklad gjorda på 1870-talet noggranna studier av hästens rörelsemönster i olika gångarter.
I och med Muybridge’ arbete så var en del av den moderna biomekaniken född, kinesiologin som registrerar och analyserar rörelsernas form och samordning. Här har man bland annat använt höghastighetsfotografi och video. På senare tid har andra metoder för att mäta hästens snabba rörelser tillkommit.
Sedan många år tillbaka har människan studerat hästens rörelsemekanik. Foto från profilen av Ingvar Fredric Fredricson.
Kinematiken mäter krafter
En annan gren av biomekaniken, kinematiken, handlar om de krafter som som verkar mellan hästen och omgivningen, till exempel underlaget och ryttaren, och om krafter och belastningar i hästens rörelseapparat, i ben, leder, senor och muskler.
Kunskaperna om hästens biomekanik måste bli bättre, så att vi kan förstå varför skador uppkommer och för att vi ska kunna förebygga dem.
Hur belastar olika moment hästen och dess rörelseapparat? Där finns ännu mycket att utforska. Foto: Lisa Chröisty
