MRSA hos häst

Meticillin är ett antibiotika som kom till under 1950-talet. Rapporter från sjukhusvården om bakterier som blivit resistenta (motståndskraftiga) mot meticillin gav upphov till uttrycket MRSA. Stafylokocker är en grupp bakterier och aureus är en art i den gruppen. MRSA-bakterier är alltså stafylokocker som är resistenta mot en stor grupp antibiotika som kallas betalaktamaser.

Bakterier är små organismer, osynliga för ögat, med enklare uppbyggnad och funktion jämfört med våra egna kroppsceller. De allra flesta bakterier har en snabb förökning som sker genom knoppning av nya celler. Det gör att de snabbt förökar sig vid infektion . Bakterier finns över allt runt oss i miljön. På huden, i mage och tarm osv.

Många bakterier gör faktiskt ett bra ”jobb” och ska finnas där. Exempelvis bakterier som hjälper till att bryta ner döda växter i naturen och bakterier på huden som kan hjälpa till att konkurrera ut de sjukdomsframkallande. Hos hästar och än mer hos idisslare (ex. kor och får) är speciella bakterier en viktig del i mage och tarm för att omvandla maten till näring. Man kallar dessa bakterier för normalflora.

Bakterier vanligt på huden

Staphylococcus aureus kan finnas normalt på huden och i näsan hos en del djurslag, däribland häst, utan att orsaka problem, men ibland uppstår tyvärr infektioner. Ytliga infektioner är då vanligast, som sårinfektioner, bölder och liknande. Men även ledinfektion och blodförgiftning förekommer. Är hästen allmänt sjuk ökar risken för att den ska råka ut för en bakterieinfektion. Om bakterien då är resistent är den svårbehandlad.

Ordet multiresistens kan numera läggas till en del MRSA-bakterier eftersom de ständigt ökar sin resistens. Det här gäller även en del andra bakterier. Multiresistens innebär att det finns mycket få, ibland inga, antibiotika kvar att använda vid infektion.

Antibiotika används ibland i onödan

En viktig orsak till att de resistenta bakterierna ökar är för att antibiotika används på felaktiga sätt, till exempel i onödan till förkylda hästar (och människor). Förkylning orsakas alltid av virus och antibiotika har ingen effekt på virus. En antibiotikakur påverkar dessutom de flesta av hästens bakterier, även de ”snälla” som ska finnas där.

Resultatet kan exempelvis bli obalans av mag-tarmfloran, vilket kan leda till sämre matsmältning och i värsta fall diarréer, som till och med kan bli dödliga hos hästar. Bakterier i normalfloran som är resistenta mot antibiotika gynnas av antibiotikabehandling, så det blir fler resistenta bakterier.  Ökad resistens kan i värsta fall spridas till de sjukdomsframkallande bakterierna till följd av antibiotika.

Man bör alltså tänka efter två gånger innan man behandlar en häst med antibiotika och först se om andra möjligheter finns. De flesta sår läker med hjälp av god sårvård och tid. Man bör också vara noga med engångshandskar och handsprit när man hanterar sår på sig själv och sin häst, och andra tillfällen när bakterier kan smitta mellan häst och människa.

Fakta

• Antibiotika är medicin som används mot bakterieinfektioner. Det finns flera sorters antibiotika och de angriper bakterierna på olika sätt men gemensamt är att de ska avdöda bakterierna och förhindra sjukdom hos de som får symtom.
• Infektion kan uppkomma när till exempel bakterier invaderar en häst. Det leder inte alltid sjukdom om kroppens försvar klarar av organismen, men i dagligt tal menar man oftast infektion = sjukdom.
• Virus är en annan form av mikroorganismer än bakterier och de behöver tillgång till levande celler för att föröka sig. Exempelvis influensavirus behöver tillgång till celler som finns i luftvägarna. Det enda som kan stoppa virus är det egna immunförsvaret och läkemedel (inte antibiotika) som verkar hämmande på virus. Dessa mediciner används i regel endast vid allvarliga sjukdomsfall eftersom virus kan utveckla resistens.

Forskare från SVA studerade om den antibiotikaresistenta bakterien MRSA förekom hos svenska hästar under 2007-2008, och i så fall hur vanligt den var. MRSA hittades hos en häst av 300 undersökta. Det var en variant (ST 398) som är vanlig hos grisar i Centraleuropa. Den var motståndskraftig mot flera antibiotikasorter. Studien beskrivs nedan.

Ett av de största hoten mot folkhälsan är bakterier som är motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. Detta leder till att människor som drabbas av infektioner med resistenta bakterier inte kommer att kunna behandlas med antibiotika. Detta är en sanning i vissa delar av världen. En av de mest problematiska infektionerna för människor på sjukhus är en motståndskraftig stafylokockbakterie som kallas meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA).

Smittar mellan människor och djur

MRSA smittar mellan människor och djur. Antalet rapporter om djur med MRSA har ökat dramatiskt under 2000-talet. MRSA har påvisats hos flera djurslag inklusive hästar. I Centraleuropa påvisas en särskild variant av MRSA hos grisar. Den kallas MRSA ST 398 och hittas även på andra djurslag. I Sverige hade 2008  friska grisar undersökts i två studier, och kycklingfiléer, friska hundar och mjölk från kor har också undersökts. Inga MRSA kunde påvisas. Däremot har MRSA hittats i sår efter operation hos tio hundar och en katt, men dessa MRSA tillhörde inte ST398. I Sverige hade inte hästar undersökts systematiskt för MRSA innan denna studie.

Stafylokocker som är resistenta mot meticillin betyder att de är motståndskraftiga mot en stor grupp av antibiotika som är både effektiva och med få biverkningar som kallas betalaktamantibiotika. Resistensen kommer igen om stafylokocken har plockat upp en särskilt gen som kallas mecA. Då den dessutom ofta är multiresistent, det vill säga motståndskraftig mot flera olika antibiotikagrupper, kan den ge svårbehandlade infektioner.

MRSA hos häst vanligast efter operation

MRSA hos häst rapporterades för första gången i Japan i slutet av 1990-talet. I litteraturen finns framförallt sårinfektioner efter operation beskrivna hos hästar. Hästarna kan också vara bärare av MRSA i näsan utan att ha symtom, så kallat bärarskap av MRSA.

Studien vid SVA delades in i två delstudier, där syftet med delstudie 1 var att undersöka om MRSA orsakade infektioner hos hästar. I delstudie 2 undersöktes om hästarna bar på MRSA i näsan.
I delstudie 1 undersöktes drygt 1000 prover under ett års tid (från maj 2007 till juni 2008). I delstudie 2 undersöktes sammanlagt 300 hästar på fyra djursjukhus. I samband med provtagningen fylldes en remiss i och djurägarens gav sitt godkännande till att vara med i studien.

Djurägaren och hästens identitet var okända och djursjukhusets eller klinikens identitet raderades när proverna ankom till SVA. Studien var godkänd av Uppsalas Djurförsöksetiska Nämnd.
På SVA letade man efter MRSA med särskild odlingsmetod och molekylärbiologisk metod. Den funna MRSA-bakterien skickades till Smittskyddsinstitutet för vidare undersökning.

MRSA hos häst var inte vanligt i Sverige 2008

Undersökningen visade att MRSA inte var vanligt hos hästar i Sverige. MRSA hittades hos en häst av 300 undersökta. Den MRSA som hittades tillhörde en variant (ST 398) som är vanlig hos grisar i Centraleuropa. Denna variant var motståndskraftig mot flera antibiotikasorter. Den variant av MRSA som hittades tillhör samma variant som är vanlig hos grisar i bland annat Centraleuropa. MRSA hade dock inte hittats hos svenska grisar 2008.

MRSA-varianten ST 398 hade dock hittats hos ungefär en av tio hästar som besökte ett belgiskt hästsjukhus. I Belgien kan hästarna ha fått MRSA från lantbrukets djur. Man kunde spekulera om hästen i Sverige med MRSA hade smittats utomlands eller kanske av en utländsk häst i Sverige. Men eftersom det var en anonym studie kunde det inte följas upp.

MRSA hos svensk häst betyder skärpta krav

Att nu MRSA med hjälp av studien hade hittats för första gången hos hästar i Sverige betydde att MRSA bevisat fanns i den svenska hästpopulationen. Hästsjukhus eller hästkliniker måste hädanefter vara medvetna om att vilken häst som helst som kommer in till hästsjukhus- eller klinik kan vara bärare av bakterien. De bör därför ha effektiva hygienrutiner så att man förhindrar att MRSA sprids på djursjukhuset respektive kliniken.

Hygienrutiner är till exempel att veterinär och djurvårdande personal desinficerar sina händer före och efter varje patientkontakt. Att de använder rena och kortärmad arbetsklädsel. Dessa rutiner är viktiga både för att undvika att flera patienter smittas och inte minst för skydda personalen mot smitta. Likaså bör personalen vara uppmärksam på att denna bakterie kan ge svårbehandlade infektioner och ta prover för bakteriologisk odling vid misstänkta fall.

Omfattande användning av antibiotika ökar risken för att MRSA sprids och därför är det viktigt att rutiner för antibiotikabehandlingar ses över. Ett bevis att MRSA snabbt kan spridas bland hästar och ett tecken på bristfälliga vårdhygienrutiner är ett senare utbrott då sex hästar smittades under några månader vid en svensk hästklinik. Även denna MRSA var av varianten ST 398.

Ytterligare forskning om vårdhygien och smittspridning på hästsjukhus

För Sverige som har en gynnsam situation när det gäller MRSA vore det olyckligt om MRSA skulle sprida sig snabbt i den svenska hästpopulationen. Hästarna skulle då kunna smitta människor.

För hästarnas del, skulle en infektion med denna multiresistenta variant av MRSA bli ytterst svårbehandlad. Ingen av de antibiotikasubstanser som bakterien är känslig för är lämpliga att ge en häst. En livshotande infektion skulle därmed innebära avlivning.

För att öka kunskaperna på området beviljade Stiftelsen Hästforskning 2009 ett nytt projekt som fokuserar på att förbättra vårdhygienen och minska spridningen av resistenta bakterier som MRSA.

Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning. redigerad av Gittan Gröndahl SVA 2011-09-20
Forskningsprojekt: Kartläggning av förekomst av meticillinresistenta Staphylococcus aureus hos hästar i Sverige.
Ansvarig forskare: Ulrika G. Andersson, SVA, år 2007-2008