Förr i tiden kallades rabies ”vattuskräck” för att människor som får rabies får kramp när de ska svälja.
De kan vara törstiga och be om vatten, men kan inte dricka för sina smärtsamma kramper. Det är en mycket obehaglig sjukdom och de som drabbas av den dör nästan alltid.
Rabiesviruset överförs oftast via saliv in i blodet vid bett eller slickningar på skadad hud. Hästar kan få rabies för att de är nyfikna och kan gå fram och bli bitna av ett vilt djur eller hund med konstigt beteende.
Förändrat beteende hos drabbade hästar
Hästar med rabies kan förändra sitt beteende. De kan bli aggressiva, vingliga, överkänsliga, trötta, få svårt att svälja, kolik och andra symptom. För det mesta dör de inom 4-5 dagar eller upp till ett par veckor. Hästar i länder där det finns rabies bör hållas vaccinerade mot rabies.
Sverige utrotade rabies i slutet av 1800-talet och har varit fritt från rabies sedan 1886, men vi är alltid vaksamma för att inte få in det över våra gränser igen. En risk skulle kunna vara införsel av hundar med okänd hälsostatus från länder där rabies är vanligt. Därför måste resande hundar vara vaccinerade mot rabies, och om de reser utanför EU måste de ha ett blodprov som visar att vaccinationen haft effekt.
Undvik kontakt med djur utomlands
Rabies är med på epizootilagens lista över farliga djursjukdomar som vi inte vill få in i landet. Klappa och mata inte djur hur som helst utomlands, särskilt inte i fattiga länder där rabies oftare förekommer.
Räv, skunk, tvättbjörn och fladdermus är djur som ofta lever nära människor och som kan bära på rabies i många länder. Uppsök läkare om du blir djurbiten utomlands eller biten av en fladdermus.
Vissa fladdermöss i Europa kan bära på ett virus som kallas fladdermusrabies, European Bat Lyssavirus (EBLV). Om du hittar en död eller skadad fladdermus så ta aldrig i den utan skyddshandskar. SVA i Sverige kan ta emot döda fladdermöss för att övervaka om virus finns.