Polyneuropati

Polyneuropati är en sjukdom som kan drabba alla raser och i alla åldrar. 1995 rapporterades de första fallen i Norge och 1998 i Sverige. Polyneuropati har också förekommit i Finland. Flera hundra nordiska gårdar har rapporterat en eller flera hästar som insjuknat under vinter- och vårsäsongen, varav minst ett trettiotal stall i Sverige.

Sjukdomen har noterats i mellan 0-5 svenska stall årligen och ett antal hästar har avlivats på grund av sjukdomen.

Forskning har gjorts vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala i samarbete med Norges veterinärhögskola i Oslo och Ludwig Maximilianuniversitetet i München.

Det finns ännu ingen känd orsak till nervsjukdomen. Mycket tyder på giftverkan, eventuellt i kombination med en immunologisk reaktion. Ofta blir flera hästar i samma stall sjuka ungefär samtidigt. De drabbade hästarna blir försvagade, särskilt i bakbenen. Symptomen börjar ofta smygande, en häst ”tappar ett bakben” vid träning, det vill säga snubblar och kotar över. I svåra fall kan hästen ta flera steg på detta sätt, i värsta fall ramlar den omkull och kan inte ta sig upp igen.

Utbrotten av polyneuropati förekommer främst under vintern (januari till maj) vilket gör att forskarna misstänker att något i det inplastade ensilerade fodret skulle kunna orsaka sjukdomen. En annan teori är att det kan vara en reaktion efter en infektion, men ingen smitta har kunnat visas. Ännu finns inga säkra bevis för de teorierna.

Inom forskningsprojekten som har bedrivits kring hästsjukdomen har foderprover samlats från några av gårdarna där hästarna har insjuknat i polyneuropati. Man har även gjort kliniska undersökningar av hästarna samt tagit reda på uppgifter om utfodring, skötsel och miljö. Flera av de avlivade hästarna har obducerats och nervvävnad har undersökts. Blodprover undersöks för antikroppar mot nervvävnad.

Merparten blir friska

Bland de sjuka hästar som studerades avlivades 29 procent. Resterande hästar blev till slut friska, ofta inom ett halvår, men i vissa fall tog det väldigt lång tid, upp mot 17 månader. Ingen särskild behandling gavs till de sjuka hästarna under konvalescensen utom visst tillskott av vitamin B, E och selen.

Ansamling av fall

När platser och datum studerades för 136 utbrott i Skandinavien sågs en ojämn fördelning. Trots att det finns fler hästar och stall i Sverige, så kom 120 av utbrotten i Norge. Vissa år är värre än andra. Det finns en tydlig säsongsvariation, med 91 procent av utbrotten i januari-maj. Ansamlingar av utbrott i tid och rum förekom, så kallad ”klustring”, enligt två av tre statistiska analysmetoder. Den okända faktor som utlöser polyneuropati på häst förekommer alltså ofta på flera ställen samtidigt i ett område, och oftare på vårvintern. Det pekar inte mot en ärftlig sjukdom. Framtida studier kan istället inriktas på andra tänkbara faktorer som väder, som kan påverka foder eller skötsel, eller en infektionsreaktion.

Eftersom mycket ännu är okänt om hästsjukdomen polyneuropati (på engelska acquired equine polyneuropathy, AEP) presenterar vi här ett särskilt avsnitt som förklarar resultaten från fyra olika forskningsstudier som genomförts på hästar med sjukdomen:

1. ”Acquired equine polyneuropathy in Norway and Sweden: A clinical and epidemiological study” (2012)
• Syfte: Att beskriva de kliniska och epidemiologiska fynden samt jämföra riskfaktorer hos insjuknade och friska hästar på 13 gårdar under åren 2007–2009.
• I studien undersöktes totalt 157 hästar, varav 42 hade AEP, med typiska symptom som nedsatt sträckningsfunktion och överkotning av bakbenen.
• Sjukdomen uppstod främst från december till april, och alla gårdar använde inplastat foder.
• Prevalensen av AEP var 27 %, med en dödlighet på 29 %. Överlevande hästar återfick arbetsförmågan inom 6,6 månader i genomsnitt.
• AEP var mindre vanligt hos hästar äldre än 12 år, och yngre hästar hade bättre överlevnad.
• Resultat: Studien gav insikter om klinisk undersökning, hantering och prognos för AEP.

2. ”Acquired equine polyneuropathy of Nordic horses: A conspicuous inclusion body schwannopathy” (2017)
• Studien visar att alla drabbade hästar led av liknande grovfiberneuropati, med framträdande inklusioner i Schwanncellerna i de flesta prover.
• Dessa fynd tyder på en primär störning i Schwanncellernas metabolism som leder till så kallad inclusion body schwannopathy med sekundära inflammatoriska förändringar.
• Graden av nervpatologi kunde inte förutsäga det kliniska utfallet.

”Long-term follow-up of Norwegian horses affected with acquired equine polyneuropathy” (2017)

• Syfte: Att beskriva långsiktig överlevnad och prestation hos AEP-drabbade hästar i Norge mellan 2000 och 2012.
• Totalt ingick 143 hästar, och 57 av dessa överlevde sjukdomen. De flesta återgick till sin tidigare eller högre prestationsnivå, medan 14 rapporterades ha kvarstående kliniska symptom.
• Få hästar (3 av 57) upplevde återfall under uppföljningsperioden.
• Hästar med lägre sjukdomsgrad vid diagnos hade snabbare återhämtning och återgång till träning.
• Ägare bedömde atletisk prestation, vilket kan innebära en viss partiskhet i resultaten.
• Slutsatsen är att trots att AEP kan vara dödlig, återhämtar sig de flesta drabbade hästar och återgår till sin tidigare prestationsnivå.

”Spatial and temporal distribution of incidence of acquired equine polyneuropathy in Norway and Sweden, 1995-2012” (2014)

• Studien undersökte de rumsliga och tidsmässiga mönstren för AEP på 136 gårdar i Norge och Sverige mellan 1995 och 2012.
• Säsongsvariation observerades, där 123 gårdar rapporterade sitt första fall mellan januari och maj. Antalet drabbade gårdar varierade mellan åren och var fler i vissa regioner, särskilt i Norge.
• Spatio-temporal klustring av sjukdomen bekräftades delvis genom två av tre analytiska metoder.
• Resultaten tyder på att exponeringen varierar i tid och rum, och att orsaken kan ha en icke-konsekvent närvaro över åren och regionerna.
• Fortsatt forskning behövs för att undersöka faktorer som management och meteorologiska variabler som kan påverka utbrotten.

T.f. statsveterinär Gittan Gröndahl vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, (018-67 40 00) vill gärna ha kontakt med ägare och veterinärer som har hand om hästar med polyneuropati.

Det är för att få en översikt över utbrotten och hur vanligt det förekommer i Sverige.

Gäller det Norge? Kontakta då veterinär Siv Hanche Olsen på veterinärhögskolan i Oslo.