Virus på hjärnan

Flera virus som orsakar hjärninflammation (så kallad encefalit) räknas som allvarliga smittsamma djursjukdomar enligt svensk lag. Detta är sjukdomar som normalt inte finns i landet och som vi kommer att bekämpa för att utrota om våra djur blir drabbade.
Om man misstänker ett sådant virus på en häst i Sverige är det därför anmälningspliktigt.

Symptom på hjärninflammation hos häst

Symptom på hjärninflammation kan vara feber, slöhet, att hästen blir överkänslig för ljus och beröring och får darrningar och kramper. Hästen kan bli vinglig eller förlamad, gå i cirklar eller pressa sitt huvud mot väggen. Nedanstående virus kan infektera häst och även människa, och många kan också infektera olika fågelarter.

• Eastern, Western respektive Venezuelan Equine Encephalitis-virus (EEE-, WEE- och VEE-virus) förekommer i Nord- Central- och Sydamerika.
• West Nile-virus finns i Nord- och Centralamerika, Mellanöstern och emellanåt i delar av Europa.
• Japansk encefalit B-virus ses i Sydostasien.
• Rabies är dödligt och obotligt. Rabies förekommer i Östeuropa, men ovanlig i övriga delar av Europa. Över hela Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika är sjukdomen vanlig hos flera olika djurslag. B-sjukdom
• Bornavirus förekommer bland annat i olika länder i Europa inklusive Sverige.
• TBE-virus som kan ge fästingburen encefalit förekommer i Sverige och många andra länder.

Så smittas hästen – och kan smitta vidare

Alla ovanstående utom rabies, Borna och TBE är kända för att spridas från fåglar till varmblodiga djur med blodsugande insekter. En sjuk häst kan som regel inte föra dessa smittor vidare, utom när det gäller VEE.

Rabies smittar främst via djurbett. Bornavirus smittväg är inte helt klarlagd. TBE sprids med fästingar.

I länder där dessa sjukdomar förekommer är det vanligt att man håller hästarna vaccinerade mot sjukdomarna ifall det finns vaccin. För Bornavirus och TBE finns dock inget vaccin för hästar.

Bornavirus orsakar neurologisk sjukdom hos flera olika djur. Hästar och får drabbas av bornasjuka. Hos katter kallas sjukdomen istället för vingelsjuka och hos papegojfåglar för ara-sjuka.

I och med att virus infekterar hjärnan är det betydligt svårare att ställa en säker diagnos hos levande djur. I dagsläget ställs diagnosen bornavirusinfektion utifrån följande kriterier där samtliga ska vara uppfyllda:

• kliniska symtom,
• förekomst av antikroppar och/eller virus
• samt obduktionsfynd.

Ökad risk i takt med ökat resande

I en allt mer global värld, där resor bland människor och djur ökar, kommer även risken för nya sjukdomar att öka. Forskning pågår för att förbättra metoderna kring diagnostisering, men i dagsläget erbjuder inget svenskt laboratorium antikroppsundersökningar avseende bornavirus. Djurägare och veterinärer hänvisas istället till Tyskland.

En förfinad diagnostik som kan erbjudas vid ett svenskt laboratorium skulle öka tillgängligheten och kunskapen i Sverige. Dessutom skulle det ge tydligare och säkrare diagnosställande.

TBE-virus kan orsaka influensaliknande symptom och hjärninflammation hos både hästar och människor. Andra djur kan också infekteras och gnagare anses som en reservoar (lagrar viruset i kroppen) för virus. Smittan sprids sedan via fästingar.

Ökad risk för TBE i Europas mildare klimat

TBE är ett växande problem i Europa, eftersom ett förändrat klimat med mildare vintrar och tidigare vårar har skapat mer gynnsamma förhållanden för fästingar och deras värdar.

Hästar blir troligen oftast inte sjuka i hjärninflammation trots att de utsätts för TBE-virus med fästingar, men det finns konstaterade allvarliga neurologiska fall på häst både i Sverige och andra länder.