Vill man däremot få en helhetsbild över välfärdsläget i ett visst stall krävs andra metoder. Ett angreppssätt som har fått stort genomslag i Europa kallas Welfare-Quality.
Här utgår man ifrån fyra principer: God Utfodring, God Inhysning, God Hälsa och Lämpligt beteende. Utifrån dessa har man definierat 12 kriterier för välfärd och protokoll med ett antal bedömningspunkter som validerats bland annat för just hästar.
Detta kan handla om resursbaserade mått såsom tillgång på vatten, en torr och ren liggplats, eller storleken på boxarna. Det finns även djurbaserade mått där man kontrollerar exempelvis att hovarna är verkade, att hästarna är i gott hull eller om de har skav eller tecken på sjukdom. Att man har daglig tillsyn, rätt kunskaper och en plan för sjuka djur brukar räknas till managementbaserade mått. Av dessa mått är det enbart de djurbaserade måtten som kontrollerar den faktiska djurvälfärden i stallet. Övriga mått syftar till att se till att förutsättningarna för en god djurvälfärd finns.
Dessa checklistor skiljer sig från när Länsstyrelsen kontrollerar djurskyddet i ett stall där man i första hand fokuserar på att förebygga ett gott djurskydd genom att kontrollera att uppsatta lagkrav är uppfyllda. Djurskyddsinspektörerna har en vägledning från Jordbruksverket och en checklista på mått att förhålla sig till under sina kontroller.
Läs mer:
Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU och Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik
2019-12-22
