Målen för hästträning kan vara olika. Gemensamt för många är dock att man försöker förbättra hästens prestationsförmåga och teknik – inom olika områden.
Det kan exempelvis handla om att få hästen att kunna springa fortare, hoppa högre och längre eller utföra mer komplicerade rörelser med hög precision.
Stort behov av rörelse
Kondition är färskvara och alla hästar mår bra av att röra sig.
För unga hästar är det viktigt både för rörelseapparatens utveckling och för nervsystemets styrning av balans och teknik att de får röra sig tillräckligt och i varierad terräng. När unghästen sedan sätts i arbete och skall tränas upp har det stor betydelse för hållbarheten att stegringstakten inte är för hög – utan sker i en för hästen lagom takt. Man måste då se till hela hästen och inte bara till de snabba effekterna på andning, cirkulation och muskler – utan även ta hänsyn till parametrar som skelettets uppbyggnad och utveckling.
Inriktad träning
Med ökade krav svarar hästens muskler genom att öka sin arbetskapacitet och styrka. Det gör dels att muskelmassan ökar, men också att muskelfibrerna anpassar sig till den typ av arbete som hästen tränas för. Snabbt, kortvarigt arbete stimulerar en typ av muskelfibrer, långsamt och utdraget arbete en annan typ. Ämnesomsättningen anpassas också till de krav som ställs på hästen. En galoppör eller travare måste anpassa sig till den mjölksyraproduktion som sker vid kortvarigt, intensivt arbete. En distansrittshäst måste tränas för att kunna möta speciella krav på uthållighet.
Kraven på hästens andning, cirkulation och muskler varierar alltså inom väldigt vida gränser beroende på användningssättet. Av detta förstår man att träningen måste läggas upp olika beroende på vad hästen skall användas till.
