Hästens föl

Råmjölken livsviktig för nyfödda föl

Det viktigaste för fölet är att det lär sig att dia från stoet. Råmjölken som finns i juvret direkt efter fölning är avgörande för om det fölet kan växa upp till en stark och frisk häst. Fölet måste få i sig råmjölkens antikroppar senast några timmar efter fölning för att kunna tillgodogöra sig dem. Föl som av någon anledning inte får tillräckligt med råmjölk kan ges plasma för att förstärka immunförsvaret.

Normalt brukar ett nyfött föl klara av att på egen hand hitta fram till stoets spenar när det är 1-3 timmar gammalt. Om fölet inte har diat efter cirka fyra timmar är det dags att hjälpa till. I första hand ställer man sig bakom fölet och  visar det var det ska söka efter juvret. När fölet väl börjar suga uppstår ett sörplande ljud när fölet får i sig mjölken.

De första dagarna diar fölet 2-3 gånger per timme, några deciliter per gång. De flesta föl börjar smaka på stoets foder under de första levnadsdagarna och redan från dag tre kan man se föl beta av gräs. Mikroorganismernas kolonisering av fölets grovtarm påbörjas direkt efter födseln, och efter cirka två månader är den cellulolytiska (fibernedbrytande) tarmfloran etablerad.

Även om det är stort fokus på det unga fölet måste man även vara noga med stoets skötsel och utfodring efter fölning. För att stoet ska kunna producera tillräcklig mängd mjölk till sin avkomma behöver hon foder av bra kvalitet och en god omvårdnad med så litet stress som möjligt.

Avföringen förändras

Det är också viktigt att vara observant på fölets avföring. Det första bajset som kommer (tarmbeck) är svart och ser ut som små hårda bollar. Därefter blir avföringen ljusare. Vissa föl kan ha lätt förstoppning, vilket avhjälps genom att använda någon form av lavemang (säljs av apotek).
Ett annat sätt som sätter fart på magen är att skilja sto och föl åt en liten stund.

Agera snabbt vid diarré

Om fölet får diarré gäller det att agera snabbt. Ett föl som inte får behålla vätska kan snabbt bli uttorkad. Även vid misstanke om lunginflammation; fölet andas snabbt och ser medtaget ut, bör man kontakta veterinär. Läs mer om sjuka föl.
Att ta tempen på sitt föl kan ge besked om ifall något är fel. När fölet föds har den normalt en temperatur på 37,5 grader men den stiger sedan till 38.0-38,5 grader.

Föl som föds på våren när det börjar bli varmt och torrt ute kan gå ut med sin mamma redan första dagen om det inte har fötts utomhus. Sto och föl bör då hållas ensamma i egen hage de första timmarna för att kunna etablera en bra kontakt mellan varandra. Det är framför allt lukten som gör att sto och föl känner igen varandra. Därefter bör de släppas ihop med den övriga flocken då föl bör växa upp i flock och inte separeras från andra hästar. Rörelse är viktigt för både sto och föl.

Välj rätt hage för unga föl

Ston med unga föl bör helst släppas i hagar som normalt inte används för föl äldre än 10 veckor eller för unghästar upp till två år. I hagmark som används av vuxna hästar, från tre år och uppåt,  finns inte spolmaskägg så sådana hagar kan användas.

Ny forskning vid SLU har visat att spolmaskägg som finns i marken kan smitta unga föl om de släpps i  hagar som nyttjats av äldre föl och unghästar. Det gäller speciellt gräshagar där spolmaskäggen biter sig fast under lång tid. Vid brist på lämplig gräshage kan det vara bättre att låta sto och föl till en början vistas i en grushage som mockas.

Text: Carin Wrange, HästSverige  2016-02-17, redigerad 2019-03-11