Fölsjukdomen Rhodococcus equi

Infektionen utvecklas i allmänhet långsamt, utan tydliga kliniska symtom till att börja med. De föl som drabbas brukar också kunna kompensera för den allt sämre lungkapaciteten som sjukdomen ger. Som med många sjukdomar varierar allvarhetsgraden, från att vissa föl kan självläka, medan andra kan bli kritiskt dåliga.

Vanliga symptom på Rhodococcus equi hos föl är:

• Lindrig feber och/eller lätt ökad andningsfrekvens (som man kanske inte ser om inte fölet hanteras, stressas eller springer), kan vara tidiga symtom
• Ibland: Hosta eller näsflöde
• Tarminflammation förekommer ofta, oftast utan diarré
• Ledgallor, ofta utan hälta eller med enbart något stela rörelser, är ett vanligt symptom
• Allvarliga luftvägssymtom med hög feber kan uppstå plötsligt, även om lunginflammationen har pågått en längre tid
• Tydlig hälta förekommer om det utvecklas till akut, allvarlig infektion i fölets leder (septisk artrit) och/eller infektion eller inflammation i skelettet och benmärgen (osteomyelit)
• Symtom från ögonen, bihålor, luftsäckar och inre organ kan förekomma om komplikationer uppstått

Infektionen orsakas av jordbakterien Rhodococcus equi (har även benämnts Rhodococcus hoagii).

Infektion sker via inandning eller via munnen. Bakterien kan utsöndras via träck hos vuxna hästar och föl samt från utandningsluften hos föl med lunginflammation. Hos föl kan bakterien föröka sig i tarmen och nå upp till hela 100 000 bakterier per gram träck. Bakterien kan överleva i jord. Dammig luft i hagar och stallar kan innehålla höga halter av bakterien.

Så kan du minska risken för bakterien

Skötsel- och miljöfaktorer kan påverka förekomsten av sjukdom:

• Dammiga och torra hagar medför ökad risk för inhalation av bakterien liksom hagar med stor förekomst av träck. Att mocka hagen är en viktig förebyggande åtgärd.
• Smittan kan byggas upp i hagarna under säsongen och därför anses lunginflammation vara vanligare hos sent födda föl än tidiga. Tidig upptäckt, isolering och behandling av rhodokockinfektion hos föl är viktigt för att förebygga spridning och minska förlusterna. Detta uppnås genom noggrann daglig observation och temperaturregistrering av fölen.
• Åldersgruppering av fölen är viktigt för att skydda de yngsta, mest mottagliga fölen, från smitta från äldre individer. Övervakning av fölning och tidigt råmjölksintag ger fölen chans till bästa möjliga immunologiska start.

I Sverige syns Rhodococcus oftare hos varmblodiga travare och ridhästar än andra raser. Det beror förmodligen inte på att dessa raser är mer mottagliga, utan för att de ibland föds upp på större anläggningar vilket kan skapa ett större smittryck.

För föl som misstänks ha drabbats av Rhodococcus equi ställs diagnos genom bakterieodling eller PCR-analys från luftstrupe, blod, leder eller andra organ tillsammans med kliniska sjukdomssymtom. PCR-test kan även göras från hästens bajs (träck), men bakterien kan förekomma i träck även hos individer som inte är sjuka.

Vid allvarlig lunginflammation kan röntgen och ultraljudsundersökning vara användbart för att utvärdera graden.

Kan misstas för kvarka – provtagning viktig för rätt behandling

Lunginflammation av Kvarka (Streptococcus zooepidemicus) och andra bakterier kan ge liknande symtom och behandlas på ett mycket enklare sätt än jordbakterien Rhodococcus equi . Det är därför viktigt med provtagning. Det är viktigt att veta att viss förekomst av mindre rhodokockbölder kan finnas i lungan hos föl utan kliniska symtom och spontanläka utan behandling.

För föl som konstateras med Rhodokockinfektion krävs en långvarig allmän antibiotikabehandling med särskilda preparat. Vid akut, allvarlig infektion i fölets leder (septisk artrit) och/eller infektion eller inflammation i skelettet och benmärgen (osteomyelit) orsakad av rhodokocker krävs även aggressiv, lokal behandling, utöver allmän antibiotika.

Skydda stoet vid behadning via fölets mun

Övergående diarré hos fölet beskrivs som en vanlig biverkning vid antibiotikabehandling. En risk vid behandling via munnen av föl är att stoet får i sig av medicinspill. Det kan leda till störd tarmflora hos stoet, med allvarlig, ibland dödlig diarré. Sådan behandling av fölet bör därför ske utanför boxen och följas av noggrann torkning av fölets mun.

Det sjuka fölet bör hållas isolerat från andra föl under behandlingstiden. Föl som föds senare på säsongen bör under de första levnadsveckorna inte hållas i hagar där många äldre föl vistas eller har vistats.

Stallrengöring vid smittan

Vid rengöring skall särskild vikt läggas på gemensamma dricksvattenkärl som badkar och dylikt i hagar vid misstänkt eller konstaterad smitta av jordbakterien Rhodococcus equi.

Tidig upptäckt följt av korrekt behandling är viktigt för att ge drabbade föl en god chans till överlevnad. När fler organ än lungor är påverkade, såsom leder och skelett, är prognosen mer avvaktande. Med god behandling överlever 72-88% av sjuka föl, enligt litteraturen.

Permanent påverkan på lungorna?

Undersökningar i USA och Sverige av överlevande föl som behandlats mot rhodokocker har visat att de når samma startfrekvens inom galopp och trav som populationen i stort och att deras lungkapacitet inte är påverkad i vuxen ålder.