Sant och falskt om kvarka

FALSKT

Är man osäker på vilken typ av förkylning det är så är det bäst att låta ta prov. Det är vanligt att de första hästarna i ett kvarkautbrott har lindriga symptom som både ägare och veterinär först misstar sig på. Men hittar man hästarna tidigt och hinner isolera dem så undviker man att det blir ett stort utbrott av kvarka och med ännu sjukare hästar.

SANT 

Om en kvarkahäst hostar kan den smitta genom att det flyger snordroppar, men då ska hästarna vara ganska nära varandra. Det kan också smitta nos till nos eller om hästar delar vattenhink eller utrustning. Men kvarka smittar inte långt genom utandningsluften, som till exempel influensa.

SANT

De flesta hästar överlever, så man behöver inte tro att hästen ska dö. De flesta hästars kvarkabölder mognar, spricker och går över av sig själv. Men dödsfall händer. Hästar kan dö genom kvävning om de har rejäla bölder i halsen. Det är en hemsk död. Det kan förhindras genom att veterinären gör ett strupsnitt och sätter en trakealkanyl, om hästen visar svårigheter att andas

Hästar med kvarka kan också dö av olika komplikationer, såsom bölder som sprider sig i kroppen, så kallad ”kastad kvarka”.

FALSKT

Det är inte schysst! Det är också emot tävlingsreglementet och dess hästägarförsäkran. Inkubationstiden kan vara upp till ett par veckor. Man ska tempa alla hästarna varje dag i tre veckor. Om din häst inte har feber kan den vara helt frisk, utan att ha blivit infekterad, eller så visar den bara lindriga eller inga symptom på grund av viss immunitet.  . Men det kan också vara så att den kan bli sjuk om några dagar. Jag skulle bli jättearg om jag var och tävlade och min häst blev smittad från en häst som kom från ett kvarkastall.

FALSKT

Det snabbaste sättet att bli av med kvarka från gården är att isolera de sjuka hästarna snabbt och effektivt från andra hästar, ända tills de inte smittar längre. För att veta när de inte smittar längre måste man ta uppföljande prover. För varje häst som blir smittad ökar risken att man skapar en ny smittbärare som kan smitta länge (i månader), och det måste undvikas för att inte få ett väldigt långvarigt problem på gården. Ju fler som är sjuka, desto mer ökar också risken för att få en häst med allvarliga komplikationer. Det går också snabbare att bli av med kvarkan om hästarna är vaccinerade, och det är betydligt mycket säkrare för hästarna än att bli smittade.

SANT

Sannolikheten att det är kvarka är riktigt hög. Och det är viktigt att tänka på att även om hästen inte har bölder så kan det vara kvarka ändå. Snor, hosta och svullna lymfknutor är vanliga symtom, liksom att hästen får svårt att svälja. Feber är vanligt, så ett bra sätt att få koll är att tempa sin häst regelbundet. Då får du koll på hästens normaltemperatur och ser snabbt om den är varmare än vanligt. Ibland ser kvarka bara ut som en lättare förkylning. Det kan vara bra att ta prover vid luftvägsinfektioner. Det har visat sig ganska många gånger att man missar de första hästarna som fått kvarka, och sedan är det plötsligt spritt bland många. Man kan stoppa sjukdomen genom att isolera de första hästarna. Svullna lymfknutor och bölder kan orsakas av annat. Men det är absolut viktigt att ta prover.

SANT

Genom att ha ett separat stall och skötsel för nyanlända hästar och övervaka dem noga för feber och andra symptom så minskar du risken att nya smittor sprids, inte bara kvarka. Tre veckor är ännu säkrare än två veckor.

FALSKT

Det finns mycket bra expertis på SVA och PCR-metoden är mycket bra på att hitta kvarka. Med PCR-analys av luftvägsprov fångar upp akut kvarka i 9 av 10 fall. Och om man tar fler prover och från fler hästar kommer man förmodligen att fånga upp det mesta. Är hästen snorig och febrig, ta prov! Och redan innan det – isolera hästen.

FALSKT

Det där är en orimlig inställning med tanke på djurskyddet och grundläggande hygienrutiner för hovslagare. Hästar som står i stall med kvarka måste naturligtvis ha normal omvårdnad. Man kan inte försumma hovskötseln i ett antal månader. Man kan vänta med att verka hästar som är i det mest akuta skedet av kvarka med feber, kraftigt näsflöde och öppna bölder, om det inte gått för lång tid. Men i övriga fall är det inte rimligt att underlåta att sköta hovarna. Om hovslagaren handlar korrekt: kommer till gården sist på dagen, byter skor, tvättar och desinficerar sig och den utrustning som följt med in i stallet, och duschar innan hen besöker andra hästar, så ska smittan inte föras vidare.

FALSKT

Om man tänker så har man inte fattat hur kraftigt den egna verksamheten kan drabbas om man mörkat kvarka och sjukdomen sedan sprids på bygden, och det sedan framkom att ens gård haft kvarka. Då spelar det ingen roll hur man än hanterat utbrottet i övrigt, för det dåliga ryktet och skuldbeläggandet kommer envist att hänga kvar. Klar kommunikation snabbt inpå, besked om hur man hanterar situationen, klara förhållningsregler och återkommande uppdaterad information ger ett seriöst och kunnigt intryck, och är det bästa sättet att undvika den ännu värre stormen som uppkommer om okontrollerad ryktesspridning sätts igång.

FALSKT

En äldre häst som haft kvarka som ung kan bli smittad men symtomen kan bli ganska svaga. Den kan smitta andra hästar ändå, som kan bli desto sjukare. Numera rekommenderas att vaccinera även hästar som genomgått kvarka.

SANT

Så kallad ”kastad kvarka” är kvarka som satt sig i andra delar av kroppen. Det kan sitta bölder i magen och hjärnan till exempel. Även den hästen ska isoleras. Det kan vara svårt att ställa rätt diagnos, men återkommande feber, höga vita blodkroppar och andra besvär brukar höra till bilden.

SANT

Dessutom bör man sköta de isolerade hästarna sist och det bör vara så få skötare och besökare som möjligt, för att minska risken för smitta.

SANT

Dessa kallas för ”tysta smittbärare”. Hästen har två luftsäckar bakom svalget där det sitter flera lymfknutor, och där kan kvarkabakterierna sitta i upp till mer än ett år hos vissa hästar utan att hästen visar upp typiska symtom. Men hästen kan smitta andra ändå.

FALSKT

Det finns inga sporer från kvarkabakterien. Efter ett par månader brukar det inte finnas levande bakterier kvar i stallet. Bakterien överlever inte så länge när det är ljust, varmt eller den måste konkurrera med andra bakterier i ett stall. Man bör naturligtvis tvätta boxväggarna där snoriga hästar stått. Och man måste vara mycket noga att tvätta och desinficera vattenhinkar, krubbor och utrustning. Den största risken att kvarka finns kvar i stallet är att vissa hästar kan bära bakterien under lång tid efter kvarka utan att visa symptom.