Smittskydd, smittspridning och rutiner

Alla som hanterar hästar bör vara försiktiga med spridning av smitta. Tänk förebyggande såväl i vardagen som på träning och tävling. Hästarna ska inte behöva lida i onödan på grund av slarv. Tävlingssäsonger kan spolieras och verksamheter kan gå i konkurs av sjukdomsutbrott.
Låt inte hästen ha kontakt med andra hästar när du är på träning och tävling. Undvik att ha samma utrustning på flera hästar. Låt nya hästar stå avskilt de första veckorna.

Se till att byta kläder och skor om du åker mellan olika stall för att inte ta med dig smittämnen. Tvätta händerna ofta och använd engångshandskar när du rengör sår hos hästen.

Läs mer:

• Kunskapssida: Infektioner hos hästar

För hästar som tävlar är det obligatoriskt med vaccination mot hästinfluensa, men även övriga hästar bör skyddas. En annan viktig sjukdom är kvarka, och vaccination mot kvarka rekommenderas för hästar som kan utsättas för smittrisker. Ovaccinerade hästar innebär alltid risk för snabbare spridning av smitta. Ovaccinerade hästar drabbas dessutom hårdare om de insjuknar än vaccinerade. Ju fler ovaccinerade hästar det finns i stallet, desto större är risken att de vaccinerade också blir sjuka, trots sitt vaccinationsskydd.

Tänk på att du inför varje tävling ”skriver under” en hästägarförsäkran som bland annat kräver att din häst eller ponny inte har uppvisat några sjukdomssymptom minst tre veckor innan start. Den ska heller inte ha vistats i ett stall där det funnits eller finns någon form av smitta.

För hästar som inte tävlar men ändå transporteras runt på kurser eller andra evenemang kan en hästägarförsäkran som inte kräver inloggning i tävlingsdatabasen TDB, vara ett användbart dokument. Den hittar du via länken nedan.

Läs mer:

• Hästägarförsäkran – hos Svenska Ridsportsförbundet

Smittspridning från häst till häst är ofta mycket effektiv. En hög smittdos kan överföras om två hästar har direktkontakt. När hästen delar stall eller hage med andra, åker samma transport eller får kontakt på en aktivitet eller tävling så kan detta hända. Vissa smittor sprids också genom luften. Vid hästinfluensa kan en sjuk häst sprida virus upp mot 45-50 meter när den hostar.

Ibland är en häst smittsam utan att den själv är synligt sjuk. Det kan vara under inkubationstiden, alltså innan sjukdomen har brutit ut. Det kan också vara en infektion som finns där utan att ge symptom på just den individen, så kallade tysta smittbärare. Nya hästar bör man därför gärna ställa avskilt den första tiden.

Alla som hanterar hästar bör tänka förebyggande när det gäller smittskydd. Att hästar som står i samma stall hälsar på varandra är helt ok, men låt aldrig hästen hälsa på andra vid tävling eller träning. Res inte ut med din häst på aktiviteter om det finns någon häst i hemmastallet som visar tecken på smittsam sjukdom. Då förstör du kanske säsongen för alla andra deltagare.

När vi människor kommer i kontakt med smittsamma hästar riskerar vi att smitta ned andra hästar. Smittsamt material kan fastna på händer, kläder och skor och annan utrustning.

Byt kläder mellan gårdar och hästgrupper

Om du håller till på flera olika gårdar med hästar, är det lämpligt att inte ta med dig samma kläder eller skor mellan gårdarna utan att de är nytvättade, för att minska smittrisken. Om du är ute på besök någonstans med din egen häst, se till att du inte hanterar andra hästar som inte finns i ditt eget stall. Om du ändå måste det, sprita händerna mellan hästkontakterna.

Engångshandskar vid rengöring av sår

Tvätta händerna ofta och använd engångshandskar när du rengör sår hos hästen. Om du sköter en isolerad häst så måste du också byta kläder och skor innan du går vidare till andra hästar.

Förr eller senare drabbas alla stora stall av smitta, och inte bara en gång. Se till att du kan avgränsa smittan genom att ha ett stall, en box eller en hage avskild från andra hästar där du direkt kan ställa hästar med symptom som feber, snuva, hosta, hårlösa fläckar eller diarré. Det är också bra att använda för alla nytillkomna hästar de första veckorna.

Om det bara finns en enda byggnad kanske det går att avskilja ena änden, helst med egen ingång. Man kan sätta upp tillfälliga mellanväggar. Det kan fungera om smittan inte är luftburen. Se till att det går att byta kläder och skor och desinfektera sig vid ingången till den isolerade delen.

För att förebygga smitta:

• Finns mottagningsstall och avskild utevistelse för nyinkomna hästar där
  de kan vistas under de första veckorna?
• Kan hästarna hållas i åldersgrupper, framför allt, går det att skilja
  unghästar och tävlingshästar?
• Kan dräktiga ston hållas separerade från unghästar och tävlingshästar?
• Finns det möjlighet att avgränsa ett större stall i mindre enheter?
• Finns separat personal för att sköta olika stallavdelningar?
• Har besökare till stallet rena skor och kläder som inte varit kontakt med
  sjuka hästar?
• Används rent varmt vatten, ren tvål, ren handduk och handdesinfektion till handtvätt, t ex vid sårvård och efter kontakt med hästar utifrån?
• Finns det, vid behov, skyddskläder och skoskydd?
• Rengörs hästtransporten regelbundet?

När smitta brutit ut i stallet:

• Har du omedelbart isolerat de sjuka hästarna i ditt stall?
• Kan de sjuka hästarna hållas åtskilda från övriga hästar även utomhus?
• Finns det personal som kan sköta enbart de sjuka hästarna?
• Har veterinär inom kort undersökt de sjuka hästarna för rätt diagnos,
  behandling och rådgivning?
• Har du informerat om det uppkomna läget till dem som arbetar och vistas
  i stallet och besökare?
• Har du organiserat så att samtliga hästar i stallet tempas dagligen och att det skrivs upp på en särskild lista?
• Finns det redskap och övrig utrustning som enbart används till sjuka
  hästar?
• Finns det möjligheter till effektiv handtvätt med tvål, varmt vatten, ren
  handduk och handdesinfektion?
• Finns det nya engångshandskar att använda för sårbehandling och
  medicinering?
• Byter personalen och besökare skor och kläder efter besök i smittade
  stallavdelningar, alternativt används skyddskläder och skoskydd?
• Rengörs inredning i stallet och transporter där sjuka hästar har vistats?
• Desinficeras stallet, redskap, utrustning och hästtransport efter den
  mekaniska rengöringen?

Hur kan smitta spridas och hur kan man stoppa detta?
Vet du på vilka sätt smitta kan spridas mellan hästar och har du en plan för att skydda hästarna?

1. Vardagliga smittskyddsrutiner
2. Anläggning med stort flöde av hästar
3. Besök på anläggningen
4. Högriskgrupper för smittspridning
5. Delta i kurs, evenemang eller tävling
6. Förberedande plan vid missänkt smitta
7. Åtgärder vid smittsam sjukdom i stallet

Gör en noggrann planering av smittskyddet på din anläggning. Det är bäst om du kan göra det redan innan anläggningen byggs eller byggs om. Lägg sedan till bra arbetsrutiner så når du syftet med smittskyddet:

• Att förebygga att smitta överförs mellan infekterade och mottagliga hästar.
• Att ta bort källor för sjukdomsspridning.
• Att öka hästens motståndskraft mot sjukdom.
• Att begränsa och förkorta utbrott av smittor.

1. Bygg för mindre hästgrupper

Bygg gärna för mindre hästgrupper (8-10 hästar) med egen ingång och utrustning, istället för ett enda stort stall. Då kan sjukdomen avgränsas effektivt när smittan kommer in i en grupp.

Om man har 100 hästar under samma tak och det sprids ett luftvägsvirus som hästinfluensa eller virusabort så anses alla hästar exponerade, medan kvarkabakterien inte är luftburen på samma sätt.

Bygg så att gårdens egna hästar enkelt hålls skilda från besökande hästar – både inomhus och utomhus. Se till att gästande hästtransporter kan parkeras avskilt och att besökande hästar kan lastas ur, skötas, tränas, fodras och vattnas utan att gästerna behöver gå in bland gårdens egna hästar.

Smittrisken ökar när främmande hästar hålls tillsammans, speciellt då många hålls under samma tak.

Alla kontakter mellan häst-häst, häst-människa och häst-andra djurslag är möjliga smittvägar. Ju fler sådana möjliga kontakter, desto högre risk för smittspridning. En del smittor kan också gå via material som flera hästar kommer i kontakt med, till exempel på uppbindningsplatser, väggar, borstar, svampar, rep, hinkar och staket.

Ordna så att det blir lättstädat i boxar och övriga utrymmen i stallet. Välj inredningsmaterial som lätt kan tvättas och desinfekteras.
Här är exempel på återvunna plastplankor i boxväggen. Ett material som tål både hästsparkar och högtryckstvätt.

Att upprätthålla god lufthygien betyder att luften hålls fri från föroreningar. Höga halter av luftföroreningar i den luft som hästen andas medför skador i luftvägarna och nedsatt prestationsförmåga. Föroreningar består framför allt av damm från foder och strö samt från gödselgaser (ammoniak). För att få tillräckligt bra luft i stallet räcker det inte med högt till tak. Man måste också se till att luften i stallet byts tillräckligt ofta, genom god ventilation.

Läs mer:

• Kunskapssida: Luftkvalitet, temperatur och damm

Lägg det minsta stallet mest avsides, och använd som ”välkomststall” för karantän av nyanlända hästar. Du kan också ha det vid behov för isolering av sjuka hästar (om du inte bygger ytterligare en enhet för det).

Alla hästar utifrån är möjliga smittkällor. Tillåt endast hästar som är friska att komma in och håll dem helst avskilda några veckor. Sätt upp regler för vilka hästar som får komma och på vilka grunder en häst kan bli avvisad.

Gå igenom att nya hästar ser friska ut, är vaccinerade och har hästägarförsäkran om sin frihet från uppenbar smittrisk.

50 meters säkerhetsavstånd

För skydd mot luftburen smitta som hästinfluensa behövs minst 50 meters säkerhetsavstånd. För smittor som inte är luftburna (till exempel kvarka) räcker fysiska barriärer (ingen direktkontakt) och noggrann hygien i form av handdesinfektion, kläd- och skobyte.

Gödsel från karantänstallet ska också kunna hanteras separat.

Lägg en rasthage i anslutning till karantänen så att isolerade hästar kan få komma ut, utan att passera i närheten av andra hästar.

Använd alltid karantän för högriskgruppen:

• Hästar från handelsstall och andra stall med stor genomströmning
• Hästar som åkt med gemensamma transporter
• Hästar som varit på väg länge
• Ovaccinerade hästar
• Unga hästar
• Hästar som har gjort en extraordinär ansträngning
• Hästar som kommer från ett ställe där det är känt att symptom på smitta förekommit de senaste 3 veckorna
• Hästar som kommer från ett ställe med okänt smittstatus

Förvara foder hygieniskt och skyddat så att smitta inte kan spridas. Skadedjur, fåglar och andra djur ska inte kunna komma åt fodret.

Håll redskapen för foder avskilt från redskapen för gödselhantering.

Kärl för foder och vatten ska hållas rena. Om de delas mellan hästar medför det hög smittrisk.

Om någon häst behöver medicineras via fodret, använd särskild medicinhink som rengörs mellan varje giva. OBS! Ge aldrig medicin i hästens vanliga krubba.

Läs mer:

• Kunskapssida: Foderhygien viktig för hästens hälsa

Undvik vattenslangar som doppar ner i vattenhink

Vattenslangar kan föra smitta mellan olika hinkar om de doppas ned i vattnet. På tillfälliga evenemang, till exempel tävlingar eller träningar/kurser, är det säkrast att varje häst har en egen vattenhink som fylls från en kran. Använda vattenhinkar bör tömmas på ett säkert sätt, direkt i avloppet eller på en gödselhög.

Ett tips är att till tävling/träning ta med egen vattendunk i transporten för att minska smittrisken. Alla kärl för vatten och vattenkoppar inomhus och utomhus ska hållas rena. Inspektera varje dag, vissa hästar kan lämna både foder och träck i vattenkoppar eller hinkar.

Det bästa för smittskyddet är att varje grupp med hästar eller stallenhet har en egen spolplats. Håll den fräsch.

Spolplatser används ibland också för sår- och munvård. Se till att det finns möjlighet för handdesinfektion och desinfektion av väggar och golv.

Noga med att samla material vid sårvård

Vid sårvård, samla ihop använt material i en påse, släng inte på golvet. Se till att alltid ha handskar på vid sårrengöring.

Sätt upp handfat, flytande tvål, pappershanddukar och handdesinfektion för att underlätta den enkla vanan att tvätta händerna och skydda sig och hästarna mot smittor.

Det måste vara lätt att tvätta händerna nära där man sköter om hästarna.

Ett annat viktigt ställe för handtvätt och handsprit som lätt glöms bort är vid ingången till fikarummet eller cafeterian.

Ställ direkt undan hästar som visar symptom som skulle kunna vara tecken på smitta. De ska inte vara i kontakt med andra hästar direkt eller indirekt via skötare eller utrustning. Kontakta veterinär.

Besökare får inte vara i kontakt med de isolerade hästarna.

Byt kläder och skor och tvätta och desinficera händerna efter kontakt med hästarna.

Symptom på smitta kan vara:

• Feber över hästens normaltemperatur eller 38,3 grader
• Nedsatt allmäntillstånd, slö, äter inte
• Snuva, näsflöde
• Hosta
• Diarré
• Hårlösa fläckar
• Klåda

Håll alla hästar vaccinerade mot hästinfluensa om de står i stall som har kontakt med andra hästar. Det är den viktigaste smittsamma sjukdomen som man kan vaccinera mot.

Man kan också överväga om man ska vaccinera mot virusabort (EHV-1), särskilt om man har dräktiga ston.

Två andra dödliga sjukdomar som man vaccinerar hästar emot är stelkramp och botulism, men de är inte smittsamma mellan hästar. Låt aldrig en häst vara utan stelkrampsvaccin.

Det nyaste tillskottet bland vacciner är vaccin mot den allvarliga sjukdomen kvarka. Smitta från smittbärare utan symptom förekommer, men med vaccin kan hästar skyddas mot kvarka. Efter tre grundvaccinationer har försök visat 94 % skydd mot en hög smittdos av kvarka.

Bakterier, virus och parasiter kan finnas i gödsel, strömaterial, utrustning och på stallinredningen. Permanenta stallar och ligghallar ska hållas rena och kan med fördel skuras och desinfekteras minst årligen. På tävlingsplatser och liknande bör varje stallplats tvättas och desinficeras innan nya hästar sätts in.

Håll fodret och vattnet rent, liksom foderplatserna. Håll redskapen för foder åtskilda från andra redskap. Undvik att köra foder eller rent strö i en skottkärra avsedd för gödsel, för att minska risken för smittspridning mellan boxar.

Hantera gödsel som ett riskmaterial på en tävlingsplats och vid sjukdomsutbrott. På en tävlingsplats är det bästa att ha skottkärror som hör till varje stallgång eller stallenhet. Ta bort träckhögar som hamnar på gemensamma ytor på tävlingsplatser.

För att snabbt få en överblick krävs en bra stalljournal. Skriv in när hästar kommer och går, vilka stall och hagar som använts, vilka som tränar och tävlar utanför stallet, sjukdomstecken och behandlingar, samt besök av hovslagare, veterinär och andra behandlare. Notera också vilka foder- och ströpartier som använts när.

Hittills har vi inte haft allvarliga smittoutbrott på svenska hästtävlingar. Men det finns inga garantier.

Vid större hästevenemang bör det finnas en journal med listor över deltagande hästar, kontaktuppgifter till ansvariga hästhållare och utställare med mera.

Där bör också finnas en karta över området med alla funktioner inritade.

I stallets plan för smittskydd ingår vilka rutiner som gäller om en häst börjar få symptom på smittsam sjukdom. Planera hur smittrisken ska hanteras. Bestäm vem som ansvarar för vad, och vilka som ska ingå i en krisledning om ett större utbrott inträffar.

I planen ingår att planera och ge tydligt ansvar för:

• Isolering
• Veterinärkontakt
• Sanering
• Skyddskläder och skoskydd
• Engångshandskar
• Handsprit
• Information
• Flytt av hästar
• Kommunikation med närmast berörda och andra

Planera också vilka resurser som ska användas

• Lokaler
• Utrustning
• Skyltar
• Informationskanaler
• Besättningsveterinär

Använd gärna SVA:s checklista ”Om en smitta drabbar stallet”.