Behandling av sår på häst

All behandling av sår skall sikta på att stödja den naturliga reparationsprocessen och så långt som möjligt undvika att störa den. Kom ihåg att ljummet vatten alltid är första val vid rengöring av akuta sår.

Alla sårskador på hästen ska tas på allvar. Sårskador nära led är farligast för hästen. Foto: Carin Wrange
Vid bremsning frigörs smärstillande hormon i hästen. Foto: Jenny Ennerdal

Vid sårskador är det viktigt att tänka på risken för stelkramp. Titta i hästens pass när den senast fick en påfyllning av stelkrampsvaccin. Tänk på att alltid använda engångshandskar av plast vid all form av sårvård samt slänga använt bandagematerial i separat soppåse för att förhindra spridning av oönskade bakterier.
Försök att få hjälp att hålla hästen och för att assistera dig.

Var också försiktig så att du inte själv råkar illa ut; såret kan göra väldigt ont och hästen kan sparka till av ren reflex.

Använd eventuellt brems för att hålla hästen lugn.  Det är viktigt att bremsen används rätt för att inte skada hästen

Rengör först med ljummet vatten

Om det skadade området på hästen är mycket smutsigt bör det först göras rent med ljummet vatten för att man ska kunna se exakt var såret sitter och om möjligt även hur djupt det är.

Rengöring med ljummet vatten är bästa alternativet vid alla former av sårvård. Spola helst vatten med slang och om det inte är möjligt använd hink och en ren svamp. Kom ihåg att alltid använda engångshandskar när du rengör sår.

Efter rengöring med vatten bör såret och området närmast även tvättas med koksaltlösning. Se till att alltid ha små portionsflaskor med koksaltlösning hemma. Apoteken brukar även kunna sälja större förpackningar på 0.5-1.0 liter med koksaltlösning.

Om du behöver ännu större mängder kan du själv göra koksalt-lösning. Koka upp 1 tesked bordsalt med 1 liter vatten, låt svalna innan användning. Blandningen håller ett dygn, därefter får du kassera och göra nytt.

Behöver veterinär tillkallas?

Undersökning av sårets omfattning är nästa steg i behandlingen. Redan under rengöringen har du säkert skaffat dig en första bild av sårets omfattning. Det är nu du avgör om du själv skall fortsätta behandlingen eller om veterinär skall tillkallas. Är skadan så omfattande att den bör sys? Finns risker för komplikationer? Närhet till leder, senskidor etc? Finns fickbildningar? Är det ett sticksår? Finns något främmande föremål djupt inne i såret (bit av kvist, stenar etc)?

Frågorna är många, men är du osäker på hur du skall göra, kontakta din veterinär för rådgivning! Ring hellre en gång för mycket än tvärtom. Det gäller också om du är osäker om stelkrampsvaccination. Om veterinären ska komma till stallet för undersökning av den skadade hästen ska du förbereda detta. Läs mer om veterinärens besök.

Använd inte tvål

Inom modern sårvård avråder man från att använda någon typ av tvållösning för den akuta sårvården!  Även om tvål dödar bakterier är den samtidigt giftig mot hudens celler. Du ska heller inte tvätta med väteperoxid eller alsolsprit på akuta sår.

Vid all rengöring av sår ska man använda skyddshandskar. Det gäller såväl hemma i stallet eller som här på en klinik.Foto: Carin Wrange

Det rengjorda såret ska därefter skyddas med någon form av kompress och bandage. Se till att ha rätt material hemma i stallet. Läs mer om vad som behöver finnas i stallapoteket.

Kunskapen om hur olika sår ska behandlas har ökat de senaste åren. Det ger bland annat möjlighet att avsevärt minska användningen av antibiotika. För vissa typer av sår är det både onödigt och ger sämre läkning om antibiotika används.

Genom att istället använda bioaktiva kompresser som håller såret fuktigt så stimuleras sårläkningen på rätt sätt. Det bildas mindre svallkött, orsakar mindre smärta, läkningstiden förkortas och kostnaderna minskas. Sår ska alltså inte "luftas" som man tidigare rekommenderat. 

Ingen salva på färska sår

Det färska och rengjorda såret ska inte täckas med någon form av salva. Salvor till häst ska enbart användas i mjukgörande syfte på till exempel skrubbsår, för att mjuka upp krustor i huden vid mugg eller sommartid (främst med zinkpasta) för att skydda mot angrepp av insekter.

Rådgör med din veterinär om vad du bör ha hemma i stallet för att bäst ta hand om sår. Om dessa produkter saknas i ditt lokala apotek, be dem beställa hem varorna.

Varför syr veterinären ett sår?

Att sy en sårskada - eller "suturera" som veterinären säger - är ett väldigt bra sätt att få en snabb och hållbar (och "snygg") läkning av lämpliga skador. Målet är att få en liten sårhåla med påföljande lite granulationsvävnad (vävnad som bildas under läkningen) och ett smalt, starkt ärr.

I samband med sutureringen avlägsnas skadad vävnad och sedan sluts såret i ett eller flera suturlager. Ibland, till exempel vid fickbildningar läggs även en "drän" in, det vill säga ett plast- eller gummirör som leder bort sårvätska de första dagarna. Dränen avlägsnas efter 3-4 dagar medan stygnen ("suturerna") tas bort efter cirka 10 dagar.

Inte alla sårskador lämpar sig att sy. Äldre, infekterade skador passar inte att sy, men ibland görs det och då efter en tids antibiotikabehandling. Vissa typer av sår, med omfattande vävnadsskador och stora huddefekter, kan vara svåra att sy. Istället riktas behandlingen in på att understödja sårläkningen på annat sätt, till exempel genom att främja bildningen av ny hud.

Antibiotika kan försämra

Kroniska sår som är koloniserade innebär att de mikroorganismer som finns där kan dela sig och öka i antal, men de orsakar ingen skada och det råder en balans mellan värden (hästen) och bakterierna. Sårläkningen är inte fördröjd och sårläkningen kan till och med stimuleras av bakterieförekomsten och försämras av antibiotika!

De kritiskt koloniserade såren däremot har försämrad eller upphörd läkningsförmåga, men värden uppvisar inga kliniska tecken på infektion. Bakterierna växer till och har passerat nivån för balans med värden. Läkning kan återupptas igen efter antimikrobiell behandling.

När sår har blivit infekterade har invasionen av bakterier nått in i värdens vävnader med cellskada till följd. Läkningen har upphört, såret är exsudativt, det blir för mycket eller för lite granulationsvävnad och lokala symtom såsom svullnad, rodnad, smärta och värme uppträder. Hästen kan också visa allmänna tecken på sjukdom i form av feber, nedsatt aptit och/ eller hälta.

Vid åtgärd av infekterade sår är antibakteriell behandling nödvändig, men oavsett åtgärd kommer sårläkningen att hämmas.

En bra febertermometer är nödvändigt att ha i ett stall.Ta gärna tempen regelbundet för att få en uppfattning om hästens normaltemperatur. Då kan du lättare upptäcka avvikelser på grund av sjukdom eller skada. Foto: Carin Wrange

Kolla noga varje dag

Hur vet du om ett sår är infekterat? Har du en häst med en sårskada skall du självklart varje dag ta tempen på den och  varje dag noga kontrollera skadan och området kring den. Dock ska du inte varje dag byta bandage på hästen om det inte har blivit blött eller kraftigt nedsmutsat.

Om skadan plötsligt svullnar upp, blir varm och öm är det ett tecken på att en infektion kan vara på gång. Svullnad i omgivningen, till exempel lymfangit i ett ben, och påverkat allmäntillstånd med feber är andra alarmsignaler. Kontakt ska då tas med veterinär för undersökning och eventuell behandling.

Läs mer om sårvård:

Sårbehandling hos häst

Läs vetenskapliga studier om sårbehandling hos häst:

Evaluation of LHP® (1% hydrogen peroxide)cream versus petrolatum and untreated controls in open wounds in healthy horses: a randomized, blinded control study .- Tamás Tóth, Hans Broström, Viveca Båverud, Ulf Emanuelson, Elisabeth Bagge, Tommy Karlsson, Kerstin Bergvall. Acta Vet Scand. 2011 Jun 30;53:45

Behandling och skydd av sår hos hästar kan vara en utmaning. Skyddande bandage kan vara svårt att sätta högt upp på benen och på kroppen. När såren är oskyddade ökar risken för att de kan bli förorenade av bakterier och sedan infekterade, vilket kan leda till fördröjd sårläkning. Lokal behandling med antibiotika är en möjlighet att förhindra bakteriell kolonisering eller infektion, men om man ofta använder antimikrobiella ämnen leder det slutligen till utveckling av resistenta bakterier, som är ett ökande bekymmer i både human- och veterinärmedicinen.
Metoder:
Tre standardiserade sår skapades hos vardera av 10 travhästston. Två sår behandlades med LHP ® (1% väteperoxidkräm) eller vaselin och det tredje såret var en obehandlad kontroll. Alla sår bedömdes dagligen till fullständig läkning. Protokolldata registrerades dag 2, 6, 11, 16, 21 och 28. Kliniska poäng gavs för inflammation och läkning, fotoplanimetri användes för att beräkna sårområdet och cytologi från svabb för att bedöma bakteriell kolonisering och inflammation. Bakterieodling gjordes dag 2, 6 och 16.
Resultat: Medeltid till fullständig läkning för LHP ®-behandlade sår var 32 dagar ( 95 % KI = 26,9-37,7 ) . Medeltid till fullständig läkning för vaselinbehandlade och obehandlade kontrollsår var 41,6 dagar ( 95 % KI = 36,2-47,0 ) respektive 44,0 dagar ( 95 % CI = 38,6-49,4 ). Sårläkning inträffade betydligt snabbare i LHP ®-behandlade sår jämfört med både vaselinbehandlade (p = 0,0004) och obehandlade kontroller (p < 0,0001). Det fanns ingen signifikant skillnad i tid för läkning mellan vaselinbehandlade och obehandlade kontroller.

Illustration: Toth et al. Acta Vet Scand. 2011 Jun 30;53:45.

Totalpoäng för bakterier och neutrofiler var signifikant (p < 0,0001) lägre för LHP ®-behandlade sår jämfört med vaselinbehandlade från dag 16 och framåt. Staphylococcus aureus och Streptococcus zooepidemicus fanns endast i vaselinbehandlade sår och obehandlade kontroller.
Slutsatser:
Behandling med LHP ® minskade bakteriell kolonisering och förknippades med snabbare sårläkning. LHP ®-krämen verkar vara säker och effektiv för utvärtes sårbehandling eller sårskydd.

Vaselin som kontroll vid försök med 1 % väteperoxidkräm i färska hudsår på häst - Tommy Carlsson. Examensarbete inom veterinärprogrammet, SLU, 2010.

Det här examensarbetet har fokuserats på vaselin som placebo i samband med en studie som har undersökt den antibakteriella effekten och påverkan på sårläkningen hos färska hudsår på häst genom utvärtes behandling med 1 % väteperoxidkräm. Vaselin är en ofta använd substans som placebo i kliniska studier, men få har undersökt dess effekt på sekundär sårläkning på häst. Resultatet av studien visade att vaselin inte har någon effekt i att hämma bakterietillväxt. Den visade även att vaselin inte förlänger sårläkningstiden jämfört med obehandlade kontroller samt inte heller ger upphov till några andra biverkningar än lindrig lokal övergranulering. Vaselin kan därför anses vara ett säkert val av placebo vid studier av sekundär sårläkning på häst.

Vakuumassisterad sårbehandling - en metod för en utveckling av dagens hästomvårdnad - Anna Jönsson, examensarbete vid djursjukskötarprogrammet, SLU.

Hästar har ofta problem med sårläkning. Dessa problem kan bero på att såret ofta måste läka sekundärt på grund av stor vävnadsförlust, att såret upptäckts långt efter skadetillfället, en hög kontaminationsgrad med mera. Detta kan i sin tur leda till komplikationer såsom överväxt av granulationsvävnad, dålig sammandragning av såret, kroniska inflammationer och sämre funktion på grund av utbredd och stram ärrvävnad. Syftet med detta studentarbete var att beskriva en ny metod som kallas vakuumassisterad sårbehandling för att se om det kan vara användbart i framtiden för behandling av sår hos häst. En litteraturstudie gjordes och sårläkningens olika delar beskrivs.. Vakuum-metoden har använts sedan 1990-talet i behandlingen av sår hos människor och ibland hos djur. Forskningsstudier har genomförts, men främst hos människor och för människornas skull. Fler studier behövs dock, särskilt hos hästar. Effekten i tillgängliga studier är huvudsakligen goda, men de saknar ofta tydliga förklaringar . Metoden verkar dock inte vara farlig. De observerade negativa effekterna är dock få och är främst tekniska, och det finns inga tydliga kontraindikationer. Metoden är enligt författarens mening värd att pröva. Ytterligare studier behövs dock för att kunna ge en korrekt bedömning.