Arbetsbesparande åtgärder i hästverksamheter
Tidsstudier och ekonomi
Hästnäringen i Sverige
- Är idag kapitalkrävande och mycket arbetskraftsintensiv.
- Alltför få hästföretag/ridskolor i Sverige anses vara lönsamma.
- Enligt Jordbruksverkets undersökning ” Hästhållning i Sverige 2010”anser de flesta av hästhållarna som ser hinder för att utveckla sin verksamhet att det beror på ekonomiska faktorer.
Tid och kostnad
- Trots den mycket dåliga lönsamheten inom hästnäringen räknar man inte på arbetstiden – som är den största kostnaden. En häst kostar mindre i månaden (inköp, boxplats, foder, strö, hovslagare, veterinär, utrustning) än arbetet – räknat på 45 min per dag!
- 50-60 proc av kostnaderna i ett företag som betalar ut avtalsenliga löner är arbetskraft.
- Utan kunskap och utan kalkyler hänvisas det inte sällan till att det ”blir för dyrt” att ändra arbetsrutiner, mekanisera och rationalisera i stallarna.
- Man räknar oftast bara på vad det kostar, dvs själva investeringen, inte på vad man tjänar.
- Man måste också räkna på och se investeringarna på lång sikt, inte bara för stunden.
Tidsstudier i häststallar
- I projektet ”Mekanisering i häststallar – påverkan på ekonomi, tidsåtgång och arbetsmiljö 2010” har vi tidsstuderat varje moment i stallarbetet som utgödsling, utfodring, utsläpp mm.
- Vi har också studerat varje delmoment inom de olika momenten.
- Därefter har vi räknat ut tidsåtgång och kostnad för varje moment och delmoment.
Våra undersökningar visar att:
Varje minut du arbetar med din häst kostar minst 4 kr.
Mellan 40 och 80 proc av tiden i stallet går åt till att mocka, utfodra och släppa ut och in hästar.
Det som tar mest tid är:
- Utfodring.
- Kassar (1 minuts arbete kostar mer än ett kg grovfoder).
- Slowfeedernät.
- Mockning.
- In- och utsläpp.
- Täckesbyten + skydd på och av.
Grovfoder – exempel (beräknat på 2010 års siffror)
- Att fodra med hökassar kostar 12 000 kr per häst och år (i arbete).
- Att fodra från en manuellt dragen grovfodervagn med våg kostar ca 4 400 kr per häst och år.
- På 20 hästar är skillnaden 152 000 kr per år.
- En vagn med våg som kostar 20 000 kr är intjänad på 7 veckor.
Ut- och insläpp (beräknat på 2010 års siffror)
- Täckesbyten, in och utsläpp tar i medeltal längre tid (15,3 min) än mockningen. I pengar 20 900 kr per år.
- Ska hästen ha skydd tar det 10 min extra 13 500 kr per år.
Exempel från Ågesta (2010):
Man har satt in skraputgödsling, grovfoderhäckar som fylls på en gång om dagen, kraftfoderautomater samt har halvbäddar med ströpellets i boxarna. Genom att mekanisera och göra dessa rationaliseringar har man minskat arbetstiden per häst med ca 5,7 min per dag eller 5,5 timmar på 58 hästar. En genomsnittslön per månad på 21 200 kr ger en kostnad på 3,75 kr/min (med övertidstillägg mm). Det ger en minskad arbetskostnad på ca 450 000 kr per år beräknat på 58 hästar!
Exempel på olika stallmiljöer.
Ätfronter på boxarna eller foderbord ger bl.a. öppnare lösningar, bättre luftcirkulation och bättre ekonomi och säkerhet då man inte behöver gå in till hästarna utan allt foder läggs utanför boxen och inget blir fördärvat.
Nybyggt stall med foderbord. Foto: Claes Kärrstrand
Stallar kan se ut på många olika sätt.
Många av redskapen vi använder är traditionella, dåligt anpassade för arbetet i stallarna och dessutom ofta av dålig kvalitet. Spångrepen är ett av få redskap med nytänk framtaget för ett behov.
Vi arbetar ofta med trasiga redskap.
Det finns redan ställbara skaft på andra redskap för att passa olika långa människor.
Olika typer av minilastare är fantastiska arbetsredskap till det mesta i häststallarna.
Hästar vill ha koll och vill också kunna komma undan andra hästar i trängda situationer – ev. kan man dela av en stor hall. Måste alla hallar vara mörka?
Denna hästen letar spill när en annan häst äter. Gnag på träväggen visar frustration.
Rangordning kan ha betydelse för stress och för tillgång till foderautomaterna.
Bra när flera hästar kan äta samtidigt – om de trivs ihop!
Fri tillgång på halm i en separat station är en stor fördel.
Man kan också ha vanliga grovfoderhäckar, ev. med slowfeedernät.
Att packa kassar är ett tungt, tidsödande och sällan nödvändigt jobb utom i t.ex. inackorderingsstallar. Portioner stressar dessutom hästen. Anpassa näringsvärdet i fodret och komplettera med halm, sly mm för att slippa dela upp givorna.
Foderspill är oekonomiskt, ohygieniskt och gör det mer svårmockat.
Grovfoderhäckar kan se ut på olika sätt.
Häckar som sitter högt kan skapa problem med ätställningen för hästen.
Hemmabyggt foderbord.
En upprullare kan underlätta när man skall utfodra med en rundbal.
Olika typer av vagnar som passar för olika sorters grovfoderbalar.
Lättrullad fodervagn med snurrande skiva för rundbalar. Kan kompletteras med våg och drag.
Vågvagn där man lyfter av så mycket foder som hästen skall ha är enkelt jämfört med att packa hö i kassar.
1. Kraftfodersilo underlättar för att slippa hålla på med säckar. Lätt att fylla fodervagnen under en silo.
2. Kraftfodret skruvas in i stallet, ex. vis till en ficka, från en silo placerad på utsidan (lättare att fylla på).
Kraftfoderautomater finns i olika utföranden för en eller flera portioner per dygn. Nackdel att behöva fylla på för hand, skruv vore enklare.
Det finns stabila , lättrullade kraftfodervagnar med flera fack och lock.
Gödselhantering kan vara tungt…
Det är bättre med en lägre gödselkärra än en hög, eftersom man inte behöver lyfta den tunga gödsel lika högt när man gödslar ut. Två /trehjul på skottkärran i stället för ett ger bättre balans och mindre belastning men försämrad smidighet.
Gräv ner containern och tippa neråt i stället för att köra tunga lass med gödsel uppför (hala) ramper, ofta långt bort från stallet.
Utdragbara eller vikbara boxmellanväggar (alla boxar måste mockas ut samtidigt) eller öppningsbara boxfronter (kräver manöverutrymme i stallgången men man kan välja vilka boxar man vill mocka ut ) där man mockar ur alla boxarna maskinellt 1-2 ggr om året förenklar mycket.
Olika typer av skraputgödslingar underlättar mycket men kräver viss kunskap och visst underhåll för att fungera optimalt.
Elskottkärror, eldumpers eller gödseldammsugare kan också användas vid utmockning.
Det är tungt att lyfta blöta, leriga täcken högt över huvudet. Det underlättar att hänga dem på lägre byglar, vinscha upp och ner dem eller använda torkskåp för täcken.
Använd gärna en sluss ur säkerhetssynpunkt.
Teleskopgrindar som kan dras ut och sedan rullas åt sidan.
Fjäderbelastade, utdragbara elband.