Häst & människa

Arbetsbesparande åtgärder i hästverksamheter

Denna sida är en sammanfattning av projektet Utvecklat hästföretagande för nya jobb, som LRF Häst och HNS har drivit. En del information på sidan är personliga åsikter från de personer som drivit projektet.

Arbetsbesparande åtgärder i hästverksamheter

Inom Landsbygdsprogrammet har LRF Häst tillsammans med Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS drivit projektet Utvecklat hästföretagande för nya jobb. Projektet innehöll bland annat ett antal arbetsmiljöträffar med syfte att ge information om hur man sparar tid och pengar, minskar belastning på kroppen samt uppfyller de krav som myndigheter ställer på branschen. Målgruppen var i huvudsak verksamhetsledare och medarbetare i hästverksamheter, exempelvis ridskolor, men även andra stallägare som vill arbeta smartare. 

  • EU-logo-jordbruksfonden-farg
  • hns-logotyp
  • LRF Hast_logga_luftig
  • hushållningssällskapet

Hästrådgivare Margareta Bendroth från Hushållningssällskapet Sjuhärad har vid träffarna föreläst kring temat Tjäna mer, slit mindre. Tankar om vår hästhållning och hur vi arbetar i stallarna. Föreläsningarna har, förutom att skapa en diskussion kring hur vi arbetar och hur vi håller våra hästar, visat på enkla åtgärder både med logistik och enkla hjälpmedel, men även på möjligheter som finns för investeringar och ombyggnationer för att arbeta smartare och få bättre lönsamhet i verksamheten.

Dagarna har även innehållit grundläggande information om regelverket för arbetsmiljön samt tips på lösningar för dokumentation av arbetsmiljöarbetet, något Sara Westholm från Hästnäringens Nationella Stiftelse ansvarat för.  Vid varje träff har deltagarna också fått göra ett studiebesök på arrangerande anläggning och gruppen har tillsammans tittat efter bra exempel på sätt att arbeta smartare.

Här nedan följer en sammanfattning över innehållet i träffarna uppbyggt kring utmaning och förslag på lösningar.

Bakgrund till projektet

Arbete inom hästnäringen i Sverige

Flera studier visar på att arbete i hästnäringen ofta är förknippat med arbetsintensivt arbete som både kan vara riskfyllt och slitsamt. I bland annat Johanna Öwalls studie från 2015 Introducing lean production process model for the horse business sector in Sweden. (Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology from 130101) visas att företagens kärnvärden, kontakt med kunder, hästägare samt affärsutveckling, kunde ökas och ges bättre fokus med mer tidseffektiva arbetsrutiner och inhysningsförhållanden. Genom att effektivisera processerna mockning, distribution av foder och gödsel, in- och utsläpp samt optimera logistiken för hästar, foder och gödsel kan mycket arbetstid sparas. Men intresset för att effektivisera arbetet och använda sig av metoder för detta över lag varit lågt och attityden skeptisk.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner under projektet Hästnäringen framkom även där att hästnäringen är en riskfylld bransch, där många unga arbetar och att arbetsgivarna har relativt låg kunskap om det regelverk som finns. Projektet konstaterar att hästnäringens egen syn på vad arbetsmiljö är måste förändras i grunden för att ytterligare ta steg framåt och minska ohälsan inom näringen.

Projektrapport Hästnäringen

Undersökningar av personalen på ridskolor visar att 91 proc av 800 intervjuade haft besvär i nacke, rygg och axlar och hela 14,5 proc hade råkat ut för en olycka med häst under senaste året. I tidigare projekt kring arbetsbesparande åtgärder hade alla tillfrågade något problem med kroppen (Pinzke & Löfqvist, 2008), (Arbetsmiljöverket & SCB. 2002), (Löfqvist, 2012).  Hästolyckor låg bakom 22 proc av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd år inom hästnäringen 2016 (Arbetsmiljöverket & SCB. 2002).

Systematiskt arbetsmiljöarbete – en naturlig och obligatorisk del i den dagliga verksamheten

Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se.

Tidsstudier och ekonomi

Hästnäringen i Sverige

  • Är idag kapitalkrävande och mycket arbetskraftsintensiv.
  • Alltför få hästföretag/ridskolor i Sverige anses vara  lönsamma.
  • Enligt Jordbruksverkets undersökning ” Hästhållning i Sverige 2010”anser de flesta av hästhållarna som ser hinder för att utveckla sin verksamhet att det beror på ekonomiska faktorer.

Tid och kostnad

  • Trots den mycket dåliga lönsamheten inom hästnäringen räknar man inte på arbetstiden – som är den största kostnaden. En häst kostar mindre i månaden (inköp, boxplats, foder, strö, hovslagare, veterinär, utrustning) än arbetet – räknat på 45 min per dag!
  • 50-60 proc av kostnaderna i ett företag som betalar ut avtalsenliga löner är arbetskraft.
  • Utan kunskap och utan kalkyler hänvisas det inte sällan till att det ”blir för dyrt” att ändra arbetsrutiner, mekanisera och rationalisera i stallarna.
  • Man räknar oftast bara på vad det kostar, dvs själva investeringen, inte på vad man tjänar.
  • Man måste också räkna på och se investeringarna på lång sikt, inte bara för stunden.

Tidsstudier i häststallar

  • I projektet ”Mekanisering i häststallar – påverkan på ekonomi, tidsåtgång och arbetsmiljö 2010” har vi tidsstuderat varje moment i stallarbetet som utgödsling, utfodring, utsläpp mm.
  • Vi har också studerat varje delmoment inom de olika momenten.
  • Därefter har vi räknat ut tidsåtgång och kostnad för varje moment och delmoment.

Våra undersökningar visar att:

Varje minut du arbetar med din häst kostar minst 4 kr.

Mellan 40 och 80 proc av tiden i stallet går åt till att mocka, utfodra och släppa ut och in hästar.

Det som tar mest tid är:

  • Utfodring.
  • Kassar  (1 minuts arbete kostar mer än ett kg grovfoder).
  • Slowfeedernät.
  • Mockning.
  • In- och utsläpp.
  • Täckesbyten + skydd på och av.

Grovfoder – exempel (beräknat på 2010 års siffror)

  • Att fodra med hökassar kostar 12 000 kr per häst och år (i arbete).
  • Att fodra från en manuellt dragen grovfodervagn med våg kostar ca 4 400 kr per häst och år.
  • På 20 hästar är skillnaden 152 000 kr per år.
  • En vagn med våg som kostar 20 000 kr är intjänad på 7 veckor.

Ut- och insläpp (beräknat på 2010 års siffror)

  • Täckesbyten, in och utsläpp tar i medeltal längre tid (15,3 min) än mockningen. I pengar 20 900 kr per år.
  • Ska hästen ha skydd tar det 10 min extra 13 500 kr per år.

Exempel från Ågesta (2010): 

Man har satt in skraputgödsling, grovfoderhäckar som fylls på en gång om dagen, kraftfoderautomater samt har halvbäddar med ströpellets i boxarna. Genom att mekanisera och göra dessa rationaliseringar har man minskat arbetstiden per häst med ca 5,7 min per dag eller 5,5 timmar på 58 hästar. En genomsnittslön per månad på 21 200 kr ger en kostnad på 3,75 kr/min (med övertidstillägg mm). Det ger en minskad arbetskostnad på ca 450 000 kr per år beräknat på 58 hästar!

Stallmiljö och redskap

Vid nybyggnation och renovering av stallar, fundera på detta:

  • Måste man bygga efter minimimåtten?
  • Kan man tänka utanför det traditionella sättet att bygga stallar?
  • Hur kan vi kombinera funktion och utseende på bästa sätt?
  • Hur bygger vi för bästa logistik och miljö både för människor och hästar?
  • Kan vi bygga om befintliga byggnader eller kan det på sikt vara bättre att bygga nytt?
Stallmiljöer

Exempel på olika stallmiljöer.

Men det finns andra lösningar!

Enligt Jordbruksverket: ”Allt som inte är förbjudet är tillåtet så länge det inte skadar hästen”

Stallmiljöer2

Ätfronter på boxarna eller foderbord ger bl.a. öppnare lösningar, bättre luftcirkulation och bättre ekonomi och säkerhet då man inte behöver gå in till hästarna utan allt foder läggs utanför boxen och inget blir fördärvat.

Foderbord

Nybyggt stall med foderbord. Foto: Claes Kärrstrand

Stallexempel

Stallar kan se ut på många olika sätt.

Redskap

Många av redskapen vi använder är traditionella, dåligt anpassade för arbetet i stallarna och dessutom ofta av dålig kvalitet. Spångrepen är ett av få redskap med nytänk framtaget för ett behov.

TrasigaRedskap

Vi arbetar ofta med trasiga redskap.

Ställbart-skaft

Det finns redan ställbara skaft på andra redskap för att passa olika långa människor.

Minilastare

Olika typer av minilastare är fantastiska arbetsredskap till det mesta i häststallarna.

Grupphästhållning

Fördelar:

  • Mer naturligt för hästar att röra sig dygnet runt – i flock.
  • Bättre för hästen att i större utsträckning kunna välja själv vad den vill göra.
  • I de flesta fall mycket arbetsbesparande.
  • Lugnare hästar erfarenhetsmässigt.
  • Inte fler olyckor med hästarna än i boxstallar.
Grupphästhållning

Hästar vill ha koll och vill också kunna komma undan andra hästar i trängda situationer – ev. kan man dela av en stor hall. Måste alla hallar vara mörka?

Grupphästhållning ställer krav!

  • Kräver tillsyn, det får inte gå flera dagar innan man upptäcker sår, sjukdom mm.
  • Kräver ett vant djuröga för att tidigt se förändringar.
  • Kräver strö! Förvånansvärt lite strö på många platser.
  • Skorna kan slitas mer beroende på underlag.
  • Alla hästar passar inte för lösdrift eller passar inte in i flocken  – individuella lösningar nödvändiga.
  • Det är svårt att hitta bra lösningar som dessutom fungerar året om när det gäller mockningen i grupphästhållningar – oftast är det mockning för hand som gäller.

Aktiv grupphästhållning

  • Stor investering.
  • Passar inte alla hästar.
  • Enklare att individanpassa utfodringen i automater.
  • Uppbyggda så att hästarna skall röra sig mer.
  • Fördel att gå i flock.
  • Kan skapa stress när bara vissa hästar får äta.
  • Automaterna är inställda på ättid kan behöva korrigeras då hästar har olika ättider för samma mängd foder.
Aktiv grupphästhållning

Denna hästen letar spill när en annan häst äter. Gnag på träväggen visar frustration.

Foderautomater

Rangordning kan ha betydelse för stress och för tillgång till foderautomaterna.

Äta tillsammans

Bra när flera hästar kan äta samtidigt – om de trivs ihop!

Halmstation

Fri tillgång på halm i en separat station är en stor fördel.

Bild8

Man kan också ha vanliga grovfoderhäckar, ev. med slowfeedernät.

Förslag på lösningar

Utfodring grovfoder

Höpåsar

Att packa kassar är ett tungt, tidsödande och sällan nödvändigt jobb utom i t.ex. inackorderingsstallar. Portioner stressar dessutom hästen. Anpassa näringsvärdet i fodret och komplettera med halm, sly mm för att slippa dela upp givorna.

Grovfoderspill

Foderspill är oekonomiskt, ohygieniskt och gör det mer svårmockat.

Grovfoderhäckar

Grovfoderhäckar kan se ut på olika sätt.

Hög Häck

Häckar som sitter högt kan skapa problem med ätställningen för hästen.

Foderbord

Hemmabyggt foderbord.

Upprullare

En upprullare kan underlätta när man skall utfodra med en rundbal.

Grovfodervagn

Olika typer av vagnar som passar för olika sorters grovfoderbalar.

Fodervagn

Lättrullad fodervagn med snurrande skiva för rundbalar. Kan kompletteras med våg och drag.

Grovfodervåg

Vågvagn där man lyfter av så mycket foder som hästen skall ha är enkelt jämfört med att packa hö i kassar.

Kraftfoder

Kraftfodersilos

1. Kraftfodersilo underlättar för att slippa hålla på med säckar. Lätt att fylla fodervagnen under en silo.

2. Kraftfodret skruvas in i stallet, ex. vis till en ficka, från en silo placerad på utsidan (lättare att fylla på).

Kraftfoderautomat

Kraftfoderautomater finns i olika utföranden för en eller flera portioner per dygn. Nackdel att behöva fylla på för hand, skruv vore enklare.

Kraftfodervagnar

Det finns stabila , lättrullade kraftfodervagnar med flera fack och lock.

Utgödsling

Utgödsling

Gödselhantering kan vara tungt…

Skottkärror

Det är bättre med en lägre gödselkärra än en hög, eftersom man inte behöver lyfta den tunga gödsel lika högt när man gödslar ut. Två /trehjul på skottkärran  i stället för ett ger bättre balans och mindre belastning men försämrad smidighet.

Conteinrar

Gräv ner containern och tippa neråt i stället för att köra tunga lass med gödsel uppför (hala) ramper, ofta långt bort från stallet.

Boxlösningar

Utdragbara eller vikbara boxmellanväggar (alla boxar måste mockas ut samtidigt) eller öppningsbara boxfronter (kräver manöverutrymme i stallgången men man kan välja vilka boxar man vill mocka ut ) där man mockar ur alla boxarna maskinellt 1-2 ggr om året förenklar mycket.

Utgödslingssytem

Olika typer av skraputgödslingar underlättar mycket men kräver viss kunskap och visst underhåll för att fungera optimalt.

Eldrivna

Elskottkärror, eldumpers eller gödseldammsugare kan också användas vid utmockning.

Täcken

 

Täcken-kombinerad

Det är tungt att lyfta blöta, leriga täcken högt över huvudet. Det underlättar att hänga dem på lägre byglar, vinscha upp och ner dem eller använda torkskåp för täcken.

Ut- och insläpp

Sluss

Använd gärna en sluss ur säkerhetssynpunkt.

Teleskopgrindar

Teleskopgrindar som kan dras ut och sedan rullas åt sidan.

Elbandsgrindar

Fjäderbelastade, utdragbara elband.

Publicerat: 2020-04-03

Text: Sara Westholm, Hästnäringens Nationella Stiftelse och Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Foto: Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad där inget annat anges

Källor:

Projektrapport Hästnäringen

Adolfsson, N. & Geng, Q. 2008. Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor. Slutrapport H0547189, Stiftelsen Hästforskning.

Arbetsmiljöverket & SCB, 2002. Arbetssjukdomar och arbetsolyckor. 2000. Arbetsmiljöverket, Solna.

Bendroth, M. & Adolfsson, N. 2008. Arbetsredskap i häststallar. Jordbruksverket, Livskraftigt hästföretagande. Slutrapport.

Bendroth, M. & Wallertz, A. 2009. Mekanisering i häststallar – inventering och förslag på nya lösningar. Jordbruksverket, Livskraftigt hästföretagande. Slutrapport.

Bendroth, M & Wallertz, A. 2010. Mekanisering i häststallar – påverkan på ekonomi, tidsåtgång och arbetsmiljö. Jordbruksverket, Livskraftigt hästföretagande. Slutrapport.

Bengtsson, Jenny. 2010. Mekanisering av häststall. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Husdjurens Miljö och Hälsa. Examensarbete.

Edeen, D. 2010. Byggnadsfunktionen i nybyggda djurstallar. Sveriges Lantbruksuniversitet, LTJfakulteten. Examensarbete.

Geng, Q, Adolfsson, N och Wallertz, A. 2013. Arbetsmiljö i travstallar.  JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Hellberg, O. & Karlsson, L. 2008. Arbetsåtgång vid mockning i häststall med mekaniserad utgödsling. Sveriges Lantbruksuniversitet, Strömsholm. Fördjupningsarbete.

Löfqvist, L. 2012. Physical workload and musculoskeletal symptoms in the human-horse work environment. Diss. (sammanfattning/summary) Alnarp, Sweden : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2012:32

Pinzke, S. & Löfqvist, L. 2008. Arbeta rätt med häst – en belastningsergonomisk studie av ridlärarnas arbetsförhållanden och fysiska hälsa. Slutrapport arbetsvetenskap, ekonomi, miljöpsykologi, Alnarp.

Svala, C. 2008. Hur hålls hästarna och vilka är motiven? Jordbruksverket, Livskraftigt hästföretagande. Slutrapport

Öwall, J. 2015. Introducing lean production process model for the horse business sector in Sweden. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology