Intäkter

Intäkterna bli sedan inkomster till företaget när varorna eller tjänsterna säljs, värdestegringen realiseras, alltså när det finns en överenskommelse med kund om att de skall levereras mot betalning. Därför är inkomsterna och indirekt även intäkterna beroende av två parametrar, priset på produkten och volymen sålda produkter.

Är företaget aktivt på en väl fungerande marknad där det inte kan påverka priset är volymen den enda parametern företaget kan justera för att påverka sina intäkter och inkomster. Är volymen begränsad genom kvotering eller av någon annan anledning är justeringar av priset enda sättet att påverka intäkterna och inkomsterna. Ofta har dock företaget möjlighet att justera både pris och volym, prissättningen påverkar efterfrågan och därmed den volym som kan säljas och vice versa.

Den långsiktiga prisnivån behöver minst täcka samtliga kostnader för produkten, medan den övre gränsen i praktiken bestäms av vad kunderna är beredda att betala.

Så länge det finns en tillräcklig efterfrågan för produkterna är inte priset för högt. När prisnivån precis täcker produktens kostnader eller rentav ligger under kostnadstäckning måste åtgärder vidtas för att behålla lönsamheten.

Vissa intäkter och inkomster kan även komma i form av räntor för att företaget lånat ut kapital i någon form eller bidrag som är oberoende av företagets försäljning. För ett hästföretag kan ett exempel på sådana bidrag vara gårdsstöd eller miljöstöd för jordbruksmark på hästgården.

För nyföretagare på landsbygden finns ibland även startstöd. För att komma i fråga för startstödet måste din verksamhet vara del av ett jordbruksföretag och du vara yngre än 40 år samt ha lämplig teoretisk och praktisk yrkesutbildning.

Hästföretag tjänar pengar genom att erbjuda varor eller tjänster kopplade till häst, exempelvis uppfödning, träning, inackordering eller utbildning. Lönsamheten bygger på att intäkterna överstiger kostnaderna.

Vanliga intäkter är stallhyror, ridlektioner, träningsavgifter, försäljning av hästar, avelsverksamhet samt olika uppdrag och tjänster inom hästnäringen.

Lönsamhet beräknas genom att jämföra företagets intäkter med dess kostnader. Skillnaden mellan dem visar om verksamheten ger överskott (vinst) eller underskott.

Intäkt: värdet av det som säljs under en period

Inkomst: pengar som faktiskt faktureras (eller erhålls)

Vinst: det som blir kvar när alla kostnader har dragits av från intäkterna

Priset bör minst täcka alla kostnader och samtidigt motsvara vad kunderna är beredda att betala. Marknadspris, kvalitet och efterfrågan påverkar också.

Omsättningen måste vara tillräckligt hög för att täcka samtliga kostnader, inklusive arbete, foder, anläggning och kapital. Nivån varierar kraftigt beroende på verksamhetens omfattning och inriktning.

Hästföretagare kan i vissa fall ta del av stöd inom EU:s jordbrukspolitik (CAP), exempelvis gårdsstöd eller olika typer av miljöersättningar t ex för skötsel av betesmark och slåtterängar. För att kvalificera sig krävs oftast att verksamheten räknas som jordbruksverksamhet och primärproduktion.

En budget görs genom att uppskatta alla intäkter och kostnader för en period, ofta ett år. Den används som planeringsverktyg för att säkerställa att verksamheten är ekonomiskt hållbar. Det kan du läsa mer om på sidan: Ekonomi i hästföretag.

Exempel på kostnader är foder, strö, veterinär, hovslagare, personal, el, underhåll av anläggning samt kapitalkostnader som lån och investeringar.

Det kan vara lönsamt, men kräver god kostnadskontroll, rätt prissättning och tillräcklig efterfrågan. Många verksamheter har små marginaler och är beroende av effektiv drift.