Arbetsbesparande åtgärder i hästverksamheter

Hästrådgivare Margareta Bendroth från Hushållningssällskapet Sjuhärad har vid träffarna föreläst kring temat Tjäna mer, slit mindre. Tankar om vår hästhållning och hur vi arbetar i stallarna. Föreläsningarna har, förutom att skapa en diskussion kring hur vi arbetar och hur vi håller våra hästar, visat på enkla åtgärder både med logistik och enkla hjälpmedel, men även på möjligheter som finns för investeringar och ombyggnationer för att arbeta smartare och få bättre lönsamhet i verksamheten.

Dagarna har även innehållit grundläggande information om regelverket för arbetsmiljön samt tips på lösningar för dokumentation av arbetsmiljöarbetet, något Sara Westholm från Hästnäringens Nationella Stiftelse ansvarat för.  Vid varje träff har deltagarna också fått göra ett studiebesök på arrangerande anläggning och gruppen har tillsammans tittat efter bra exempel på sätt att arbeta smartare.

Här nedan följer en sammanfattning över innehållet i träffarna uppbyggt kring utmaning och förslag på lösningar.

Arbete inom hästnäringen i Sverige

Flera studier visar på att arbete i hästnäringen ofta är förknippat med arbetsintensivt arbete som både kan vara riskfyllt och slitsamt. I bland annat Johanna Öwalls studie från 2015: ”Introducing lean production process model for the horse business sector in Sweden” visas att företagens kärnvärden, kontakt med kunder, hästägare samt affärsutveckling, kunde ökas och ges bättre fokus med mer tidseffektiva arbetsrutiner och inhysningsförhållanden.

Genom att effektivisera processerna mockning, distribution av foder och gödsel, in- och utsläpp samt optimera logistiken för hästar, foder och gödsel kan mycket arbetstid sparas. Men intresset för att effektivisera arbetet och använda sig av metoder för detta över lag varit lågt och attityden skeptisk.

Arbetsmiljöverkets uttalande ”en riskfylld bransch”

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner under projektet Hästnäringen framkom även där att hästnäringen är en riskfylld bransch, där många unga arbetar och att arbetsgivarna har relativt låg kunskap om det regelverk som finns. Projektet konstaterar att hästnäringens egen syn på vad arbetsmiljö är måste förändras i grunden för att ytterligare ta steg framåt och minska ohälsan inom näringen. Läs mer om det projektet här.

Undersökningar av personalen på ridskolor visar att 91% av 800 intervjuade haft besvär i nacke, rygg och axlar och hela 14,5 proc hade råkat ut för en olycka med häst under senaste året. I tidigare projekt kring arbetsbesparande åtgärder hade alla tillfrågade något problem med kroppen (Pinzke & Löfqvist, 2008), (Arbetsmiljöverket & SCB. 2002), (Löfqvist, 2012).  Hästolyckor låg bakom 22% av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd år inom hästnäringen 2016 (Arbetsmiljöverket & SCB. 2002).

Systematiskt arbetsmiljöarbete – en naturlig och obligatorisk del i den dagliga verksamheten

Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Hästnäringen i Sverige:

• Är idag kapitalkrävande och mycket arbetskraftsintensiv.
• Alltför få hästföretag/ridskolor i Sverige anses vara  lönsamma.
• Enligt Jordbruksverkets undersökning ” Hästhållning i Sverige 2010”anser de flesta av hästhållarna som ser hinder för att utveckla sin verksamhet att det beror på ekonomiska faktorer.

Tid och kostnad inom hästnäringen idag:

• Trots den mycket dåliga lönsamheten inom hästnäringen räknar man inte på arbetstiden – som är den största kostnaden. En häst kostar mindre i månaden (inköp, boxplats, foder, strö, hovslagare, veterinär, utrustning) än arbetet – räknat på 45 min per dag!
• 50-60%  av kostnaderna i ett företag som betalar ut avtalsenliga löner är arbetskraft.
• Utan kunskap och utan kalkyler hänvisas det inte sällan till att det ”blir för dyrt” att ändra arbetsrutiner, mekanisera och rationalisera i stallarna.
• Man räknar oftast bara på vad det kostar, dvs själva investeringen, inte på vad man tjänar.
• Man måste också räkna på och se investeringarna på lång sikt, inte bara för stunden.

Tidsstudier i häststallar

• I projektet ”Mekanisering i häststallar – påverkan på ekonomi, tidsåtgång och arbetsmiljö 2010” har vi tidsstuderat varje moment i stallarbetet som utgödsling, utfodring, utsläpp mm.
• Vi har också studerat varje delmoment inom de olika momenten.
• Därefter har vi räknat ut tidsåtgång och kostnad för varje moment och delmoment.

Våra undersökningar visar att:

Varje minut du arbetar med din häst kostar minst 4 kr.

Mellan 40 och 80 proc av tiden i stallet går åt till att mocka, utfodra och släppa ut och in hästar.

Det som tar mest tid är:

• Utfodring.
• Kassar  (1 minuts arbete kostar mer än ett kg grovfoder).
• Slowfeedernät.
• Mockning.
• In- och utsläpp.
• Täckesbyten + skydd på och av.

Grovfoder – exempel (beräknat på 2010 års siffror)

• Att fodra med hökassar kostar 12 000 kr per häst och år (i arbete).
• Att fodra från en manuellt dragen grovfodervagn med våg kostar ca 4 400 kr per häst och år.
• På 20 hästar är skillnaden 152 000 kr per år.
• En vagn med våg som kostar 20 000 kr är intjänad på 7 veckor.

Ut- och insläpp (beräknat på 2010 års siffror)

• Täckesbyten, in och utsläpp tar i medeltal längre tid (15,3 min) än mockningen. I pengar 20 900 kr per år.
• Ska hästen ha skydd tar det 10 min extra 13 500 kr per år.

Exempel från Ågesta (2010): 

Man har satt in skraputgödsling, grovfoderhäckar som fylls på en gång om dagen, kraftfoderautomater samt har halvbäddar med ströpellets i boxarna. Genom att mekanisera och göra dessa rationaliseringar har man minskat arbetstiden per häst med ca 5,7 min per dag eller 5,5 timmar på 58 hästar. En genomsnittslön per månad på 21 200 kr ger en kostnad på 3,75 kr/min (med övertidstillägg mm). Det ger en minskad arbetskostnad på ca 450 000 kr per år beräknat på 58 hästar!

• Måste man bygga efter minimimåtten?
• Kan man tänka utanför det traditionella sättet att bygga stallar?
• Hur kan vi kombinera funktion och utseende på bästa sätt?
• Hur bygger vi för bästa logistik och miljö både för människor och hästar?
• Kan vi bygga om befintliga byggnader eller kan det på sikt vara bättre att bygga nytt?

• Stor investering.
• Passar inte alla hästar.
• Enklare att individanpassa utfodringen i automater.
• Uppbyggda så att hästarna skall röra sig mer.
• Fördel att gå i flock.
• Kan skapa stress när bara vissa hästar får äta.
• Automaterna är inställda på ättid kan behöva korrigeras då hästar har olika ättider för samma mängd foder.

• Mer naturligt för hästar att röra sig dygnet runt – i flock.
• Bättre för hästen att i större utsträckning kunna välja själv vad den vill göra.
• I de flesta fall mycket arbetsbesparande.
• Lugnare hästar erfarenhetsmässigt.
• Inte fler olyckor med hästarna än i boxstallar.

• Kräver tillsyn, det får inte gå flera dagar innan man upptäcker sår, sjukdom mm.
• Kräver ett vant djuröga för att tidigt se förändringar.
• Kräver strö! Förvånansvärt lite strö på många platser.
• Skorna kan slitas mer beroende på underlag.
• Alla hästar passar inte för lösdrift eller passar inte in i flocken  – individuella lösningar nödvändiga.
• Det är svårt att hitta bra lösningar som dessutom fungerar året om när det gäller mockningen i grupphästhållningar – oftast är det mockning för hand som gäller.