Hästen skapar jobb och fritid

Hästnäringen viktig inkomstkälla

Hästnäringen är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur- och skönhetsvärden.
Det hästarna äter motsvarar mer än 600 000 fotbollsplaner eller en yta lika stor som halva Skånes åkermark. Markerna brukas och slås för att ge hästfoder men hästarna bidrar också genom betning till att hålla landskapet öppet.

Hästen är en viktig källa till upplevelser och avkoppling för många människor. Det finns i dag drygt 500 ridskolor och 30 travskolor i Sverige. Detta gör hästsporten tillgänglig för alla. En halv miljon människor rider regelbundet. Ytterligare en halv miljon människor har regelbunden kontakt med hästar. Ridsporten är, efter fotbollen, den näst största ungdomsidrotten men med tydlig inriktning på flickor. Trav- och galoppsporten är Sveriges näst största publiksport.

Hästföretagare anlitas

I dag använder många kommuner hästentreprenörer för att bland annat röja i skogen och klippa gräs i parker och fler kommuner kan tänka sig att anlita hästföretagare. En studie visar att en tredjedel av kommunerna som inte använder hästar kan tänka sig att göra det i framtiden.

Olika yrken inom hästnäringen:

• tränare inom trav, galopp, ridsport, körning, voltige, western, islandshäst med flera discipliner
• kusk, jockey, unghästutbildare, beridare, tävlingsryttare
• hippolog, stallchef, ridskolechef, ridinstruktör, hästskötare, ungdomsledare
• veterinär, djursjukskötare, hovslagare, hästtandläkare, hästmassör, terapeut, sadelmakare
• uppfödare, inseminatör, hingsthållare, hästhandlare
• foderproducent

Vill du läsa mer?

• Webbsidan Hästnäringen i siffror

2020-04-03

De vanligaste yrkena inom hästnäringen är ridlärare, uppfödare, lantbrukare och hästskötare. Det visar en rapport från Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).

Hästnäringen skapar 16 900 helårsarbeten. Det framgår av statistikmodellen Hästnäringen i siffror.

Modellen visar dock inte på hur stora olika yrkeskategorier är. De senaste uppgifterna över detta finns i rapporten Arbetsmarknad och yrken inom svensk hästnäring från 2010 som är gjord av Hästnäringens Nationella Stiftelsen i samarbete med Hästnäringens Yrkesnämnd. I den studien har HNS tagit hjälp av hästorganisationerna.

Bland dessa uppgiftslämnare toppar Svensk Travsport, Svenska Ridsportförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) listan över organisationer som rapporterat flest helårsarbeten inom sin sektor.

Vanligaste yrken inom hästnäringen

Ridlärare: 1 515 helårsarbeten
Uppfödare: 1 200 helårsarbeten
Lantbrukare: 1 200 helårsarbeten
Hästskötare: 1 175 helårsarbeten

Ansvarig författare: HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, 2020-04-03

Tidigare studier och rapporter visar att centrala register hos myndigheter, vetenskapliga studier samt regionala och lokala kartläggningar av företagande inom hästnäringen inte fullt ut kan bidra till en bild av yrkenas omfattning på riksnivå.

I dialog med hästnäringens organisationer framkom att alla tycker att detta är viktig fråga, men att många har svårt att se hur de kan komma vidare själva. I samband med HYN:s medlemsmöte våren 2010 i Ypäjä framkom en stor samsyn och vilja att samverka för att få fram jämförbar statistik, och även Hästnäringens Representationsråd har uttalat stöttat projektet.

Val av metod i projektet var inledningsvis den stora frågan. Det finns naturligtvis argument för olika metoder: enkäter, intervjuer, befintlig statistik hos organisationer, myndigheter, m.fl., etc. Tid och andra resurser är avgörande för valet.

Styrgruppen valde till sist att utgå från att det är inom hästnäringens organisationer den bästa kunskapen finns. Centralt placerade personer med kunskaper om förhållandena ute i respektive verksamhet har med stöd av befintlig statistik sammanställt och gjort skattningar av antal helårsarbeten inom olika yrkeskategorier under projektledarens överinsyn.

Behövs mer fakta om hästnäringen

Uppdraget att sammanställa faktaunderlag för arbetsmarknad och utbildningar inom hästnäringen har kunnat lösas till stora delar, men inte fullständigt. HNS och HYN uttryckte även behov av att kunna få fram underlag om hästnäringen som helhet.

För att göra det har de kombinerat metoden med direkta uppskattningar av helårsarbeten, med undersökningar som utgår från ekonomiska omsättningar och skattar helårsarbeten utifrån det. Här finns problem ur ett vetenskapligt perspektiv. Emellertid gör inte denna rapport anspråk på detta, utan ska ses som en sammanställning från olika källor.

Näringen sysselsätter 25 000

Resultat redovisas för uppgiftslämnare, yrkeskategorier respektive verksamhetsområde över hela hästnäringen. Här redovisas bland annat för Svensk Travsport ca 2800 helårsarbeten, Svensk Galopp ca 200, Svenska Ridsportförbundet ca 1900 och Islandshästförbundet ca 500 helårsarbeten.

När det gäller vilken typ av anställningar (helårsarbeten) finns cirka 1500 ridlärare/ridinstruktörer, 1200 hästskötare, 900 tränare inom trav, galopp och islandshäst, och knappt 400 tränare inom ridsporten.

Totalt har det sammanställts ca 11 000 helårsarbeten inom hästnäringen, men det är sammantaget en bra bit över 25 000 personer som ingår.
Detta resultat indikerar en nivå något över tidigare studier när det gäller totala antalet direkta helårsarbeten inom hästnäringen.

Rapporten ska ses som ett inledande arbete som bör åtföljas av en mer strategisk och kontinuerlig process. Genom att etablera och vidmakthålla samverkan mellan olika förbund och vissa andra dominerande aktörer är det möjligt att över tid skapa en mer detaljerad och sammanställd kunskap till gagn för hästnäringen som helhet.

Ansvarig utgivare: HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, 2015-02-10