Om hästen

Travare med bra ridegenskaper

Muterad gen försämrar ridtravarnas egenskaper

En förändrad gen hos hästar har visat sig påverka både alternativa gångarter, såsom tölt och pass hos gångartsraser, men även prestation och travteknik hos varm- och kallblodiga travhästar. Den muterade genen kallas DMRT3 och upptäcktes för cirka tre år sedan av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Uppsala universitet.

Forskare vid SLU har sedan dess arbetat vidare med studier kring effekten av DMRT3. I en nyligen publicerad studie, finansierad av Vetenskapsrådet och Formas, har de undersökt gångarterna hos varmblodiga och kallblodiga travhästar som används för ridning.

Travhästar tillåts tävla inom travet upp till 12 år (varmblod) respektive 15 (kallblod) års ålder. Därefter är det många hästar som antingen går till avel eller säljs för en fortsatt karriär inom ridsporten. Travhästar är dock kända för att ha vissa problem med att hålla en bra galopp, speciellt i lägre hastigheter.

Omdömen från hästägare

I den aktuella studien gjorde SLU-forskarna DNA-analys på hårprover från 115 varmblod och 55 kallblod som hade samlats in från hela Sverige.
Hästägarna fick besvara en enkät med frågor om hur bra hästen utförde olika gångarter (samlad trav, ökad trav, samlad galopp, ökad galopp) med fokus på takt, balans och övergångar.
Hästarna bedömdes på en skala 1 (dåligt) till 6 (perfekt). Enkäten innehöll även frågor om de alternativa gångarterna tölt och pass, samt om hästen tävlat inom trav eller ridning.

Muterad gen försämrar ridtravarnas egenskaper

Vänster: Anna-Karin Knight hoppar sitt varmblod Breadtodad East i skogen. Foto: Louise Knight, Höger: Breadtodad East har efter avslutad karriär på travbanan blivit en allsidig ridhäst. Foto: Jens Berlin

Genen DMRT3 finns i två varianter, en förändrad (muterad) form som kallas A och en ursprunglig form som kallas C. Alla individer har två varianter av varje gen, en som kommer från stoet och en från hingsten.
Hästar kan alltså ha tre olika kombinationer för DMRT3; CC, CA eller AA. Detta brukar man kalla för hästens genotyp.

För att en häst ska ha förutsättningar för passgång krävs att den har dubbel uppsättning av A (AA).
Det man har sett är att gångartsraser och travhästar i stor utsträckning är CA eller AA i sin genotyp, medan hästraser som används för traditionell ridning och galopplöp, till exempel halvblod och fullblod, är CC. Detta tyder på att mutationen AA ger negativa egenskaper för ridning.

Travha776st(1)_460

Resultatet från studien visar att mutationen har en effekt på ridegenskaper hos varmblod. Utav de 115 insamlade varmblodsproverna var det 11 hästar med genotyp CA och 104 med genotyp AA.

Forskarna fann att hästar som var CA hade en signifikant (statistiskt säkerställd) bättre balans i galoppen, både den samlade och ökade galoppen, än AA hästar. CA hästarna fick också högre poäng för övergångar i samlad galopp. För rytmen sågs inga signifikanta skillnader mellan genotyperna.

Utöver skillnader i galoppförmåga så observerades även skillnader i hoppförmåga, där CA hästarna fick signifikant högre poäng än AA hästarna. För de flesta egenskaperna fick CA hästarna högst poäng, men det var inte statistiskt säkerställt. Se tabell 1 för mer detaljerad information.

Mindre skillnad hos kallbloden

Inom studien undersöktes också om det fanns skillnader i ridegenskaper mellan kallblod med olika genotyper men där kunde forskarna inte se några statistiskt säkerställda skillnader. Hästar med CA fick högst poäng för samtliga delar för galoppen, men skillnaderna var små. Att resultaten för kallbloden skiljer sig från varmbloden kan dels bero på att det var färre hästar i studien, men det är även möjligt att det är andra gener involverade i regleringen av gångarter. Även tidigare studier har visat att effekten av mutationen på travegenskaper skiljer sig mellan varm- och kallblod.

Slutsatsen från studien är att CA-varmblod, som är mindre lämpade som travhästar, kan ha en alternativ karriär inom ridsporten. Kallbloden behöver studeras vidare för att man ska kunna dra några slutsatser angående den genetiska bakgrunden för ridegenskaper.

Det finns ett genetiskt test som ger svar på om hästen är CC, CA eller AA för DMRT3. Djurägaren kan själv göra testet genom att rycka cirka 20 hårstrån från hästens svans. Provet skickas därefter till husdjursgenetiska laboratoriet vid SLU i Uppsala för analys.

Läs mer om  forskningen bakom upptäckten av genen DMRT3.

Den vetenskapliga artikeln om projektet The importance of the DMRT3 ‘Gait keeper’ mutation on riding traits and gaits in Standardbred and Icelandic horses
Projektet har finansierats av Vetenskapsrådet och Formas.

Mer forskning om DMRT3

The importance of the DMRT3 ‘Gait keeper’ mutation on riding traits and gaits in Standardbred and Icelandic horses
vetenskaplig artikel publicerad i Science Direct. Forskare: Kim Jäderkvist-Fegraeus, SLU, Niina Holm, SLU, Freyja Imsland, Uppsala universitet, Thorvaldur Arnason, IHBC, Leif Andersson, Uppsala universitet, Lisa A. Andersson, SLU, Gabriella Lindgren, SLU  2015-08-20

Gaitedness is associated with the DMRT3 ‘Gait keeper’ mutation in Morgan and American Curly horses
vetenskaplig artikel publicerad i Animal Genetics. Forskare: Kim Jäderkvist-Fegraeus, N. Kangas, Lisa S. Andersson och Gabriella Lindgren, SLU 2014-10-08