Olycksrisker och fysisk belastning

Förutom att det är viktigt med säker hästhantering när man väl håller på med hästen (skötsel, ridning, lastning etc.) så är säkerheten lika viktig när det handlar om stallmiljön runt hästen. Till exempel klämrisk i dörrar, tunga höbalar som lyfts fel eller  föremål som kan vara brandfarliga. Niklas Adolfsson och Qiuqing Geng från Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) har i ett projekt undersökt riskerna för olycksfall samt  fysisk belastning för anställda och elever på ett antal rid- och travskolor. I studien deltog fyra ridskolor och fyra travskolor. Totalt deltog åtta anställda som var mellan 22 och 44 år gamla och hade arbetat minst 3 år inom yrket.

Syftet med projektet var att kvantifiera olycksfallsriskerna och exponeringen för fysisk belastning i hela arbetsmiljön för anställda och elever på ett antal rid- och travskolor. Sedan har särskilt riskfyllda moment identifierats och prioriterats. Syftet var också att utifrån detta identifiera åtgärdsbehov och föreslå åtgärder för hur dessa riskfyllda moment ska kunna elimineras. Projektets mål är att minska riskerna för arbetsskador hos anställd personal och skador på elever vid rid- och travskolor.

Projektet genomfördes med fältstudier vid fyra ridskolor och fyra travskolor. På varje skola studerades två grupper, anställd personal respektive elever. De utvalda skolorna besöktes, varvid en genomgång gjordes av vilka arbetsuppgifter som förekom, vem som utförde dem och hur stallarbetet samt lektionerna genomfördes.
De anställda som utförde arbetsuppgifterna intervjuades och observerades med tanke på olycksfallsrisk samt belastningsskaderisk.

Arbetsmomenten delades in i tre delar för de anställda:
1. Arbete med utfodring, mockning etc.,
2. Arbete med in- och utsläpp av hästar samt
3. Arbete under rid-/travlektion.

Sedan gjordes en genomgång av elevernas deltagande på en rid-/travlektion och detta bedömdes som ett moment. Elevernas deltagande var anonymt och instruktören var närvarande vid intervjun. Efter varje besök gjordes en bedömning av faktorerna olycksfall respektive belastningsergonomi med WEST-jordbruk.

WEST-metoden innebär att ett antal arbetsmiljöfaktorer mäts och bedöms med hjälp av särskilt utformade formulär. Slutresultatet blir en presentation av kostnaderna för riskerna som personerna exponeras för i miljön. Nyckeltalet kallas WEST-poäng och mäts i enheten kronor per tusen arbetade timmar (kr/Kh).

Travskolorna hade, totalt sett, en bättre arbetsmiljö för de anställda jämfört med de på ridskolorna. En stor orsak till det är att verksamheten i travskolorna inte är lika intensiv och att det  inte finns  lika många hästar/ponnys, elever samt mindre stallar. När olycksriskerna för eleverna undersöktes blev resultatet att det fanns en högre risk för olycksfall bland de fyra ridskolorna under ridlektionerna, jämfört med lektionerna på de fyra travskolorna.

Minuspoängen till ridskolorna bestod till stor del av risk för skada av djur och att eleverna red höga hästar (hög fallhöjd om man ramlar av). Dessutom var det färre antal elever på travskolornas lektioner  jämfört med på ridskolorna.

Resultaten visar att det är själva hanteringen av hästar och fall från höga höjder, till exempel från höskullar som utgör de största riskerna.

En av slutsatserna för att minska riskerna i arbetsmiljön vid rid- och travskolor är att planera utfodring och mockning. Till exempel är det bra att hästarna är ute i hagen när boxarna ska göras rent.

En annan slutsats är att skolorna bör se över hur gödslet hanteras; att använda lätta skottkärror och bra grepar sliter inte på kroppen i onödan. Dessutom bör stegar och skyddsräcken till logar ses över så att de är stadiga och inte utgör någon risk för de som använder dem.
När det gäller direkt hantering av hästar blev en slutsats att skolorna bör se över hur man leder hästarna till och från hagen. Det är säkrare att leda en häst till hagen än att leda två. Två hästar kan skrämma upp varandra och ge både olycks- och skaderisker genom hårda ryck i grimskaften.

Skolorna bör se över den utgödslingsutrustning som man har så att den blir så lätt som möjligt, då främst med tanke på skottkärror och grepar.

Man bör även se över stegar och skyddsräcken på logar så att de är fastsatta i väggen eller på golvet och är stadiga.

Andra områden som bör ses över är hur man går med hästarna till och från hagen, det är säkrare att ta en häst i taget än att ta två hästar samtidigt.

Det är viktigt att komma ihåg att barn har en sämre riskmedvetenhet och är känsligare för den fysiska belastning som de får utstå under lektionerna, och under eventuellt stallarbete, jämfört med de anställda som är äldre.

Det är också viktigt att skolorna för en dialog med varandra då skolorna har olika erfarenheter, och de kan därför hjälpa varandra till en säkrare skolverksamhet för både elever och instruktörer.