Hästens pass

Enligt lagen räknas hästar som ”livsmedelsproducerande djur”. Även om inte alla hästar slaktas till livsmedel innebär det ändå att alla hästar måste ha pass. Passet är en identitetshandling och används främst för att undvika farliga ämnen i livsmedelskedjan, se nedan.

Det finns tre huvudsyften med hästens pass:

1. Undvika att läkemedel hamnar i våra livsmedel – om hästen efter avlivning går till slakt.
2. Kunna säkerställa hästens identitet, till exempel vid handel med hästar.
3. Vara ett hjälpmedel för att begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar.

Passet är hästens ID-handling och används för att identifiera och kontrollera hästen vid tillfällen när det behövs. Det kan vara vid läkemedelsbehandling, vaccinering, bedömning, försäljning, tävling, slakt och så vidare. Det är därför viktigt att hästpasset alltid förvaras i närheten av hästen.

Hästpasset ska också följa med när hästen transporteras eller lämnas bort tillfälligt för till exempel för utlåning, utbildning eller avel. I stallet  är det bra om det finns information om alla hästar. Till exempel kan allt samlas i en pärm och där kan även hästarnas pass förvaras.

Passet bevisar inte vem som är hästägare men tillsammans med hästpasset utfärdas ett ägarbevis på ett separat papper. Ägarbeviset förvaras bäst säkert hemma hos hästägaren.

Hästens ID-nummer står också i passet, vilket är detsamma som ett personnummer. Istället för ett foto på hästen används ofta ett så kallat konturdiagram i passet. Det är i princip en teckning av hästen som visar olika färger, tecken och virvlar. Teckningen måste ritas av en godkänd ID-kontrollant.

Från och med 2021 ska samtliga hästar vara märkta med chip som har godkänts av Jordbruksverket. Har hästen redan blivit märkta eller fått ett utfärdat pass innan 2021 – behöver den inte chipmärkas på nytt.

ID-märkning med chip sker genom ett litet datachip som läggs in i nacken, oftast på vänster sida. Märkningen ska ske i samband med att övriga ansökningshandlingar som krävs för hästpasset (till exempel konturdiagrammet) fylls i.

Varmblodiga och kallblodiga travare har till och med 2012 frysmärkts på halsen men från och med 2013 får även de ett chip. Chipet eller frysmärkningen kopplas sedan ihop med hästens ID-nummer och skrivs in i hästpasset.

Alla vaccineringar och vissa hälsoundersökningar fylls i av veterinären i passet. Men det är bara de läkemedelsbehandlingar som påverkar om hästen får slaktas till livsmedel som måste antecknas. De allra flesta läkemedel har en bestämd karenstid och de ska inte skrivas in i passet.

⇨ Läs mer om karenstider här!

Om hästen skulle insjukna i en allvarlig, smittsam sjukdom kan det också registreras i passet. Då skrivs ett förbud mot att flytta hästen in i passet för att undvika att smittan sprids.

Om hästens pass försvinner eller förstörs måste hästägaren ansöka om ett nytt pass hos avelsorganisationen. Beroende på om och hur hästen kan identifieras (chip, DNA, m.m.) kan den antingen få ett duplikatpass (=en exakt kopia) eller ett ersättningspass (=ett nytt pass) utfärdat av avelsorganisationen. I det ersättande passet anges att det inte är hästens originalhandling.

En häst som saknar sitt originalpass får aldrig slaktas på ett slakteri, eftersom den tidigare kan ha blivit behandlad med förbjudna läkemedel. Samma sak gäller om hästen inte får ett pass utfärdat innan födelseårets slut.

När hästens liv tar slut ska passet makuleras och hästen avregistreras i avelsorganisationens databas. Utan avregistrering skulle hästen finnas kvar i databasen för alltid. Det är viktigt att makulera passet så det inte kan återanvändas till en annan häst.

Om hästen slaktas till livsmedel sköter slakteriet den praktiska hanteringen. Avlivas hästen på annat sätt är det viktigt att hästägaren tar kontakt med avelsorganisationen som då tar hand om processen.

När hästens liv är slut ska hästens pass makuleras (göras ogiltigt) antingen av den avelsorganisation som hästen varit registrerad hos – eller av slakteriet om hästen gått till slakt. Foto: Lisa Chröisty