Häst, människa, samhälle

Sjuktransport

Transport av sjuka & skadade hästar

Att transportera sjuka eller skadade djur är ett kapitel för sig. Generellt kan sägas att det är viktigt att förbereda hästen på rätt sätt. Förberedelserna för transport av en kolikhäst med svåra smärtor är annorlunda än de för en häst med ett benbrott.

En kort sammanfattning av sidans information finns Här.

Hitta på sidan

Att tänka på innan avresa

På flera håll i landet finns hästambulanser med erfarna djursjukvårdare och lämplig utrustning. Ofta är det bäst att ta denna professionella hjälp. Man bör alltid ha kontakt det mottagande djursjukhuset för råd innan avresan.

I de flesta fall bör man vid svårare skador eller sjukdomar ta hjälp av en veterinär som hemma i stallet förbereder hästen för resan. Dessvärre finns det många exempel på att skador förvärrats på grund av dåligt genomförda transporter. Det gäller inte minst benbrott och andra skador i extremiteterna. Man kan gott vänta på veterinär som hjälper till att lägga ett transportbandage och fixera benbrottet, ledskadan eller senbristningen.

Känsligt transportera kolikhästar

Ett annat exempel är grava kolikanfall, som ofta får vänta för länge innan man ger sig av på resan till djursjukhuset. De rubbningar i blodcirkulationen, vätske- och elektrolytbalansen med mera som är en följd av många kolikorsaker kan tillsammans med transportstressen göra att hästen går in i ett chocktillstånd. Hästens chanser att klara sig minskas.

Lastningen måste göras försiktigt och med hjälp av flera personer som stöttar djuret. Under själva transporten kan man behöva ge hästen stöd, så att den inte går omkull. I djurambulanserna finns särskilda selar. I en vanlig transport får man improvisera med hö- och halmbalar.

Hur du kör är extra viktigt när hästen är sjuk – lugnt och försiktigt, inte för bråttom! Alltså – precis som med svårt skadade och sjuka människor är det viktigt för den svårt skadade eller sjuka hästen att den förbereds innan transporten.

Även friska hästar kan insjukna under transport

Moderna hästtransporter är av en sådan konstruktion och kvalitet att hästen normalt inte skall riskera skador. Men resan som sådan kan ändå bidra till att hästen blir sjuk.

Längre transporter, där hästen blir stressad och trött, i en dålig miljö med damm, undermålig ventilation och oregelbundna vatten- och fodergivor kan tillsammans med luftvägsviroser (virussjukdomar som drabbar luftvägarna) leda till att hästen utvecklar transportsjuka. Denna domineras av en lungsäcksinflammation, som kräver djursjukhusvård.

Var därför alltid observant på sjukdomstecken under och efter en längre transport. En riktigt förberedd och genomförd resa skall inte behöva få så tråkiga följder.

Undvik smittspridning - rengör transporten

Avslutningsvis några ord om hästtransporten som smittkälla. Transport av olika hästar i ett och samma fordon medför alltid en risk att en häst lämnar efter sig smitta till nästa. Med tanke på alla de problem vi haft under senare tid framför allt med virussmittor – gör det till en god vana att alltid rengöra transporten ”mellan hästar”. I första hand gäller mekanisk rengöring, helst med högtrycksspruta. Först därefter, när transporten är ren, genomförs desinfektion med lämpligt desinfektionsmedel.

Kort sammanfattat:

  • Transport av skadade eller sjuka hästar kräver särskilda förberedelser. Vid allvarliga fall, som benbrott eller kolik, bör en veterinär förbereda hästen innan transport. Hästambulanser med erfarna djursjukvårdare kan vara ett bra alternativ
  • Lastning och transport av sjuka hästar måste ske försiktigt, gärna med stöd av flera personer. Kör lugnt och försiktigt för att undvika ytterligare skador
  • Längre transporter kan leda till att hästar insjuknar, särskilt om transporten sker under dåliga förhållanden (dålig ventilation, stress). Tecken på sjukdom bör övervakas under och efter transporten
  • För att förhindra smittspridning mellan hästar, rengör transporten noggrant mellan användningarna, först mekaniskt och sedan med desinfektionsmedel

Tips på vidare läsning: 

Text: Göran Dalin och Jenny Ennerdal, leg. veterinärer, 2016-08-23