Häst, människa, samhälle

Dressyr

Dressyr med häst

Dressyrens mål är att göra hästen lydig, användbar och angenäm att rida, så att alla rörelser kan utföras med små och omärkliga hjälper utan synbar ansträngning för ryttaren. Hästen skall ge intryck av att den av sig själv utför rörelserna.

En kort sammanfattning av sidans information finns Här.

IMG_0266(1)_650
Hästens spänst och schvung är några av många bedömningar som görs vid dressyrtävlingar. Här en häst i träning. Foto: Carin Wrange

Hitta på sidan

Om dressyr

Genom systematisk stegring av gymnastiskt arbete skall muskulaturen och ledgångarna ges sådan styrka och elasticitet att hästen under ryttaren kan röra sig med bibehållen balans.

Detta visar sig i fria och spänstiga gångarter, i likformighet, lätthet och ledighet vid rörelsernas utförande. Hästen skall snabbt, mjukt och villigt följa ryttarens, så vitt möjligt, omärkliga hjälper. Hästens bakben skall i alla gångarter röra sig energiskt. Vid minsta anfordran av ryttaren skall bakbenens framåtdrivande eller uppbärande kraft ökas.

Hästen skall vara på tygeln. Såväl på stället som under rörelse skall den, med väl inrättad bakdel, så att bakbenen följer frambenens spår och med eftergift, ständigt bjuda framåt. Ryttarens hand skall behålla en jämn, lätt och mjuk förbindelse med hästens mun.

Med stadigt huvud och fritt buren hals, där nacken som regel är högsta punkt, samt med nosen i eller något framför lodlinjen, skall hästen stödja lika på båda tyglarna. Med sluten mun och med tungan under bettet, skall den lugnt tugga på detta.

Många nivåer på dressyrtävlingar

Dressyrprogrammen från Lätt C till Grand Prix och Grand Prix Special är dressyrens obligatoriska program. Finaler, både internationellt och nationellt, avgörs oftast i kur (freestyle), det fria programmet till musik.

Antalet domare beror på vilken klass som rids. På den högsta nivån, Grand Prix är det upp till fem domare som följer ekipagen med argusblick. Poängen från samtliga fem domare adderas och blir ekipagets slutresultat.

Domarna tittar på hästens framåtbjudning och lydnad, spänst, schvung och elasticitet i rörelserna och ryttarens inverkan, och sätter sedan poäng mellan 0 och 10. Vissa moment har koefficient vilket innebär att den givna poängen räknas upp.

Om du rider fel väg blir det poängavdrag. I bedömningen kür komponerar ryttaren fritt sitt eget program och väljer musik

De fria programmen är i regel mycket uppskattade av publiken som får se en helt ny uppvisning för varje ekipage. Här finns plats för fantasi och uppfinningsrikedom och ofta ligger kür-uppvisningarna på en betydligt högre svårighetsgrad än de traditionella programmen.

Varken benskydd eller spö på banan

På framridningen har hästarna oftast någon form av skydd men inne på dressyrbanan är det inte tillåtet med lindor eller benskydd. Det är heller inte tillåtet att ha spö inne på banan. Vilken klädsel som används beror på vilken klass som rids. I de lägre klasserna bär ryttaren ridjacka eller klubbjacka (lokal klass)  medan de i högre klasser oftast rider i frack.

En godkänd ridhjälm är numera obligatoriskt för dressyrryttare på alla nivåer, såväl i Sverige som på internationella tävlingar.

Kort sammanfattat:

  • Dressyrens mål är att göra hästen lydig och balanserad med smidiga rörelser som svarar på små hjälper från ryttaren
  • Hästens spänst, framåtbjudning, och lydnad bedöms av domare i tävlingar, med olika svårighetsgrader från Lätt C till Grand Prix
  • Vid tävlingar används inte benskydd eller spö på banan, och ridhjälm är obligatorisk på alla nivåer

Tips på vidare läsning: