Fasta och rörliga kostnader

I samband med igångsättning av ett företag krävs ofta en hel del inköp. I en hästverksamhet kan det innebära inköp av hästar. Att köpa häst är inte en helt enkel procedur. Valet av häst varierar mycket med vilken verksamhet företaget kommer att bedriva.

Beroende på vilken verksamhet företaget driver så skiljer sig utgifterna åt men ofta har en verksamhet som inkluderar hästar någon eller några av följande utgifter:

• Foderrådgivning
• Inköp av foder
• Inköp av strö
• Gödselhantering
• Stolp och tråd till staket.
• Bränsle och diesel till bil, traktor och/eller andra maskiner
• Maskinhyra
• Veterinär, hovslagare med flera
• Kostnader rörande träckprov och efterföljande behandling med avmaskningsmedel
• Tränare
• Telefon, el och vatten
• Underhåll, räntor och amorteringar

En rörlig kostnad är beroende av den producerade volymen. Hyr du exempelvis ut boxplatser med full service är strö och foder rörliga kostnader, liksom hämtning av gödsel och anlitandet av hovslagare.

När du säljer uppstallningstjänsten måste det du får betalt för täcka alla de rörliga kostnaderna, annars är det lönsammare att ha stallet tomt än stallet fullt. Om bara halva stallet är uthyrt går det åt hälften så mycket foder och strö som om hela stallet är uthyrt.

Säkert kan du lista många rörliga kostnader i den verksamhet du tänker dig. Utöver de rörliga kostnaderna ska varje boxplats ge ett överskott som ska hjälpa till att täcka de fasta kostnaderna.

Fasta kostnader i ett uthyrningsstall kan vara underhåll av stallbyggnad och hagar, och en heltidsanställd hästskötare. Fasta kostnader varierar inte med antalet uthyrda boxplatser utan är samma oavsett hur mycket stallet utnyttjas. Exempelvis behöver stallet målas utvändigt och snöröjning måste ske på vintern oavsett om det bor en eller femton hästar i stallet.

Summan av alla fasta kostnader får fördelas ut på den beläggning man tänker sig. Finns det exempelvis sexton boxplatser är det rimligt att tänka sig en genomsnittlig beläggning på femton per år. Det betyder att intäkterna för dessa femton boxar måste täcka femton rörliga kostnader och tillsammans täcka de fasta kostnaderna. Eller om man så vill, varje box måste täcka sin rörliga kostnad och en femtondel av de fasta kostnaderna.

Värdeminskningar är en fast kostnad som uppstår när någon av de tillgångar företaget investerat i slits eller minskar i värde. I bokföringen syns de i form av avskrivningar.

Köper du exempelvis en ny sadel eller sele kanske du förväntar dig att du ska kunna använda den i tio år, och att den är helt slut och inte har något värde efter den perioden. Förutsatt att du använder sadeln eller selen lika mycket varje år av dessa tio blir kostnaden för sadeln eller selen en tiondel av inköpspriset per år. Detta kan jämföras med utgiften som är hela sadeln eller selens pris och uppstår samtidigt som du gör en bindande beställning eller tar hem den från butiken.

Utbetalningen uppstår när du betalar hela eller delar av räkningen eller drar kortet i butiken, och är alltid lika stor som det belopp du betalar.

Värdeminskningen bör baseras på den ekonomiska livslängden och inte den tekniska, det vill säga att när tillgången inte längre har något värde bör den vara avskriven, även om den fortfarande är användbar.

Den ekonomiska livslängden är ofta kortare än den tekniska. Jämför med till exempel telefoner, oftast byts telefoner inte för att de slutat fungera utan för att de är omoderna. När du gör dina lönsamhetskalkyler använder du en så verklighetstrogen värdeminskning som möjligt.

Värdeminskningarna i bokföringen, avskrivningarna, är ofta styrda av särskilda regler och räknas utifrån schabloner. Dessa regler varierar med vilken form av redovisningsregler du som företagare tillämpar och det kan vara bra att känna till att de inte alltid de samma som du kanske använt dig av i dina kalkyler.

Om du har lånat kapital till en investering är det bra att anpassa amorteringarna så att lånet är avbetalat när tillgången är avskriven, alltså i ekonomisk mening är förbrukad.