Häst, människa, samhälle

Hästen inom terapin

Hästen inom terapin

Djur anses kunna bidra till människors psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Att umgås med och ha kontakt med djur förmodas tillfredsställa ett grundläggande mänskligt behov.

En kort sammanfattning av sidans information finns Här.

Hitta på sidan

Hästen som terapeutiskt verktyg

Forskning har visat att umgänget med djur kan ha hälsofrämjande effekter och har därför börjat användas inom vård, social omsorg och rehabilitering.

Hästumgänge och ridning spelar en väsentlig roll för friskvård och rehabilitering i Sverige idag. Ridsport är en viktig och uppskattad sport och en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning i Sverige.
Ridterapi är en behandlingsform som visat sig ha effekter vid en rad olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd, bland annat stroke, multipel skleros, cerebral pares, ryggmärgsskador, autism, utvecklingsstörning, psykiska störningar och ryggproblem.

Stroke och rehabilitering

Stroke är ett samlingsnamn för cirkulationsstörningar i hjärnan, framför allt hjärninfarkt och hjärnblödning. Varje år drabbas omkring 25 000 invånare i Sverige av stroke. En skada på hjärnan kan påverka en rad olika förmågor, till exempel rörelseförmåga, kognitiv förmåga och språkförmåga. I många fall ger stroke en livslång funktionsnedsättning. Därav följer att rehabiliteringsinsatserna i sådana fall följer en individ livet ut.

Oavsett hur återhämtningen sker och oberoende av vilka kvarvarande funktionsnedsättningar en person fått, har livet förändrats i flera avseenden, många gånger på ett genomgripande sätt.

Ordet rehabilitering används vanligen som ett samlingsbegrepp för åtgärder som syftar till återställa funktioner som påverkats av en skada eller en sjukdom alternativt att minska konsekvenserna av skadorna. I sin vidaste bemärkelse är syftet med rehabilitering att öka människors livskvalitet och förbättra deras möjligheter att fungera självständigt i samhällslivet.

Gynnsamma effekter

Den publicerade forskningen om ridterapi är knapphändig, i synnerhet vad gäller livskvalitets- och välbefinnandeperspektiv. Forskningen på området har främst rört utvärdering av ridterapi för personer med cerebral pares och multipel skleros.

Resultat visar på förbättring av muskulär symmetri, förbättrade regleringen av muskeltonus, ökad postural kontroll, gynnsamma effekter på balans och rörlighet, smärtlindring och mindre spänning i musklerna. Andra – opublicerade – undersökningar om effekterna av ridterapi hos personer med bland annat stroke, multipel skleros och morbus parkinson pekar på att ridterapi kan ha en positiv effekt på gångförmåga, balans, behandlingsmotivation samt upplevd livskvalitet.

Kort sammanfattat:

  • Hästar används inom terapi för att stödja både fysisk och mental hälsa, där närheten till hästen kan stärka individens självförtroende och välbefinnande
  • Hästunderstödd terapi kan vara fördelaktig vid olika diagnoser som autism, ADHD och psykisk ohälsa
  • Terapin erbjuder en unik kombination av fysisk aktivitet, emotionell kontakt och naturupplevelser som kan vara svår att uppnå med andra behandlingsformer