Häst & människa

Hästen i samhället

Hästen och den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden med allt levande i naturen har det sedan länge tufft. Våra hästverksamheter med stallar, hagar, odlingsmark och foderproduktion sker i miljöer där växter, insekter och djur kan leva. Vi med häst har därmed stora möjligheter att bidra till att behålla och öka den biologiska mångfalden i Sverige – för en natur som kan vara fortsatt levande för oss och hästarna.

biologisk-mångfald-häst-stall-betesmark-foder

Hitta på sidan

Läget för den biologiska mångfalden

Både vi och våra hästar är beroende av jorden vi lever på och den miljö som finns runtomkring oss.

Alla hästverksamheter är inte minst beroende av jordbruket – idag och i framtiden. Bland annat används cirka 300 000 hektar bara till att odla hästens grovfoder, och då är inte kraftfoderproduktionen inräknad.

För att foderproduktionen ska fungera väl även framöver behöver vi säkra ett stabilt klimat och en bibehållen eller ökad – absolut inte minskad – biologisk mångfald i odlingslandskapet. Det är i det här landskapet vi har våra stallar, hästar och hämtar vårt foder.

Sommarbete. Foto: Camilla Välimaa

Precis som i andra delar av världen så är tillståndet i Sverige allvarligt för flera arter och ekosystem. Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia är på väg att försvinna för alltid och ekosystem förändras i snabb takt, som en följd av vårt sätt att leva. På rödlistan för hotade arter finns arter som minskat under längre tid och riskerar att dö ut för gott. Drygt 1400 rödlistade arter hotas negativt av att odlingslandskapet växer igen och omkring 1400 rödlistade arter påverkas av skogsavverkning.

Att hålla marker öppna genom att beta naturbetesmarker har stor betydelse, och likaså att tillåta en stor variation av arter och ekosystem på de marker vi använder.

Varje enskild art från gråsuggan till älgen eller rödklövern behöver sin specifika livsmiljö där den kan leva, hitta mat eller näring, leva skyddad och föröka sig. Utvecklingen i naturen under miljoner år har lett till att arter lever tillsammans i olika områden där var och en har sin specifika roll. Dessa områden kallas för ekosystem. Men om vissa arter försvinner eller blir för få, så slutar dessa ekosystem att fungera.

Vallskörd ger grovfoder åt våra hästar. Utan biologisk mångfald är det inte möjligt. Foto: Jan Wärnbäck

Förutom att vi inte vill att arter ska dö ut på grund av oss människor är vi också beroende av de tjänster som vi får i gengäld av naturen. Exempel på ekosystemtjänster som hästverksamheter är beroende av är:

  • rent vatten
  • pollinering
  • odlade råvaror
  • … och skydd mot översvämningar.

Pollinering gör till exempel äppelblommor till äpplen. Var tredje tugga vi människor äter är tack vare pollinerande insekter.

Vi är liksom våra hästar och naturen i stort helt enkelt beroende av en fungerande natur med en stor biologisk mångfald.

Här kan du se en kort film från WWF om just ekosystem:

Så här påverkar vi den biologiska mångfalden

Den internationella mellanstatliga organisationen som samlar in och sprider kunskap om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES, beskriver 5 olika sätt på vilka vi idag medvetet eller omedvetet förstör den biologiska mångfalden:

  1. Vi tar bort eller förstör naturen och därmed ekosystem där olika arter lever.
    Exempel: När vi bygger nytt, exempelvis anlägger en ridbana där det var skog eller äng förut eller enbart odlar en specifik gröda som gräs eller soja på ytor där det tidigare fanns många olika sorters växter och djur.
  2. Vi sprider ut föroreningar.
    Exempel: Övergödning från våra hagar leder till att bara de växter som trivs när det är mycket näring kan leva samt att sikten blir sämre i vattendrag och att bottnar dör, eller använder kemikalier som dödar insekter, växter eller djur.
  3. Överutnyttjande av olika arter:
    Exempel: Människan i stort har brukat överfiske av arter, så att dessa inte överlever.
  4. Vi bidrar till klimatförändringen.
    Exempel: Arter som lever i de kallaste klimaten har ingenstans att flytta när klimatet blir varmare och i naturen i övrigt så har arter svårt att hinna anpassa sina sätt att leva. Exempelvis behöver nu många insekter egentligen kläckas allt tidigare – för att hinna pollinera blommor som på grund av temperaturen slår ut allt tidigare på året.
  5. Vi sprider invasiva arter och med det även sjukdomar.
    Exempel: Växter eller djur som inte hör till vår natur kan konkurrera ut våra inhemska arter, till exempel syrenslide och mördarsnigeln. Invasiva arter kan spridas genom t.ex. import av andra varor, där dessa arter följer med.

Så vad kan vi inom hästnäringen göra då? Läs nästa kapitel!


Ängsblåvingefjäril. Foto: Jan Wärnbäck

Hästverksamheter har en viktig roll

Den internationella naturvårdsorganisationen WWF skriver att det trots allt är möjligt att vända den här utvecklingen om vi alla hjälps åt. Arter kan alltså komma tillbaka och naturen kan återhämta sig – om vi alla ger den en chans.

Pst! Under nästa rubrik finns 15 konkreta tips på hur just din stallmiljö kan användas för att göra skillnad.

I stora drag kan man säga att alla verksamheter och alla individer behöver göra tre saker samtidigt för att lyckas rädda naturen – inklusive oss inom hästnäringen. Det som behövs är att:

  • Vi radikalt minskar användningen av resurser från naturen genom att skapa samma nytta och värde med färre råvaror och produkter.
  • Vi slutar bidra till IPBES fem direkta drivkrafterna genom de olika aktiviteter som sker på eller kopplat till våra verksamheter. Läs mer om tips på att minska miljöpåverkan i skriften Hästen som Planetskötare.
  • Vi agerar för att bevara och öka den biologiska mångfalden. Skydda natur, återskapa livsmiljöer som en äng eller en damm och att ha så mycket biologisk mångfald som möjligt på de marker vi använder.


Skalbaggsbanker på Menhammars Stuteri & Gård. Foto:
 Karin Röse, Soya Group.

Hästverksamheter har en viktig roll att spela och varje åtgärd har betydelse för någon art eller för att förbättra en viss livsmiljö. Naturen och utmaningarna varierar över landet så det är klokt att söka information från just din Länsstyrelse, kommun eller lokala naturvårdsorganisation.

Under nästa rubrik finns 15 konkreta tips på hur just din stallmiljö kan användas för att göra skillnad.

15 TIPS - så kan din stallmiljö vara med och rädda klimatet


Nya och gamla gårdar kan bidra på olika sätt. Här stall Seneby, en gammal gårdsmiljö i Vallentuna. Foto: Camilla Välimaa

Tack för att just du vill hjälpa till och rädda den biologiska mångfalden – för både oss människor, våra hästar och resten av jordklotet!

Förutsättningarna är såklart olika beroende på om verksamheten i fråga bedrivs i en gammal gårdsmiljö med etablerade naturmiljöer eller på en ny anläggning. Nya anläggningar kan till största delen bestå av byggnader, ridbanor, vinterhagar med grus eller enbart gräs.

Oavsett vilket som gäller för dig finns här våra bästa tips samlade!

15 TIPS – så kan din stallmiljö vara med och rädda klimatet

1. Insektskorridorer: Variation av växter gör att många insekter trivs, då har fåglarna mat och så vidare. Varje art behöver samma saker som vi, någonstans att bo, skydd, föröka sig och föda. Det ser förstås annorlunda ut för en insekt, en del kan bara flyga 50 meter och behöver kunna landa på en bra plats medan en humla kan flyga en kilometer. Det är bra om det finns sammanhängande stråk av blommande växter hela säsongen, en insektskorridor, runt eller genom er anläggning.

2. Blommande växter istället för kala gräsytor: Det går bra att börja i liten skala och ta steg för steg, värna det som redan finns, knyta ihop befintliga blommande buskar och träd med en ny buske eller mer ängsblommor. Tänk dig blommande växter i stället för gräs på ytor mellan hagarna, utmed väggar eller vägar! Ytor som blir mer likt vilda ängsytor och slås av en gång per år.


Blommande buskar och träd i en sammanhängande korridor. Foto: Camilla Välimaa

3. Vänta med att klippa gräsytor – låt det blomma först! Blommande ängar, även maskrosor är bra, klipp inte gräsytorna för tidigt, låt det blomma först. Här finns tips om hur man anlägger en äng med rätt fröer. Det går också att använda fröblandningar för blommande kantzoner på vissa ytor.

4. Skydda naturliga träd & buskar – och sålla bort invasiva arter: Blommande träd och buskar såsom sälg och nypon kan värnas om lite extra. För att skydda träden och buskarna, eller hästarna ifall de går in bland taggbuskarna, så kan dessa vara placerade mellan era hagar och paddockar eller stängslas in. Använd naturligt förekommande träd och buskar då våra insekter är anpassade till dessa och ta bort om ni har invasiva arter. På SVA’s hemsida kan ni kontrollera så att inget av det som växer hos er är giftigt för hästar.

5. Skapa boplats åt insekter: En sandig plats i ett soligt läge med några buskar eller något annat ger skydd för vinden kan vara en bra boplats för de insekter som vill bo i marken. Sand från en sandlåda brukar vara av rätt sort.


Smedstad Ridsportcenter har infört trädstubbar ”stepping stones” som landningställen för Läderbaggen att mellanlanda på – under de långa flygningarna över gårdens grusade ytor. Foto: Smedstad Ridsportcenter

6. Låt döda och fallna träd bli hem: Insekter gillar död ved. Här hittar du tips om vad du kan göra om du har ett träd som dött eller som du har behövt fälla. Om trädet inte kan ligga kvar så kan du göra en högstubbe eller en Mulmholk. Här finns information och många tips från Länsstyrelsen i Västmanland.

7. Sätt upp insektshotell: Köp färdiga eller gör själv genom att borra hål i olika storlekar i en gren eller stubbe, fast på en södervägg och klart!

8. Välkomna fåglar och fladdermöss som fångar mygg! Visste du att en enda fladdermus kan äta upp till 1000 myggor eller motsvarande i timmen? Många fåglar gillar täta buskage, det kan också vara lämpligt att sätta upp både fågelholkar liksom bostäder för fladdermus. Tänk på att fladdermöss oftast vill bo i grupp.

9. Behåll eller skapa olika stenrösen och små variationer i landskapet.

10. Låt svalorna bo i stallet: Ladusvalor är helt beroende av stallmiljöer för att finnas och är samtidigt utmärkta insektsfångare. Se till att ha en öppning så att svalorna kan komma in och bygga sina bon.


Ladusvala med hästtagel. Foto: Jan Wärnbäck

11. Se över belysningen: Många insekter, fladdermöss och fåglar påverkas negativt av ljus och många får svårt på grund av vår konstanta kvälls- och nattbelysning. Använd istället rörelsedetektorer eller timers samt låga lampor och undvik att rikta ljuset uppåt. Undvik och så mycket som möjligt att linda in träd i ljusslingor. Rött ljus kan i vissa fall då vara bättre.

12. Håll släckt just från solnedgång och en timme framåt: Släck gärna när fladdermössen är som mest aktiva, från solnedgång och en timme framåt. Om ni har fladdermöss se till att det är helt mörkt precis där fladdermössen ska flyga in och ut.


Nordfladdermus, nära hotad på rödlistan, ca 6 cm lång och 10g lätt. Foto: Mnolt Wikipedia commons.

13. Mocka hagar: …och genomför andra åtgärder för att minska växtnäringsläckaget.

14. Undvik eller hantera kemikalier på ett säkert sätt: Gäller exempelvis impregneringsmedel, insektsmedel och läkemedel.

15. Lämna gödselstacken intakt över vintern: Gödselstackar som ligger över vintern är viktiga för Snoken att lägga sina ägg i, äggen behöver värmen för att överleva. Snoken är fridlyst, äter möss och är ofarlig för både och oss våra hästar – men en viktig del av naturen, ekosystemet och den biologiska mångfalden.


Solitärbin som sover inuti en Stor blåklocka. Foto: Jan Wärnbäck

Bidra med det just du och din gård kan – så gör vi tillsammans skillnad.

Odling av hästens foder har stor potential

Hästen är gjord för att äta grovfoder och i Sverige nyttjar vi ca 160 000 hektar åkermark för att odla hö och hösilage till hästar.

Att emellanåt låta odlingsmarken bli vall är bra som en del i jordbrukets växtföljd och kan bidra till att hålla marker öppna, öka mullämnen i marken och därmed binda kol. Dessutom så behövs generellt sett mindre med fossila bränslen, mineralgödsel och bekämpningsmedel jämfört med odling för kraftfoder.

Läs mer om fördelarna med att odla grovfoder – för miljön, hästen och plånboken i det smarta hästfodret.

Beräkna foderstat – undvik slöseri

Det är viktigt att beräkna din hästs foderstat så att du vet att hästen får i sig den näring som behövs men inte onödigt mycket så att den blir tjock, lämnar och trampar ner foder eller kissar och bajsar ut överskottet. Det är ett slöseri med våra resurser.

Om din häst verkligen behöver kraftfoder – välj gärna närodlade råvaror med miljömärkningar.


Vallskörd. Foto: Jan Wärnbäck

Att bolla med din bonde eller foderleverantör

Det finns flera saker att göra i själva vallodlingen som du kan tänka på själv eller i dialog med din leverantör. Ofta innehåller de vallar vi odlar för hästens hö eller hösilage enbart grässorter och inte några blommande växter alls. Några tips:

  • Låt arter som kärringtand, vit- eller rödklöver ingå i vallen.


Vall med röd- och vitklöver. Foto: Camilla Välimaa

  • Anlägg blommande örter i remsor utmed fältkanterna runt gräsvallarna, något som många lantbrukare redan gör idag i andra sammanhang. Här är det viktigt att säkerställa att de blommor som ingår inte är giftiga för hästarna (exempelvis alsikeklöver).
  • Skörda först efter 1a juli för att skydda häckande fåglar och fältvilt. Att skörda vid den tiden rimmar väl med grovfoder för vuxna hästar som går i lättare träning. Utifrån de svenska foderrekommendationerna kan man dra slutsatsen att dessa utgör en stor del av våra hobbyhästar. Att skörda vid den här tiden eller senare ger också en högre fiberhalt vilket möjliggör en längre ättid.

Blommande remsor utmed åkern. Foto: Jan Wärnbäck

Våra naturbetesmarker behöver hästens mule

Hästar trivs bra i stora, kuperade hagar där det finns mat, vatten, sol och skugga. Egenskaper som passar in på många naturbetesmarker. Det passar många hästar att själva betet i naturbetesmarker ofta är lite magrare, men även hästar med ett större näringsbehov kan klara sig fint under sommarbetet.

Våra öppna landskap med glesa skogar, ängar och ekhagar har dock försvunnit i snabb takt eftersom färre djur betar markerna. En naturbetesmark är en gammal mark som har betats men aldrig plöjts, gödslats eller såtts med gräs. Dessa marker har en mycket hög biologisk mångfald och är hem för många hotade arter av blommor, insekter och fåglar. Att jordbruksmarker växer igen och att vi inte använder naturbetesmarker och slåtterängar är en stor orsak till att vi förlorar biologisk mångfald.

Så vad kan vi göra?

Tunarp Säteri, naturbete. Foto: Lisbeth Karltorp

Jo! Även öppna marker som varit utan betande djur en längre tid, fungerar mycket bra för hästar då de klarar förvuxet, grovt gräs bäst av alla djurslag. Andra fördelar är att hästar föredrar gräs framför örter och att olika dyngbaggar trivs i hästens gödsel. Även en kortare tids bete kan ge ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden.


Sommarbete. Foto: Jenny Blomberg

Om du söker naturbetesmark, kontakta lantbrukare i närheten eller LRF Häst för att se om de har tips eller direkt tillgång till beten. Du kan också kontakta din kommun eller Länsstyrelse som både har information och kan ha tillgång till marker.

Några viktiga punkter:

  • Marken får aldrig trampas sönder, den måste vara täckt med växtlighet hela tiden. Hästarna får inte gnaga bark på träden.
  • Det kan vara bra att säkra upp tillgång till olika hagar så att det är lätt att flytta på hästarna.
  • Marken får inte gödslas upp med gödsel eller foderrester.
  • Skydda dyngbaggarna från avmaskningsmedel genom att bara avmaska hästen vid behov och före betet.
  • Sambete och växelbete mellan häst, nötkreatur och får är positivt och ökar både markens produktion av gräs och minskar parasittrycket.
  • Naturbetesmark lämpar sig för sommarbete och inte som rastfålla eller vinterhage.

Goda exempel från hästverksamheter runt om i Sverige

Axevalla Hästcentrum

Bedriver utbildning inom inom hästnäringen på både gymnasie-, yrkesvux- och yrkeshögskolenivå. En ny anläggning har byggts och står klar för inflyttning sommaren 2024.  De planerar för en miljöcertifiering (ISO 14001) under 2025.  Anläggningen har stort fokus på hästarnas välfärd och en god arbetsmiljö, och har genomfört åtgärder för den biologiska mångfalden såsom sedumtak på cykelparkeringen, fosfordammar med en variation av arter runt dammarna. Hagarna har gröna zoner som erbjuder skugga och har olika typer av växter för att gynna artrikedomen.

Om ni vill veta mer om hur de lyckats, kontakta Erik Brodin, driftsansvarig.

Tunarps Säteri

På gården finns både ridskole- och ridkursverksamhet med både hästar och ponnyer. På säteriet får hästarna gå ute tillsammans i flock i stora rymliga hagar hela året, under sommarhalvåret går de ute på bete dygnet runt. På sommaren har de alla slags hästar på naturbete men ponnyerna enbart på naturbete.

För mer kontakt, sök upp Lisbeth Karltorp.

Smedstad Ridsportcenter

När gården skulle anläggas så fanns mycket att ta hänsyn till då området var klassat som ett skyddat Natura 2000. I Tinnerös eklandskap behövde man säkra så att inga naturvärden skulle gå förlorade. Placeringen av byggnader, tränings- och tävlingsområden, rasthagar och vägar gjordes med stor omsorg om den känsliga marken. Ytorna vid Smedstadbäcken bevarades och särskilda filter för dagvattnet installerades. Vid Smedstad lever bland annat den sällsynta läderbaggen som behövde särskild hänsyn. Här finns höga trädstubbar, stepping stones, för att läderbaggen ska kunna mellanlanda när den ska ta sig över de stora grusade ytorna till nästa skogsparti. Det finns även boplatser för jordhumlor och fasadbelysningen är styrd så att den inte ska störa nattflygande djur som fladdermöss i deras navigering.

Kontakt: Josefine Linder, ridskolechef/enhetschef.

”Stepping stones” för bland annat Lädderbaggen att mellanlanda på. Foto: Smedstad Ridstportcenter.

Menhammar Stuteri & Gård

Hem för mer än 300 travhästar, ungefär 70 kor och får. Jordbruket är kemikaliefritt och naturbetesmarker betas. De har också blommande ängsremsor med vildblommor för pollinatörer och rovinsekter samt skalbaggsbanker, en obearbetad kantzon av breda remsor jord som besås med lämpliga växter. Genom val av växter kan dessa grödor också vara bra platser för harar, älgar, hjortar och rådjur att beta på. Marginaler för åkermark längs diken, bäckar och skogsbryn minskar också näringsämnesläckaget, liksom fosfordammen.

För mer information och tips, kontakta Ulf Segerström, driftschef.

Rådgivning och stöd

  1. Kostnadsfri rådgivning om gårdens möjligheter: Om du har 10 hästar eller fler har du möjlighet att utan kostnad delta i Greppa Näringens rådgivning avseende miljövänlig hästhållning, där ligger fokus på fysisk vattenplanering i landskapet. Det finns även en särskild rådgivning för biologisk mångfald kopplat till åkermark. Där undersöks vilka resurser gården har idag som gynnar den biologiska mångfalden och vad du kan göra ytterligare.
  2. Anställda kommunekologer kan ge tips & råd: Olika kommuners verksamheter varierar, många kommuner har anställda kommunekologer. Kontakta din kommun för att se om de kan ge generella råd om ditt område eller komma ut till gården och ge tips och råd på plats.
  3. Info och kurser: Sök på Jordbruksverkets och din Länsstyrelses hemsida för att hitta information om biologisk mångfald det kan till exempel finnas olika kurser. Här ett exempel från Länsstyrelserna i Västra Götaland och Västmanland.
  4. Viktiga aktörer som kan hjälpa till: Ta del av WWFs information och tips samt kontakta ert lokala kontor hos Naturskyddsföreningen, kanske har de någon som kan komma ut och ge råd.


Blommor utanför hästbete på åkervall, foto Camilla Välimaa