Underlag i hagar

Även om gräsmarker blir leriga under vinterperioden, särskilt vid insläppen, erbjuder dessa marker mer stimulans för hästarna än hagar med enbart sand som underlag.

Små hagar bör prepareras

För många stallar, särskilt nära städerna, är tillgången till mark betydligt mer begränsad. Om hagarna är relativt små är sand eller annat material som ger en torr, halkfri och helst dränerande yta, de bästa alternativen. En liten hage med gräsmark blir snabbt både upptrampad och hal vilket kan ge skador på såväl hästar som mark. Även risk för näringsläckage ökar markant när marken trampas sönder.

Om det är sandig mark kan hästarna få i sig sand när de äter från marken. Sanden kan komma både från foder som lagts ut och via grästuvor när de betar. Vissa hästar äter också direkt av själva sanden. Ansamling av sand i tarmen kan orsaka kronisk diarré, avmagring och kolik hos hästar. Utfodra därför inte från marken om det finns risk att lös sand kommer med i fodret.

Fri tillgång på grovfoder i hagen

Om man sätter ut en ensilage-, hösilage- eller höbal i hagen för fri utfodring krävs det att man på något sätt begränsar hästarnas möjligheter att sprida ut fodret och trampa ned det. I idealfallet används foderhäckar som motverkar spill och nertrampat foder och som inte utgör någon skaderisk, men det är i dagsläget ett mycket sparsamt utbud på marknaden av sådana foderhäckar.

Foder som trampas ner i lerig mark blir snabbt en riktig härd av bakterier och svampar som kan göra hästen sjuk om den får i sig det nedtrampade fodret. Ju fler hästar, desto fler utfodringsplatser behövs, så att alla hästar kan äta samtidigt i lugn och ro.

Var särskilt uppmärksam på de ranglåga hästarna, de får ofta nöja sig med nedtrampat foder om det inte finns tillräckligt många ätplatser.

Var noggrann med att samla ihop och ta bort foderspill. Allra bäst är en grusad eller hårdgjord utfodringsyta. Där är det är lätt att hålla rent och det blir inte lerigt.

Mindre rasthagar är extra viktiga att lägga rätt så att belastningen på miljön blir så liten som möjligt och grundvattnet inte förorenas.

Lerigt underlag kan dessutom orsaka hovproblem och mugg hos hästarna.

Rasthagar på rätt ställen

Om man är tvungen att ha små hagar även under sommartid är det viktigt att de mockas regelbundet, minst en gång per vecka, för att hålla parasittrycket nere.

Lägg rasthagar där det finns bra dränering, och gärna mindre än 5 procent sluttning. Dräneringen ska gå till en buffertzon och aldrig direkt till ett vattendrag.

Om hagen blir väldigt djup och lerig under perioder av året, speciellt nära platsen för in- och utsläpp finns flera metoder att hårdgöra ytor. Då slipper hästarna stå och gå i djup lera vilket ökar risk för såväl sårskador (mugg) samt tappskor.

För att hårdgöra en yta kan man välja att lägga markduk med grus/sand ovanpå eller armeringsmattor (i regel av plast) med någon typ av dressning ovanpå. För bästa resultat bör det översta lerlagret grävas bort innan duk plus bärlager eller nät läggs på.

Undvik rasthagar i låglänta områden som ofta är blöta och leriga. Dränering av regnvatten från stalltaket till exempel ska inte gå in mot rasthagen. Att lägga rasthagen söder, väster eller öster om en byggnad hjälper till att hålla hagen torr, jämfört med hagar i norr som ofta ligger i skugga och sällan torkar upp under vinterhalvåret.

Text: Carin Wrange, HästSverige och Cecilia Müller, SLU 2013-08-15

Läs mer om hagar här:

• Om hästhagar på Jordbruksverkets hemsida
• Gödsel
• Hästhagar läcker fosfor
• Fosforläckage från hästhagar i Hågadalen – Åtgärdsförslag till den småskaliga hästhållaren.Examensarbete, kandidatprogram i miljövetenskap. Nadja Andréewitch, Mälardalens högskola.
• Förebyggande av sandkolik – Johanna Öwall, kandidatarbete i husdjursvetenskap, 2013, SLU
• Bark och armeringsmatta för att förebygga trampskador på betesytor – Hanna Nilsson, examensarbete i husdjursvetenskap, 2014, SLU