Hästens miljö

Foderhygien

Hur vet jag att halmen är av bra kvalitet?

Under skördesäsongen 2023 har blöt väderlek varit en stor utmaning på många håll i landet. Blöt väderlek inför och vid skörd innebär i allmänhet ökad risk för nedsatt hygienisk kvalitet i fodret. Det gäller i högsta grad även halm, som används både som foder och strömedel för hästar.

Hur ser fräsch halm – av bra kvalitet – ut?

Svampangrepp i spannmål och halm syns inte alltid med blotta ögat, men halm och spannmål som är grå till gråsvart eller svart/gråprickig och/eller luktar typiskt svamp är svampangripen. Halm av god hygienisk kvalitet är ljust till mörkt gul och har en frisk lukt, dammar inte samt har en tydlig struktur och är inte hårt ”ihopklistrad” (det senare tyder på mögelskada). Det går dock inte att avgöra om det finns mykotoxiner eller ej i halm och spannmål via färg och lukt, för det krävs en analys av mykotoxinhalterna. Sådana analyser utförs av flera olika analyslaboratorier som utför foderanalyser.

halm-mögel-farligt-dålig-kvalitet

Halm från stråsäd skall ha ljus- till mörkgul färg och en tydlig struktur samt lukta friskt. Halmen längst ned till vänster i bild är grå i färgen och tydligt svampangripen – vilket kan vara farligt för hästen på många olika sätt. Läs mer om riskerna nedan.

Varför blir halmen dålig – och vilka risker innebär det?

I första hand är det svampangrepp i fält och under lagring som kan orsaka hygieniska problem i halm av stråsäd. Både fält- och lagerskadesvampar kan bilda såväl sporer som mykotoxiner (mögelgifter).

Mögelsporer som framför allt kan bidra till att kroniska luftvägsproblem uppstår hos hästen, samtidigt som mykotoxinerna kan orsaka olika typer av förgiftningar.

Under blöt, fuktig och varm väderlek ökar risken för svampangrepp på spannmål redan i fält. Arter ibland annat svampsläktet Fusarium kan infektera den växande grödan och bilda gifter som till exempel deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN) och trichotecener som HT-2 och T-2 toxin. Både mögelsvamparna och mykotoxinerna kan finnas med i halmen och till och med i högre koncentration i halmen än i kärnan, speciellt ZEN och DON. Vetehalm har rapporteras innehålla DON med hög biotillgänglighet hos grisar men motsvarande studier på hästar saknas.

Toxinerna kan påverka hästar genom att orsaka:

  • nedsatt aptit och avmagring (DON i samverkan med andra Fusariumtoxiner)
  • sår i munhålan (ZEN och T-2 toxin)
  • invärtes blödningar
  • … och reproduktionsstörningar hos ston (ZEN).

Förhöjda leverenzymvärden har också rapporterats från Tyskland då hästar haft DON-kontaminerad halm som strömedel. Misstankar finns också om att fusarietoxiner kan vara involverade i en del kolikfall, men mycket kunskap saknas på detta område.

häst-halm-dålig-kvalitet-farligt-mögel

Under vinterhalvåret står många hästar installade på box och ges halm som sysselsättning. Farligt – om halmen är av hygieniskt dålig kvalitet. Foto: Lisa Chröisty

Fall av dödlig utgång

En del Fusariumarter kan bilda fumonisiner, en annan typ av toxiner. I USA har Fusarium-infekterad majs rapporteras orsaka allvarlig fumonisinförgiftning med dödlig utgång hos hästar. I dagsläget har sådana förgiftningsfall inte rapporterats i Sverige. Det finns också misstankar om en association mellan förekomst av fumonisin B1 i foder och leverskada hos hästar i en studie från Storbritannien.

Vid bärgning av fuktig halm kan även lagerskadesvampar tillhörande mögelsläktena Aspergillus och Penicillium börja tillväxa under lagringen. Dessa kan också bilda sporer som ger samma risk för kroniska luftvägslidanden som fältsvamparnas sporer, liksom mykotoxiner som till exempel aflatoxiner och ochratoxin, vilka kan orsaka förgiftningar med till exempel leverskada och i värsta fall dödsfall.

Läs mer:

Text: Cecilia Müller, Agronomie doktor och docent i fodervetenskap inriktning häst vid SLU, 2023-09-13.