Viruset som orsakar ekvin infektiös anemi (EIA) sprids med blodätande insekter, men också genom smutsiga kanyler och infekterade blodprodukter. Människor kan inte bli sjuka av det här viruset.
Infektiös anemi var förr i tiden vanlig i Sverige när vi hade många hästar, både i lantbruket och det militära. I och med avhästningen i mitten av 1900-talet i Sverige så försvann sjukdomen och den förekommer inte i landet idag. Den förekommer däremot i en del andra länder, till exempel i Rumänien, Italien och i USA.
Drabbade hästar får febertoppar och blodbrist
Många hästar som smittas av viruset som ger infektiös anemi uppvisar inga tydliga kliniska symtom. Sjukdomen kan dock orsaka återkommande feber, upp till 42 °C, blodbrist (anemi), minskat antal blodplättar (trombocytopeni), viktnedgång och avmagring.
Andra vanliga symtom är slöhet, svaghet, nedsatt aptit och försämrad prestationsförmåga. Hästen kan även utveckla punktformiga blödningar i slemhinnorna samt vätskeansamlingar (ödem) under buken och i benen.
Sjukdomsförloppet varierar mellan olika hästar. Vissa drabbas av akuta symtom och kan dö snabbt, medan andra utvecklar en kronisk infektion. Det kan ibland gå långa perioder utan tydliga symtom, trots att hästen fortfarande bär på viruset i blodet och är smittsam.
Många hästar som reser utomlands eller importeras till Sverige testas för infektiös anemi (EIA) med hjälp av ett så kallat Coggins test. Det är ett blodprov som påvisar antikroppar mot viruset vilket betyder att den har en kronisk infektion.
Infektiös anemi hos häst är en anmälningspliktig sjukdom. Vid ett konstaterat fall beslutar ansvariga myndigheter om vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna kan bland annat innebära isolering och avlivning av smittade hästar för att förhindra vidare smittspridning.
Om en svensk häst skulle drabbas skulle myndigheterna troligen begära avlivning för att stoppa smittspridning i landet.