Utfodring efter betet

1. Hur hästens mage fungerar
2. Hästens behov av energi och protein
3. Grovfoder viktigast
4. När behövs kraftfoder?
5. Hur räkna ut foderstaten?
6. Bedöm hästens hull
7. Risker med felaktig utfodring
8. Se upp för dåligt foder
9. Planera hästens bete
10.  Utfodring efter betet

Kolik – samlingsnamn för smärta från buken. Hästar med kolik har ”ont i magen” och det kan bero på flera olika saker. Vanliga typer av kolik inkluderar gaskolik, krampkolik (”magknip”) och förstoppning i olika tarmavsnitt. Allvarligare typer av kolik omfattar till exempel tarmvred och tarmlägesförändringar.

Tarmmotorik – tarmens rörelser, nödvändiga för att förflytta födan genom hästens tarmkanal. Ej viljestyrda.

Torrsubstanshalt – den delen av ett foder som utgörs av den torra substansen, dvs som inte är vatten. Om torrsubstanshalten i ett foder är 45 % är det 55 % vatten (så att summan blir 100 %).

Betestillväxten är som störst i början på sommaren, medan det under högsommaren ofta uppstår en betessvacka, särskilt om det är torr väderlek. Senare på betessäsongen ökar tillväxten något igen, men når inte de nivåer som betets tillväxt har haft under försommaren. Det betyder också att antalet hästar som kan energi- och näringsförsörja sig helt och hållet från ett och samma bete är större under försommaren än på hög- och sensommaren.

Ju längre in på sensommar-höst man kommer, desto mindre betesgräs avkastar betet och desto större blir behovet av tillskottsutfodring om hästarna går kvar på betet. Tillskottsutfodring på bete bör i första hand utgöras av grovfoder. Ett bra sätt att stödutfodra på sensommar- eller höstbete är att ta en vallskörd på en del av betet (om markförhållandena tillåter det) under försommaren som man sedan kan utfodra med längre fram på säsongen när betestillväxten avtar. På så sätt jämnar man ut fodertillgången över sommaren.

Ett annat alternativ är att låta hästarna gå kvar på betet dagtid, men stalla in dem nattetid och då utfodra med vintersäsongens grovfoder. Det är ett sätt att få en successiv övergång till vinterfoderstaten. Om du istället väljer att stödfodra hästarna med vinterns grovfoder ute i beteshagen behöver du observera att stödutfodring inte är tillåtet på en del betesmarker som får miljöstöd. Kontrollera detta med din Länsstyrelse innan tillskottsutfodring påbörjas till hästar som betar på sådana marker.

Tillskottsutfodring på bete skall i första hand ske med grovfoder, inte med kraftfoder.

Tillskottsutfodring med kraftfoder på bete bör endast ske om hästen inte håller hullet på betet, och man är säker på att anledningen till det är att näringsinnehållet i betet är för lågt, inte att det är för liten betestillväxt eller betesbrist.

Om det är betesbrist och hästen därför magrar av bör man inte tillskottsutfodra med större mängder kraftfoder, eftersom det riskerar att skapa störningar i mag-tarmkanalen i form av diarré, kolik och även fång. Vid betesbrist är det i första hand grovfoder som bör användas som tillskottsfoder. Liksom för alla andra foderbyten eller introduktion av nya fodermedel bör hästen successivt vänjas in på grovfodret under minst två veckor.

Vid stödutfodring på betet ska man alltid välja ett grovfoder i första hand. Foto: Carin Wrange

Om hästarna skall utfodras med hö eller mycket torrt hösilage under vintersäsongen kan omställningen från bete till vinterfoder bli ganska stor, eftersom vatteninnehållet i bete och hö/torrt hösilage är väldigt olika. Betesgräs innehåller ca 20-25 procent torrsubstans och således 75-80 procent vatten, medan hö innehåller runt, eller över, 85 procent torrsubstans och således 15 (eller därunder) procent vatten. Om hästen går från bete till hö/torrt hösilage från en dag till nästa, så är risken stor att hästen inte riktigt hinner kompensera för den stora skillnaden i vatteninnehåll i fodret, och därför dricker för lite. På grund av det lägre vatteninnehållet i fodret tillsammans med det lägre vattenintaget ökar risken då för förstoppningskolik.

Om hästen dessutom går från att ha rört sig fritt på betet under hela dygnet till att stallas in och stå inne i stall under kanske mer än halva dygnet, ökar risken också för förstoppningskolik eftersom rörelse gynnar tarmens motorik. Det är inte ovanligt med förstoppningskolik just i samband med installningen från betet, så en successiv övergång från betet till vinterfoderstaten bör alltså vara rättesnöre.

För att ytterligare hjälpa hästen med en sådan foderomställning kan man försöka se till att hästen dricker mer. Ge den till exempel betfor blötlagd i extra mycket vatten eller prova med smaksättning av vattnet med med melass eller äppeljuice. Det kan vara ett alternativ utöver vanligt friskt vatten. Hästens vätskebalans hänger ihop med saltintaget så man kan också prova att ge hästen extra salt för att få den att dricka lite mer.

Det är stor skillnad på gräs under betessäsongen och grovfoder under vinterhalvåret. Foto: Carin Wrange

1. Ge exempelvis betfor blötlagd i extra mycket vatten
2. Erbjud smaksatt vatten (med melass eller äppeljuice) i en extra hink förutom hästens vanliga vatten
3. Tillsätt lite extra salt i hästens fodergiva

Alla tips syftar till att öka hästens vilja att dricka vatten – vilket är det bästa för att minska risken för kolik orsakad av förstoppning.

Hästen bör hullbedömas regelbundet under betesgången för att eventuell upp- eller nedgång i hull skall kunna upptäckas och åtgärdas. En hel del hästar (framför allt vuxna hästar som inte används i avel eller för något mer intensivt arbete) lägger på sig för mycket hull under betesgången och det är något som behöver åtgärdas under den kommande vintern när det oftast är lättare att styra fodergivan individuellt. En analys av vallfodrets näringsinnehåll tillsammans med en foderstatsberäkning och regelbunden hullbedömning är goda hjälpmedel för att underlätta att hästen når det önskade hullet under hösten. Hjälpsamma länkar:

• Så räknar du hästens foderstat
• Så tolkar du foderstatsanalysen
• Beräkna foderstaten med HästSveriges foderstatsprogram
• (Ytterligare information som kan hjälpa dig med foderstatsberäkningen)

Efter installningen av hästarna från betet kan även själva betet behöva tas om hand på hösten för att fungera bra även det kommande året. Rator, dvs. delar av betet som hästarna undvikt att beta ner, behöver putsats av. Dessutom kan eventuella fläckar med bar jord behöva sås i. Ibland kan betet även behöva läggas om genom plöjning och nysådd.

Vilka och hur stora åtgärder som behövs beror på betets egenskaper och vilken betesavkastning i form av näring och omfång som man önskar få från det. De största kraven på betets energivärde, näringsinnehåll och avkastning ställs då avelsston och växande unghästar skall hållas på dem.

I vissa fall kan vinterbete eller året-runt bete vara ett alternativ för att låta hästarna gå ute så mycket som möjligt och samtidigt bidra till att betesmarker hålls öppna och kan bidra till en ökad biologisk mångfald. Mer information om vinterbete och året-runt-bete finns från en långvarig studie som utförts med Gotlandsruss strax utanför Uppsala. Länkar nedan:

• HästSverige nyhet om Gotlandsruss på bete året om.
• SLU artikel med ytterligare information om projektet och dess resultat.