Foder efter betet

Betestillväxten är som störst i början på sommaren, medan det under högsommaren ofta uppstår en betessvacka, särskilt om det är torr väderlek. Senare på betessäsongen ökar tillväxten något igen, men når inte de nivåer som betets tillväxt har under försommaren. Det betyder också att antalet hästar som kan näringsförsörja sig helt och hållet från betet är större under försommaren än på hög- och sensommaren.

Ju längre in på sensommar-höst man kommer, desto större blir behovet av tillskottsutfodring om hästarna går kvar på betet. Det bästa är om hästarna då kan börja stödutfodras med det skördade vallfoder de skall äta under vintersäsongen. På så sätt får hästen en successiv övergång till stallperiodens grovfoder på ett enkelt sätt.

Ett annat alternativ är att låta hästarna gå kvar på betet dagtid, men stalla in dem nattetid och då utfodra med vintersäsongens vallfoder. Observera att stödutfodring inte är tillåtet på en del betesmarker som får miljöstöd. Kontrollera detta med din Länsstyrelse innan tillskottsutfodring påbörjas till hästar som betar på sådana marker.

Tillskottsutfodring på bete skall i första hand ske med grovfoder, inte med kraftfoder. Tillskottsutfodring med kraftfoder på bete bör endast ske om hästen inte håller hullet på betet, och man är säker på att anledningen till det är att näringsinnehållet i betet är för lågt, inte att det är för liten betestillväxt eller betesbrist.

Ge vallfoder som tillskott – inte kraftfoder

Om det är betesbrist och hästen därför magrar av bör man inte tillskottsutfodra med större mängder kraftfoder, eftersom det riskerar att leda till en kraftfoderbaserad foderstat, vilket i sin tur kan skapa störningar i mag-tarmkanalen som diarré, kolik och även fång. Vid betesbrist är det grovfoder som bör användas som tillskottsfoder. Liksom för alla andra foderbyten eller introduktion av nya fodermedel bör hästen successivt vänjas in på grovfodret under minst två veckor.

Om hästarna skall utfodras med hö eller mycket torrt hösilage under vintersäsongen kan omställningen från bete till vinterfoder bli ganska stor, eftersom vatteninnehållet i bete och hö/torrt hösilage är väldigt olika. Betesgräs innehåller ca 20-25 procent torrsubstans och således 75-80 procent vatten, medan hö innehåller 84 procent  torrsubstans och således 16 procent vatten.

Undvik snabba förändringar

Om hästen går från bete till hö/torrt hösilage från en dag till nästa, så är risken stor att hästen inte riktigt hinner kompensera för den stora skillnaden i vatteninnehåll i fodret, och därför dricker för lite. På grund av det lägre vatteninnehållet i fodret tillsammans med det lägre vattenintaget ökar risken för förstoppningskolik.

Om hästen dessutom går från att ha rört sig fritt på betet under hela dygnet till att stallas in och stå inne i stall under kanske mer än halva dygnet, ökar risken också för förstoppningskolik eftersom rörelse gynnar tarmens motorik. Det är inte ovanligt med förstoppningskolik just i samband med installningen från betet, så en successiv övergång från betet till vinterfoderstaten bör alltså vara rättesnöre.

Locka hästen att dricka mer

För att ytterligare hjälpa hästen med en sådan foderomställning kan man försöka se till att hästen dricker mer. Ge den till exempel betfor blötlagd i extra mycket vatten eller erbjuda linfrögröt (linfrö blötlagda i hett vatten eller kokta). Man kan även erbjuda hästen vatten som har smaksatts med melass eller äppeljuice. Det kan vara ett alternativ utöver vanligt friskt vatten. Hästens vätskebalans hänger ihop med saltintaget så man kan också prova att ge hästen extra salt för att få den att dricka lite mer.

Det går också att ge hästen paraffinolja i förebyggande syfte, om man går från ett foder som innehåller mycket vatten till ett torrare foder, och särskilt om man vet sedan tidigare att hästen lätt kan drabbas av förstoppningskolik eller om man tydligt ser att hästens träck ser ut att vara torrare än vanligt.

Paraffinolja är till skillnad från vanliga vegetabiliska oljor (som t ex rapsolja, solorosolja etc) osmältbart och passerar alltså hästens mag-tarmkanal i princip opåverkat, och kan därmed verka ”smörjande” och motverka förstoppning i hela mag-tarmkanalen. Ungefär 1-2 dl paraffinolja kan ges två till tre gånger dagligen under ett par dagars tid.

Hastiga byten kan ge kolik

Hastiga byten i hästens födointag kan också leda till diarré och/eller andra typer av kolik utöver förstoppningskolik. De mikroorganismer som lever i hästens grovtarm är känsliga för snabba förändringar i sammansättningen av födan, och vid ett alltför snabbt byte av foder (exempelvis från en dag till nästa) riskerar störningarna bli så stora att balansen mellan de olika mikroberna störs, och ger upphov till feljäsningar i tarmen. Detta kan i sin tur orsaka diarré eller gaskolik, eller i värsta fall fång. För att undvika även sådana störningar bör hästen få vänja sig vid sitt vinterfoder under de två sista veckorna på betet, gärna under längre tid om så är möjligt.

Ordlista:
Kolik – samlingsnamn för smärta från buken. Hästar med kolik har ”ont i magen” och det kan bero på flera olika saker. Vanliga typer av kolik inkluderar gaskolik, krampkolik (”magknip”) och förstoppning i olika tarmavsnitt. Allvarligare typer av kolik omfattar till exempel tarmvred och tarmlägesförändringar.
Mikroorganismer – organismer som inte kan ses med blotta ögat. Kallas även mikrober ibland.
Tarmflora – kallas även mikrobflora ibland, de mikroorganismer som lever i tarmen. 
Tarmmotorik – tarmens rörelser, nödvändiga för att förflytta födan genom hästens tarmkanal. Ej viljestyrda.

Foderskolans olika delar:

1. Hur hästens mage fungerar
2. Hästens behov av energi och protein
3. Grovfoder viktigast
4. När behövs kraftfoder?
5. Hur räkna ut foderstaten?
6. Bedöm hästens hull
7. Risker med felaktig utfodring
8. Se upp för dåligt foder
9. Planera hästens bete
10.  Foder efter betet

Text: Cecilia Müller, forskare, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, reviderad 2020-08-24