Stall och hage

Det viktigt att stallmiljön vi erbjuder hästarna håller hög kvalitet både vad gäller storlek på boxar, ventilation, belysning, tillgång på vatten med mera. Hur inredningen i ett stall ska se ut är noga reglerat vad gäller boxmått, takhöjd, avstånd mellan galler, bredd på stallgång med mera.
För dig som planerar att bygga om eller bygga nytt är det viktigt att i förväg ta reda på vad som rekommenderas. Det handlar ytterst om att miljön ska vara lättskött och säker för såväl häst som människa. Jordbruksverket har detaljerad information om allt som gäller stallbyggnation.

Stallmiljö för hästar

Förprövning innan du ska bygga för hästar

Bra att veta om mindre häststallar

Kom ihåg! Det finns många regler att hålla reda på när man bygger om eller bygger nytt stall. Foto: Carin Wrange

Självklart ska hästarna varje dag få vistas utomhus i hagar, helst tillsammans med andra hästar. Även hagens storlek är reglerat i lagen. Varje häst ska kunna röra sig i såväl skritt, trav som galopp när de vistas i hagen. Den häst som går ensam i hage ska kunna se andra hästar omkring sig.

Det är viktigt att underlaget i hagen klarar tramp från hästhovar. Det är skillnad mellan rasthagar och beteshagar. Rasthagar används främst under perioder när hästarna står på stall och är i regel betydligt mindre än beteshagar. Om det finns utrymme bör ändå rasthagen vara upp till 0.5 hektar per häst för att erbjuda möjlighet till rörelse och födosök.
När hästen hålls i beteshage över hela dygnet ska ytan vara minst 0.5-1.0 hektar per häst för att hästen ska kunna leva på det gräs som växer i hagen. När det gäller sommarbetet skiljer det sig mellan naturbetesmarker och beten på åkermark. Läs mer om beteshagen.

De flesta hästar trivs med att dagligen komma ut i hagen. Här kan de umgås med andra hästar, söka efter föda, gå eller springa och kanske rulla sig på marken.

Alla hästar ska varje dag släppas ut i en hage, det är till och med reglerat i djurskyddslagen. Men lagen anger inte vilken storlek en hästhage ska vara, bara att hästen ska kunna röra sig i alla gångarter.

Det är självklart en fördel om hästhagen är rejält tilltagen då slitaget blir mindre om hästarna har stora ytor att röra sig på.

Hagen får gärna vara litet kuperad och erbjuda både gräsbevuxen mark och skogspartier. Många hästanläggningar kan tyvärr inte erbjuda den typen av hagmark, snarare har flera stall relativt små hagar där hästarna hålls enskilt. Den typen av hagar blir snabbt upptrampade och fungerar bäst om ytan är hårdgjord.

För alla hästhagar, oavsett storlek, är det viktigt med bra staket. Dessa kan byggas med olika material, trästolpar och eltråd är en vanlig variant. Staket med taggtråd är numera helt förbjudet till hästhagar. Om hästen går i hagen hela dagen, eller kanske dygnet runt om den hålls i lösdrift, är tillgång på vatten väldigt viktigt. En häst dricker många liter per dygn och den behöver vatten oavsett årstid. Under vinterperioden är isolerat kar eller vattenkopp med värme bästa alternativet.

Det är i hagen som hästen kan smittas av inälvsparasiter genom att beta gräs där larverna sitter. Förekomsten av inälvsparasiter har tyvärr ökat sedan nya regler för avmaskning har införts. För att hålla ner parasitsmittan behövs nya strategier som till exempel mockning av hagar och att regelbundet ta träckprov för analys som ger besked om förekomst.

Inför sommarens bete är det viktigt att se över staketet som omgärdar hagen. Såväl stolpar som tråd av olika kvalitet kan vara nedrivna under vintern, bland annat av vilda djur som passerar marken. Läs mer om vad du bör göra inför ett sommarbete i foderskolans avsnitt Planera betet.