Hästen skyddas av lagar, förordningar och föreskrifter som tydligt reglerar bland annat den stallmiljö de får vistas i. Bland annat ska de erbjudas foder, vatten och strö av bra kvalitet. Läs mer om stallmiljö för hästar på Jordbruksverkets hemsida.
Källa: Jordbruksverket samt skriften Att bygga häststall – en idéhandbok av Michael Ventorp och Per Michanek, 2020-04-08
Läs mer:
Hästens hage
De flesta hästar trivs med att dagligen komma ut i hagen. Här kan de umgås med andra hästar, söka efter föda, gå eller springa och kanske rulla sig på marken.
Alla hästar ska varje dag släppas ut i en hage, det är till och med reglerat i djurskyddslagen. Men lagen anger inte vilken storlek en hästhage ska vara, bara att hästen ska kunna röra sig i alla gångarter.
Det är självklart en fördel om hästhagen är rejält tilltagen då slitaget blir mindre om hästarna har stora ytor att röra sig på.
Hagen får gärna vara litet kuperad och erbjuda både gräsbevuxen mark och skogspartier. Många hästanläggningar kan tyvärr inte erbjuda den typen av hagmark, snarare har flera stall relativt små hagar där hästarna hålls enskilt. Den typen av hagar blir snabbt upptrampade och fungerar bäst om ytan är hårdgjord.
För alla hästhagar, oavsett storlek, är det viktigt med bra staket. Dessa kan byggas med olika material, trästolpar och eltråd är en vanlig variant. Staket med taggtråd är numera helt förbjudet till hästhagar. Om hästen går i hagen hela dagen, eller kanske dygnet runt om den hålls i lösdrift, är tillgång på vatten väldigt viktigt. En häst dricker många liter per dygn och den behöver vatten oavsett årstid. Under vinterperioden är isolerat kar eller vattenkopp med värme bästa alternativet.
Det är i hagen som hästen kan smittas av inälvsparasiter genom att beta gräs där larverna sitter. Förekomsten av inälvsparasiter har tyvärr ökat sedan nya regler för avmaskning har införts. För att hålla ner parasitsmittan behövs nya strategier som till exempel mockning av hagar och att regelbundet ta träckprov för analys som ger besked om förekomst.
