Hästens miljö
Aktiv grupphästhållning
VETA OM AKTIV GRUPPHÄSTHÅLLNING
Aktiv grupphästhållning - exempel Strömsholm
Under 2000-talet har så kallad aktiv grupphästhållning utvecklats i Tyskland (Active Stable®), och Österrike (Active Horse®). I aktiv grupphästhållning är grundtanken att byggnadsplanen och utfodringsrutinerna utformas så att hästen rör sig från en aktivitet till en annan på en begränsad yta.
I ett grupphållningssystem är utfodringen datorstyrd och även individuell då hästarna utfodrar sig själva i foderautomater där de identifieras med hjälp av ett chip. I Sverige finns sedan några år tillbaka flertalet sådana anläggningar, bland annat på samtliga riksanläggningar i Sverige, det vill säga, Strömsholm, Flyinge och Wången.
Anläggningen för aktiv grupphästhållning (AG) på Ridskolan Strömsholm har plats för 24 hästar. Det finns fyra ligghallar varav en primär hall med cirka 9 kvadratmeter per häst och ytterligare tre hallar. Det gör att ligghallsytan blir 23 kvadratmeter per häst. Total paddockyta är cirka 150 kvadratmeter per häst, och det finns sex automatiska grovfoderstationer där hösilage utfodras, en grovfoderhäck med fri tillgång på halm, tre automatiska vattenkoppar samt en kraftfoderstation.
Alla hästar i systemet sköts och rids av studenter på Hippologprogrammet och i antingen dressyr eller hoppning upp till Medelsvår B respektive 1,20/1,30 m. I perioder har även fyra-till femåriga unghästar som sköts av studenterna gått i detta system.
Hästarnas inskolning studerades
I samband med uppstart av Ridskolan Strömsholms system registrerades det hur lång tid det tog för hästarna att lära sig de automatiska grovfoderstationerna.
Tjugotvå hästar i åldrarna 4-17 fick genomgå en inlärning som påbörjades med att de först leddes in i automaterna för att hitta fodret till att gradvis gå in själva och vänta på att väggen till fodret sänktes. När de kunde detta så släpptes de lösa för att på egen hand få söka sitt foder.
Alla hästar hade i början 300 min ättid per dygn och när de uppnått 90 procent av sin ättid så ansågs de ha lärt sig systemet. Hästarna behövde i genomsnitt 19,1 ±10,5 träningstillfällen innan de kunde släppas lösa. De behövde i genomsnitt 10 dygn för att lära sig automaterna, men redan efter fyra dagar hade 45 procent av hästarna uppnått den uppsatta ättiden.
I de individuella foderautomater som förekommer i Active Stable® begränsas hästens grovfodergiva utifrån ättid. I äldre läroböcker anger man hästens ättid av ett kg hö till 20-30 minuter men nyare forskning visar på att det finns en variation mellan hästar vilket gör det viktigt att mäta hästens individuella ättid.
Vid en studie jämfördes två olika mätmetoder: hästens intag av hösilage under 15 min (metod A) och ättid för ett kg torrsubstans (ts) hösilage (metod B). Ättider på elva valacker mättes sammanlagt 14 gånger (sju gånger per metod) då de befann sig i grovfoderautomaterna. Medelhastigheten per kg ts var för metod A 28,5 ± 5,8 minuter och för metod B var medelvärdet 22,1 ± 3,0 minuter.
Behövs individuell anpassning för varje häst
Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde hittas mellan metoderna. Det fanns däremot individuella skillnader mellan hästarna samt även mellan olika mättillfällen för samma häst. Detta visar hur viktigt det är att man i dessa utfodringssystem på något sätt och vid flera tillfällen mäter hästens ättid för att ge hästen lämplig mängd foder, men vilken metod man väljer tycks inte ha så stor betydelse.
För att jämföra hästarnas hälsa och arbetsstatus genomfördes också hästbesiktningar i juni 2014 samt från september 2014 till maj 2015 (nio st) där 16 valacker uppstallade på box jämfördes med elva valacker på aktiv grupphästhållning.
Läs mer om resultatet av hästarnas hälsa och arbetsstatus under Veta mer-fliken.
Se och lyssna på föredrag under Hippocampusdagen 2016:
- Linda Kjellberg – erfarenheter från aktiv grupphästhållning av ridhästar på Strömsholm
- Malin Connysson – erfarenheter från aktiv grupphästhållning av travhästar på Wången
Examensarbeten vid SLU om aktiv grupphästhållning:
- Hästens beteende i en aktiverande grupphästhållning – Isabelle Lexing och Lydia Östlund, examensarbete på kandidatnivå 2016, hippologenheten, SLU
- Mätning av hästars ättider av grovfoder i en aktiv grupphästhållning – Sabina Erikstedt och Malin Ronell, examensarbete på kandidatnivå 2016, hippologenheten, SLU
- Ättider av hösilage hos aktivt grupphållna hästar jämfört med uppstallade hästar på box – Erika Nilsson och Vanja Sandell, examensarbete på kandidatnivå 2016, hippologenheten, SLU
Publikationer
- Introduction to automatic forage stations and measurement of forage intake rate in an active open barn for horses – Linda Kjellberg och Karin Morgan 2021
Text: Linda Kjellberg, agronom och hästlärare på Strömsholm samt doktorand vid SLU inom forskningsprojekt om aktiv grupphästhållning. Studien syftar till att öka kunskapen om hur hästars välfärd och skötsel påverkas i inhysning med lösgående hästar i grupp, samt hästars behov av liggytor i relation till flockstruktur.
Studien presenterades vid Hippocampusdagen 2016 vid SLU.
VETA MER OM AKTIV GRUPPHÄSTHÅLLNING
Status hos hästar i aktiv grupphållning
Hur påverkas hästarnas hälsa och arbetsstatus när de hålls i en aktiv grupphästhållning? Kan de prestera lika bra som om de hålls installade på box? Detta har studerats i ett projekt vid riksanläggningen Strömsholm.
För att jämföra hästarnas hälsa och arbetsstatus genomfördes hästbesiktningar i juni 2014 samt från september 2014 till maj 2015 (nio st) där 16 valacker uppstallade på box jämfördes med elva valacker på aktiv grupphästhållning.
De var alla skolhästar inom dressyr och hoppning (upp till Medelsvår B respektive 1,20-1,30 m) på Hippologprogrammet och deltog på alla besiktningar.
Variabler som uppskattades var hästarnas prestation vid ridning, hovstatus, muskelbyggnad, hull, hårrem (t ex bitmärken, täckeskav) och skötsel (t ex renhet, glans, frisering).
Skalan var 1-10 med 10 som högsta betyg förutom för hull där skalan var 1-9 och 5 ansågs bäst.
Forskarna fann ingen skillnad mellan grupperna när det gällde arbetsprestation, hovstatus, muskelbyggnad eller hull (figur 2). Däremot fanns det en skillnad när det gällde hästarnas hårrem och skötsel där hästar på box uppvisade högre värde.
Utifrån detta så drogs slutsatsen att hästar uppstallade på aktiv grupphästhållning som arbetas på denna nivå kan prestera likvärdigt som hästar uppstallade på box. Däremot var det svårare att hålla en häst på aktiv grupphästhållning i ett utseendemässigt ”tävlingsskick” dvs mycket ren och med glänsande päls utan skav och bitmärken jämfört med hästar på box.
Text: Linda Kjellberg, hästlärare på Strömsholm och doktorand vid SLU inom projekt kring hästar i aktiv grupphästhållning. 2016-11-14