Dagens hästhållning behöver bli mer hållbar när det gäller påverkan på miljön. Var produceras till exempel det foder som hästarna äter och hur hanteras all den gödsel som hästarna lämnar efter sig?
Miljön påverkas också av det omfattande näringsläckage som sker från hårt upptrampade rasthagar i anslutning till diken och vattendrag. Det är framför allt näringsämnet fosfor som läcker ut från hästhagarna, enligt beräkningar bidrar varje häst med två kilo fosfor per år.
Av Sveriges cirka 355 000 hästar är det 76 procent som hålls på hästanläggningar nära tätorter och städer med begränsad areal. Antal hästar per hektar är i genomsnitt fem stycken i rasthagar vilket innebär stor belastning på marken.
När hästgödsel lämnas kvar i rast- och vinterhagar blir hästhållning en del av problematiken kring övergödning genom läckaget av näringsämnet fosfor, som finns i hästens gödsel, till närliggande vattendrag, sjöar och hav. Forskningen beräknar att 80 ton fosfor läcker från hästgödsel i rast- och vinterhagar till Östersjön.
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Läckage av bland annat fosfor från olika källor ligger bakom den övergödning som har pågått under många år. Trots att flera initiativ från länderna runt Östersjön har lett till förbättringar, kvarstår att dagens belastning, kombinerat med redan tillförda näringsämnen, fortfarande skapar problem. Då fosfor är en ändlig resurs, som är viktig för jordbruk i hela världen, måste läckaget minska – och fosfor återföras till näringskretslopp.
Flera svenska projekt är igång för att öka kunskap om och accelerera genomförandet av åtgärder som kan minska näringsläckage, bland annat via Greppa näringen (LRF och Jordbruksverket), Varje Skit Räknas (Race For The Baltic) och Skitsmart (HNS). Dessutom pågår ett antal forskningsprojekt vid universitet och högskolor, bl a SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Stockholms universitet.
