Hantering av gödsel

Stallgödseln innehåller växtnäring och mullbildande ämnen, men kan också innehålla främmande föremål (balsnören, stenar, träbitar och diverse skräp) som har råkat komma med i samband med utmockningen från stallet. De främmande föremålen ställer ofta till problem i den fortsatta hanteringen och gör gödseln mindre attraktiv för lantbrukare att ta emot den.

Gödsellagring kräver ytor

Den mängd träck och urin som en häst producerar beror på hur mycket den äter och dricker – och därmed även på hästens storlek och hur mycket den arbetar. En häst som väger över 500 kg levande vikt producerar 8–10 ton färsk träck och urin per år. Det motsvarar en daglig produktion av 20 till 30 kg.

Mängden strö som används påverkar gödselmängden. Det krävs i regel stora ytor för hantering av gödsel.

Vidare sker en omsättning (nedbrytning) av gödseln under lagringen som gör att volym och vikt minskar.

Förluster av kväve

Fosfor och kalium går normalt inte förlorade från gödseln förutsatt att lagringsutrymmet är tätt och inte läcker. Däremot sker alltid kväveförluster. Grovt kan man räkna med att en fjärdedel av kvävet kan gå förlorat via ammoniakavgång från stall och lager. Förlusterna varierar dock beroende på strömedel, hur gödseln hanteras etc.

Gödselhanteringen i Sverige regleras oavsett djurslag av miljöbalken. All gödselhantering måste ske så att natur och människor inte kommer till skada. Med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler kan kommunen i varje enskilt fall ställa krav på gödselhanteringen även för icke jordbruksföretag. Kommunen kan också meddela lokala bestämmelser för djurhållning och gödselhantering med stöd av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899).

Kolla upp vad som gäller där du bor

Ta kontakt med din tillsynsmyndighet (kommun eller länsstyrelse) om du är osäker på vilka regler som gäller för din verksamhet eller om du har övriga frågor kring djur- och miljöskydd.

Använd rätt redskap och hjälpmedel

Att för hand mocka hästboxar i ett stall är ett tungt arbete. För att underlätta är det bland annat viktigt att använda ergonomiska redskap (grepar, sopar, med mera) samt underlätta tippning av kärror på dynghög eller i container.

På större stallanläggningar finns i bästa fall mekanisk utgödsling installerad, men de flesta stall för häst sköts fortfarande enligt manuella och mycket arbetskrävande metoder. Hur detta ska kunna förändras diskuteras för närvarande inom näringen.

Oavsett om man väljer att lagra på en gödselplatta, direkt på marken eller i en container är det viktigt att den utrustning som används för att köra ut gödseln från stallet är anpassad efter förutsättningarna.

Det är  viktigt att den valda platsen inte ligger för långt bort från stallet, att det är lätt att köra dit och att man enkelt kan tömma kärran. Det ska även vara lätt att med traktor köra bort gödsel från lagringsplatsen när mängden har nått en viss volym.

Gjuten platta bäst för miljön

För att minska belastningen på miljön rekommenderas i regel lagring av gödsel på en gjuten platta. Plattan kan antingen vara öppen eller täckt med tak. Gödselplattan måste vara tillräckligt stor,  vara tät, tåla frost och angrep från urin och gödsel samt tåla att det körs tunga maskiner på den vid tömning.

Antal hästar och geografisk planering styr regler

Den utmockade gödseln kan även tippas i en container som körs iväg för annan lagring eller direkt användning när den är full. Det finns även stallar som lagrar sin gödsel direkt på marken vilket ökar risken för förorening av mark och vattendrag i närområdet.

Hur gödsel ska hanteras beror dels på var i landet man bor och dels på hur många hästar som finns i stallet. Jordbruksverket har mer information att ge angående detta. Även kommunens miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan ge upplysningar vad som gäller lokalt.

För stall som har ont om mark, ligger nära bostadsområden med mera, kan mellanlagring av gödsel vara en bra lösning. Det innebär att gödselhögen regelbundet körs iväg till annan plats för lagring som ligger längre bort från stall och övrig bebyggelse. Det minskar bland annat risk för lukt och flugor samt att det ger tid för gödseln att packa ihop sig.

Lagring i stuka del av kretsloppet

Mellanlagring kan ske på gjuten platta, i container eller direkt på mark, så kallad stuka. Det sistnämnda alternativet ska anmälas till kommunen om mängden överstiger 10 ton.

Gödsel som läggs i en stuka ska innehålla halm och materialet ska ha en torrsubstans på över 30 procent. Det är viktigt att välja rätt plats för stukan.

Marken bör vara torr, helst lera eller annan tät jordart, och platsen får inte luta mot vattendrag eller diken med vatten. Om det finns en vattentäkt i området ska stukan ligga minst 50 meter från den. För att minska läckage av ammoniak från en stuka kan man täcka med ett lager halm.

Tanken med lagring i stuka är att gödseln ska återföras till jordbruksmarken och det bör ske inom två år. Anlägger man en ny stuka på samma fält bör den läggas på annan plats.

Källa: Jordbruksverket och ”Att bygga häststall – en idébok från SLU i Alnarp”, författad av forskarna Michael Ventorp och Per Michanek. Redigerad av Carin Wrange, HästSverige 2015-04-07