Unghästens näringsbehov

Underhållsbehovet är något högre för den växande hästen än för den fullvuxna. Med växande häst avses från den dag då hästen föds tills den är 36 månader gammal, det vill säga tre år. Hästens möjlighet att växa styrs av utfodringen. Energi- och näringsintaget avgör således i vilken utsträckning hästen kan utnyttja sin tillväxtkapacitet.

I utfodringsrekommendationer för häst från SLU finns tabeller för unghästars behov av energi och protein. I tabellerna finns exempel på energibehov för att uppnå låg eller hög tillväxt. Tabellerna bygger på att man uppskattar den vuxenvikt hästen kommer att få. Om man känner till den aktuella vikten och åldern på en unghäst kan man uppskatta vuxenvikten på ett bra sätt.

Unghästarna är uppdelade i tre kategorier; lättfödd, normalfödd och svårfödd. Tabellerna är även uppdelade i daglig tillväxt med låg och hög kapacitet. Om hästen får växa i låg takt kommer den att utnyttja sin kompensatoriska tillväxtkapacitet om den släpps på bete under sommaren och växa snabbt under den perioden. Hästar som har låg tillväxttakt blir dock färdigväxta något senare. En unghäst med jämn och hög tillväxttakt kommer att ha uppnått sin slutliga kroppsvikt vid cirka tre ålder medan en häst med låg tillväxttakt når denna mellan tre och fyra års ålder.

Unghästar kan ha låg eller hög tillväxttakt vilket har betydelse för när den har vuxit färdigt. Foto: Carin Wrange

Det finns inga entydiga vetenskapliga bevis för att den ena eller den andra typen av  tillväxt skulle ge upphov till mer hälsoproblem så länge hästarnas behov av protein (livsnödvändiga aminosyror), mineraler och vitaminer är tillgodosedda. För hästar som ska tränas och tävla som treåringar kan en hög tillväxttakt dock vara lämplig.

Unghästens proteinbehov är högst under de första månaderna av livet och sjunker i takt med att den dagliga tillväxten minskar. Unghästens tillväxt påverkas också av tillgången på den första begränsande aminosyran lysin.

Växande unghästar har ett högre proteinbehov än vuxna hästar. Det beror på att de ska ansätta eller bygga upp en växande kropp vilket gör att det behövs byggstenar. Det är proteinet som är byggstenarna. Om vallfodret är proteinrikt kan beräknat proteinbehov överskridas utan att detta negativt påverkar hästen. Behov av protein kan inte, utan märkbara effekter, underskridas under en längre period. Hur mycket smältbart råprotein hästen behöver anges i g per MJ, det sätts alltså i relation till energibehovet.

Man kan använda Hästsveriges foderstatsprogram för att räkna ut hur mycket smältbart råprotein hästen behöver.

Unghästar behöver ett foder som motsvarar deras behov av bland annat protein. Foto: Carin Wrange

Eftersom hästar är utpräglade gräsätare och grovtarmsjäsare är det viktigt att de får tillräckligt mycket grovfoder i sin foderstat varje dag.

Kom ihåg att tumregeln minst 1 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag är en minimirekommendation, det är alltså den lägsta tänkbara grovfodergivan. Hästen kan gärna få mer vallfoder, helst 1,5 – 2 kg ts per 100 kg kroppsvikt och dag, eller fri tillgång.

Oavsett vilken typ av vallfoder man har, är det viktigt att veta näringsinnehållet i det för att kunna utfodra unghästar på rätt sätt. Detta kan man bara få reda på genom att låta analysera fodrets näringsinnehåll. Via en analys av fodrets näringsinnehåll får man till exempel reda på mängden energi, protein och mineralämnen i fodret.

För växande unghästar: >10 MJ/kg ts, >8 g smältbart råprotein/MJ