Utfodring och miljö

Mineraler och salt

Mineraler och salt

Mineraler är livsviktiga näringsämnen för hästar och behövs för att kroppen ska fungera normalt. De spelar en viktig roll i allt från skelettets uppbyggnad till ämnesomsättning och vätskebalans. De mineraler som behövs för hästens överlevnad kallas essentiella mineraler.

Mineraler delas in i två huvudgrupper: makromineraler och mikromineraler (även kallade spårämnen).

Elektrolyter kallas de mineraler som finns som joner i kroppsvätska och som är viktiga för vätskebalansen. Viktiga elektrolyter är natrium, klor och kalium. Tillsammans utgör natrium och klor vanligt koksalt (NaCl).

En kort sammanfattning av sidans information finns Här.

Makromineraler

Makromineraler behövs i större mängder och inkluderar kalcium, fosfor, magnesium, natrium, kalium, svavel och klorid.

Makromineraler

Kalcium och fosfor (Ca och P)

Kalcium och fosfor är de mineraler som hästen behöver i störst mängder.. Av hästens totala kroppsvikt består ungefär 1,5 % av kalcium och 0,7 % av fosfor. Det mesta (99 %) av kalcium och fosfor (80 %) återfinns i skelettet och tänderna. Det fosfor som finns i kroppen, förutom skelett och tänder, finns i alla celler och medverkar metaboliska processer. Fosfor är också en viktig del i energimetabolismen då en är en del beståndsdel i energimolekylen ATP.

Upptaget och omsättningen av kalcium och fosfor påverkar varandra vilket gör att de behöver finnas i rätt förhållande till varandra, dvs >1,2 ggr mer kalcium än fosfor i dieten.

Magnesium (Mg)

Magnesium deltar i muskel- och nervfunktioner, vätsketransport in och ut ur celler och aktiverar i flera enzymsystem. Magnesium samverkar också med kalcium och fosfor och finns i skelettet. Ett underskott av magnesium ger symptom som muskel-skakningar, reaktivitet och arytmier.

Kalium (K)

Kalium utgör ungefär 0,2 % av kroppsvikten och 90 % av detta finns som en elektrolyt inne i cellerna. Kalium är viktig för kroppens syra-basbalans och förmåga till muskelkontraktion. Kalium finns i stor mängd i både gräs (grovfoder) och spannmål.

Natrium (Na)

Natrium finns som joner i kroppen och räknas som en elektrolyt. Den är därför viktig för hästens vätskebalans. Natrium finns i liten utsträckning i gräs (grovfoder) och spannmål vilket gör att natrium behöver tillföras i saltstenar eller salt i maten. En brist på natrium ger minskad kroppsvikt och blodvolym, minskad aptit och törst. Hästar förlorar natrium i urin, träck, mjölk och svett.

Klorid (Cl)

Klorid är precis som natrium viktig för hela vätskebalansen men finns i magsäckens magsyra.

Svavel (S)

Svavel finns bland annat i vissa aminosyror så en svavelbrist betyder att hästen får en brist av aminosyror med svavel i.

Mikromineraler

Mikromineraler behövs i mycket små mängder men är ändå essentiella, exempel på mikromineraler dessa är järn, koppar, zink, mangan, selen, jod och kobolt.

En välbalanserad foderstat med tillräcklig mängd grovfoder av god kvalitet odlat på mineralrika eller mineralgödslade marker ger hästarna tillräcklig mängd av de flesta mikromineraler.

Järn (Fe), kobolt (Co), koppar (Cu), mangan (Mn), selen (Se), zink (Zn), jod (I) och krom (Cr) har kända funktioner men även flor, molybdenen, nickel, kisel, vanadium, arsenik, litium, och tenn finns det indikationer på att de har fysiologisk signifikans.

Mikromineraler

Järn (Fe)

Järn finns i muskelvävnad och i kroppens röda blodkroppar där det är viktigt för syretransporten då det hjälper till att binda syret. Brist på järn är väldigt ovanligt hos häst, och förekommer i princip bara vid större blödningar eller parasitangrepp.

Kobolt (Co)

Kobolt behövs för bildning av vit B12 samt bildningen av röda blodkroppar. Hästens naturliga foder innehåller tillräckligt med kobolt för att täcka behovet. En överutfodring kan leda till förgiftning och massiv organsvikt.

Koppar (Cu)

Koppar är viktig för bindvävsbildning och därför också bentillväxt. Det medverkar indirekt i hemoglobinbildningen i de röda blodkropparna.

Mangan (Mn)

Mangan aktiverar flera enzymer.

Selen (Se)

Selen ingår i enzymet glutationperoxidas som tar hand om fria radikaler (antioxidant) som bildas vid cellernas syreomsättning. Selen samspelar med vitamin E för att skydda omättade fettsyror från att oxideras. Markerna, och därmed fodren, i Sverige är i allmänhet selenfattiga vilket gör att selen behöver tillsättas i foderstaten. En brist på selen kan ge muskelskador och överutfodring är giftigt. Av den anledningen bör man vara läsa på innehållsförteckningen om man använder flera foder och tillskott som alla kan innehålla selen.

Zink (Zn)

Zink är viktig som del av eller aktivator av över 200 enzymer. Zink behövs bland annat i kreatinbildningen i hud, hår, hovar och slemhinnor.

Jod (I)

Jod är viktig för de hormoner som bildas av sköldkörteln. Överutfodring kan leda till förgiftning, speciellt hos föl.

Krom (Cr)

Krom är inblandad i metabolismen av kohydrater, fett och protein samt påverkar cellernas upptag av glukos och stimulerar insulin metabolismen. Krom påverkar också tillväxt och immun-responsen.

Text: Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Malin Connysson, universitetsadjunkt vid SLU. Publicerad 2025-11-14.