Många betraktar inte halm som ett foder utan bara som strömedel, men halm är bådadera. Halm är en biprodukt från spannmålsodling (havre, korn, vete, råg, rågvete) och har ett energiinnehåll på runt 6 MJ per kg ts, men innehåller inget smältbart råprotein.
Hästar som står på halm äter mer eller mindre av sin bädd, och för många feta hästar är halm ett utmärkt foder att inkludera i foderstaten för att den inte skall innehålla alltför lite grovfoder för hästen att tugga på. Halm är en biprodukt från spannmålsodling (havre, korn, vete, råg, rågvete) och har ett energiinnehåll på runt 6 MJ per kg ts, men innehåller inget smältbart råprotein.
Många föredrar havrehalm eller vetehalm, men även kornhalm och råghalm/rågvetehalm kan fungera bra. Halmen skall ha en klar och frisk doft, och inte lukta unket eller mögligt. Färgen kan variera från ljusgul-vitgul till guldgul och även vara mot grågult håll (beroende på både art och sort inom arten), men väldigt grå halm är ofta svampbemängd och lämpar sig inte för användning som strömedel.
Se upp för mögel eller giftiga växter
I en del halm har mycket vallinsådd kommit med, det syns som gröna växter inblandat i halmen. Det är viktigt att de gröna växterna varit ordentligt torra vid halmbärgningen, är de alltför fuktiga kommer de att mögla (precis som alltför fuktigt hö gör).
Kontrollera vad det är för några växter om det är mycket gröna växter med i halmen, ibland kan det vara ogräs och alla ogräs är inte så hälsosamma, t ex åkerfräken är giftigt i högre doser.
Om halmbalen har partier som är hårt sammanklistrade beror det på mögeltillväxt, som i sin tur beror på att växterna varit alltför fuktiga vid pressning. Det märks också tydligt på lukten om halmen är mögelbemängd, och de sammanklistrade partierna kan ha vit- vitrosa färg (men syns inte alltid tydligt). Sådan halm skall inte heller användas som strömedel.
Även halm från gräsfrö och baljväxter
Det finns också andra halmtyper, till exempel gräsfröhalm och baljväxthalm. Det är restprodukter från fröodling, och kan användas till hästar men kanske inte som strömedel utan som grovfoder. Näringsvärdet i sådan halm brukar vara lågt och motsvara mycket sent skördat hö.
Man bör vara extra uppmärksam på den hygieniska kvaliteten i all fröhalm; eftersom den tröskas för att få loss gräs- respektive klöverföret så bearbetas strået mekaniskt under frötröskningen, vilket gör stråna mer mottagliga för tillväxt av mikroorganismer (ffa mögel) under torkningen.
Näringsvärdet bör man också låta analysera, liksom i hö och inplastat vallfoder, särskilt om fröhalmen utgör en större del av hästens foderstat.
Text: Cecilia Müller, universitetslektor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU 2016-11-28
