Övriga fodermedel

Morötter innehåller 11,7 MJ omsättbar energi och 67 g smältbart råprotein per kg torrsubstans, men har bara 12 % torrsubstanshalt och består alltså till 88 % av vatten.

Det betyder att även om morötter är energirika per kg torrsubstans gör det höga vatteninnehållet att energivärdet och näringsinnehållet inte är så högt per kg färsk morot (1 kg torrsubstans motsvaras av strax över 8 kg färska morötter). Det krävs alltså förhållandevis stora mängder morötter för att de skall ge ett tillskott av energi och protein som är något att räkna med i foderstaten. Energimängden i 1 kg färska morötter är detsamma som i ca 120 g havre.

Enligt Livsmedelsverkets näringstabell är sockerinnehållet 62 g per kg färska morötter, vilket blir 517 g socker per kg torrsubstans. Morötter innehåller hög halt betakaroten (men bara en knapp tredjedel av den halt betakaroten som finns i grönt betesgräs) vilket omvandlas till vitamin A i hästens kropp. Morötter kan ingå i torkad form i en del fabriksblandade kraftfoder eller i foderhandeln som torkade morotsflingor.

Äpplen bör utfodras i begränsad mängd då det finns fall av kolik där orsaken varit överkonsumtion av äpplen. Äpplenas hygieniska kvalitet är lika viktig som den hygieniska kvaliteten hos andra fodermedel. Skämda och ruttna äpplen skall aldrig ges till hästar (eller andra djur).

I en del sammansatta/fabriksblandade fodermedel kan äppelflingor eller olika varianter av äppelpressrester ingå. Äppelpressrester är en biprodukt från framställning av till exempel äppeljuice, cider och äppelmos. Hela äpplen med skal innehåller enligt Livsmedelsverkets näringstabell 99 g socker per kg färska äpplen och torrsubstanshalten är 13 % (det vill säga 87 % är vatten).

Betor har i södra Sverige också ibland använts som hästfoder, både sockerbetor, fodersockerbetor och foderbetor. De karaktäriseras av ganska högt energiinnehåll (ca 12-13 MJ per kg torrsubstans) men lågt proteininnehåll (under 50 g smältbart råprotein per kg torrsubstans) och högt sockerinnehåll (600-680 g socker per kg torrsubstans). Torrsubstanshalten i betor är 12-24 % beroende på typ av beta. Betorna är ofta mycket hårda och behöver sönderdelas på något sätt om hästen skall kunna äta dem.

Biprodukter från framställningen av socker från sockerbeta som melass och betfiber har frekvent använts som foder för hästar och andra djur och ingår i många fabriksblandade fodermedel.

Potatis var tidigare att relativt vanligt fodermedel till flera av lantbrukets djur, inklusive hästar.

Potatis innehåller mycket stärkelse (740 g per kg torrsubstans och 13 % torrsubstanshalt) och bör därför inte ges i någon större mängd till hästar eftersom överutfodring av stärkelse ökar risken för mag-tarmstörningar som kolik. Genom att koka potatisen blir stärkelsen mer lättsmält.

Observera att potatisprotein inte är detsamma som potatis – potatisprotein är en restprodukt efter stärkelseutvinning från potatis, och det som blir kvar i restprodukten är den del av potatisen som inte innehåller någon stärkelse.

Gemensamt för alla fodermedel med högt vatteninnehåll (alla saftfoder) är att de är känsliga för frost och att de vid upptining snabbt blir förstörda. Det märks på såväl lukt som struktur – morötter och äpplen blir snabbt kladdiga och mosiga om de har fryst och sedan tinar.

Potatis får inte vara grön, jordig eller ha groddar, och morötter och betor skall vara jordfria och friska om de skall utfodras.

Alla saftfoder skall förvaras rent, frostfritt och skyddat mot gnagare.