Slakt av häst på slakteri

När hästen slaktas på ett slakteri används hästkroppen till livsmedel efter avlivningen. Vid slakt är det ett krav att hästens orginalpass godkänns. Slakt är inte möjligt om hästen inte kan transporteras till slakteriet eller om den har en smittsam sjukdom.

Under 2013 har omkring 30 slakterier i Sverige tagit emot hästar till slakt. Under år 2012 slaktades totalt cirka 4 300 hästar på slakterier i landet.

För att slakta hästen tar ägaren kontakt med ett slakteri för att göra en slaktanmälan. Oftast bokas då en speciell dag och tid för hästen. Det vanligaste är att ägaren själv kör hästen till slakteriet. En del slakterier samarbetar även med transportörer som kan hämta hästen vid stallet, men de flesta ägare föredrar att lämna hästen själv.

De flesta slakterier anpassar verksamheten för att passa hästar och hästägare. Till exempel bokas hästar ofta in före övrig slaktverksamhet har startat för dagen. Det är då lugnt på området vilket minskar oro och stress. Hästar tas ofta omhand direkt och behöver sällan stallas upp på slakteriet.

Godkänt hästpass är ett krav

Alla hästar som ska slaktas måste identifieras med hjälp av sitt  hästpass i original. När ägaren och hästen kommer till slakteriet kontrolleras passet av den officiella veterinären. Veterinären tittar särskilt så hästen inte är behandlad med läkemedel som ger den livstids slaktkarens.

Läs mer om Karenstider för slakt

För att kontrollera karenstider och avgöra om hästen kan slaktas tittar veterinären på de så kallade livsmedelssidorna. (Administration Veterinärmedicinska Läkemedel) Ibland saknar äldre pass de sidorna och då får hästen inte slaktas. Om hästens pass någon gång försvunnit eller förstörts och den fått ett duplikatpass får den inte heller slaktas.

När hästägaren kontaktar slakteriet för slaktanmälan är det bra att ta reda på om slakteriet kan avliva hästen även om den inte får bli livsmedel. Ägaren får i så fall betala för avlivning och omhändertagande av hästen.

Besiktning och avlivning vid slakt

När hästpasset är kontrollerat lastas hästen av transporten. Den besiktigas av slakteriets veterinär som kontrollerar att den är frisk och oskadad. Därefter avlivas hästen direkt med bedövning och avblodning(mekanisk avlivning).

Ibland får hästägaren välja att hålla i hästen vid bedövningen. Men det kan vara ett bra alternativ att slakteriets vana personal håller i hästen. Det kan uppleva dramatiskt och obehagligt när en stor häst faller ihop vid bedövningen.

Avlivningen sker i två moment. Först bedövas hästen med en bultpistol som sätts mot pannan. Bultpistolen gör omedelbart hästen medvetslös och den faller till marken.(Se bild). Sedan sker avlivningen genom att hästen avblodas. Hästen bedövas för att kunna avblodas utan smärta.

Bultning=bedövning

Avblodning=avlivning

När hästen bultats och fallit ihop kontrollerar personalen att den är medvetslös. Sedan avlivas hästen genom avblodning som betyder att hästen sticks i halsens blodkärl och kroppen töms på blod. Avblodningen gör att hjärtat stannar och hästen dör.

När hästen är avlivad används kroppen till olika livsmedelsprodukter.livsmedelsprodukter. Hästägaren får också betalt av slakteriet för köttet som kan användas. Priset varierar, bland annat beroedne på hur stor hästen är, men har legat omkring fem kronor per kilo de senaste åren. På en stor häst (ca 500 kg och uppåt) kan cirka hälften av kroppsvikten användas.

Läs mer:

Om hästpass och karenstider för slak
Fakta om hästar på Jordbruksverkets hemsida
Den svenska marknaden för hästkött text från Jordbruksverket

Slakt på slakteri - så går det till i detalj

Det är bra att ta reda på vad som kommer att hända på slakteriet innan det är dags att åka. Det känns oftast tryggare att veta för att underlätta i den tunga stunden.

De som som arbetar på slakterier är mycket vana att hantera djur och använda metoden för avlivning. De flesta slakterierna anpassar verksamheten vid slakt av häst med hänsyn till såväl häst som hästägare.
Hästar hanteras alltid separat, inte automatiserat som vid slakt av andra djurslag.

Det är vanligt att hästar bedövas i ett avskilt område vid sidan av den ordinarie bedövningsboxen eller ibland utomhus. Hästägare är oftast bara med under bedövningen och inte när hästen sedan avblodas och tas omhand.

Bedövningen

Hästar får bedövas med bultpistol, kulvapen eller hagelgevär. Slakterier i Sverige använder i princip bara bultpistol till hästar. Syftet med bedövningen är att göra hästen omedelbart medvetslös och okänslig för smärta. När hästen är bedövad och medvetslös kan den avblodas utan att känna smärta.

Bultpistolen laddas med en krutladdning. När den avfyras låter det som ett skott. En lång bult skjuts då ut med hög fart och går in i hästens hjärna genom skallbenet.

Träffen orsakar en kraftig och obotlig blödning och skada på hjärnvävnaden som gör hästen medvetslös direkt.
När skottet hörs är hästen redan bedövad och faller okontrollerat till marken.

Rätt placering av bultpistol (källa Jordbruksverket)

När hästen fallit ihop av bultpistolens träff ska bedövningen kontrolleras. Skulle personalen upptäcka att bedövningen inte tagit tillräckligt bedövas hästen direkt igen. Det ska alltid finnas en back-up för bedövning, till exempel extra färdigladdad bultpistol.

Tecken på en bra bedövning:

  • Hästen faller okontrollerat direkt till marken och gör inga försök att resa sig. Ofta ser man muskelryckningar i till exempel benen. Det brukar avta snabbt och är inte tecken på en dålig bedövning.
  • Hästen slutar andas direkt och man ser inga rytmiska eller regelbundna andetag ses.
  • Ögonen är öppna och blicken stirrar rakt framåt. När man rör vid det öppna ögat ska hästen inte blinka eller reagera.
  • Hästen är okänslig för smärta. Den reagerar till exempelvis inte om den sticks med ett vasst föremål på nosen.

Avblodningen

När hästen är ordentligt bedövad ska den avblodas direkt. Avblodningen måste påbörjas inom 60 sekunder efter bedövningen, men gärna så snabbt som möjligt. På slakteriet fästs kedjor i hästens bakben och den hissas upp med huvudet neråt. Bedövningen har gjort hästen medvetslös och den känner ingen smärta.

Vid avblodningen sticks hästen med en kniv långt ner på halsens framsida. Man öppnar då båda halspulsådrorna, eller blodkärlet de utgår från. När kroppen hänger upp och ner går avblodningen litet lättare än om hästen ligger på marken eller på ett golv.

Avblodningen går fort, hästens hjärta hjälper till att pumpa blodet ur kroppen. När blodflödet avtar och slutar kontrolleras att hästen är död. Kroppen ska sakna reflexer, vara slapp och hjärtat ska ha stannat. Först efter den  kontrollen kan hästkroppen gå vidare till uppslaktning och styckning.

Djurskydd och djurvälfärd på slakteri

Personalen som jobbar på slakterier måste ha dokumenterat god kunskap om djurskydd och kunna hantera djur. Nu krävs även ett officiellt kompetensbevis för de som arbetar med levande djur och svåra moment som bedövning och avblodning. Länsstyrelsen ansvarar för att kontrollera djurskydd på slakterier.

Slakteriets officiella veterinär kontrollerar livsmedelssäkerhet, smittskydd och djurskydd under det dagliga arbetet. Veterinären är inte anställd av slakteriet utan arbetar för Livsmedelsverket. Veterinären rapporterar om det finns några brister till Länsstyrelsen eller Livsmedelsverket. Skulle en akut djurskyddsbrist upptäckas kan veterinären stoppa slakten eller beordra omedelbar avlivning av vissa djur.

Läs mer:

Om slakt vid slakteri  (Jordbruksverkets hemsida)
Avlivning och slakt av hästar (Jordbruksverkets hemsida)
Utbildning i djurvälfärd i samband med slakt och annan avlivning – förstudie med anledning av EU-förordning 1099/2009. SLU 2011.