För att delta i studien skulle hästarna ha varit drabbade av sommareksem under åtminstone de två föregående betessäsongerna och att eksemen skulle vara måttliga till kraftiga. Alla hästraser fick ingå men inga dräktiga djur. Dessutom skulle det finnas minst två eksemhästar på samma gård och båda skulle skötas lika.
Till slut kunde resultat från knappt 90 hästar av olika raser från Skåne i söder till Umeå i norr presenteras från studien. En majoritet av hästarna (66%) var islandshästar.
Lika rutiner för hästarna
För att kunna jämföra behandlingens utgång matchades hästarna på samma gård parvis (på några gårdar var det 3 hästar som jämfördes). De hästar som ingick i paret bedömdes av ägarna/skötarna att de hade ungefär samma svårighetsgrad av eksem med utgångspunkt från bedömning av besvär under tidigare betessäsonger.
Inom varje par måste hästarna behandlas identiskt, det vill säga, om någon häst åtgärdas för sitt eksem med till exempel stallvistelse över natten, insektsrepellerande medel under dagen eller täcke så måste även den matchande hästen ha samma behandling.
Hästarna inom paret lottades till behandling med tabletter som innehöll antingen ett aktivt läkemedel eller helt utan substans (så kallad placebo, att jämföra med). Substansen som undersöktes heter cetirizin och används vid allergi hos människa. Varken den behandlande veterinären eller djurägaren/skötaren visste om hästen fått placebo (tabletter utan läkemedel) eller cetirizin.
Resultatet: Liten effekt av läkemedlet
Genom blodprov undersöktes att läkemedlet hade uppnått tillräckligt hög koncentration i plasman för att ge ett gott antihistaminskydd. Trots detta kunde ingen skillnad i eksemets svårighetsgrad påvisas mellan de hästar som fått cetirizin och de hästar som fått placebo.
En förklaring till att den förväntade effekten av cetirizin uteblev kan bero på att andra inflammationsframkallande ämnen som frisätts har större betydelse än histamin för att utveckla klådan. Klådan är det stora bekymret eftersom hästens intensiva kliande leder till svåra skador.
Undersökningen visade att gården har stor betydelse för eksemets svårighetsgrad. Det beror troligtvis på att förekomsten av knott varierar beroende på landskapstypen men även att hästarna sköttes olika på olika gårdar. Hästar som varit installade under natten och haft insektstäcke hade betydligt mindre besvär än hästar som gått ute utan något insektsskydd.
Skötsel viktigare än antihistamin
Hästar med insektstäcken och som stallades in under natten var därmed bättre skyddade från knotten och utvecklade endast ett lindrigt eksem. Antihistamin hade troligtvis en mindre betydelse för att hindra symtomens utveckling och kan inte rekommenderas vid val av behandling mot sommareksem.
Ansvarig forskare: Carina Ingvast-Larsson. Text: Stiftelsen Hästforskning, 2011-04-08
Läsa mer?
