Sjukdomar & skador

Vaccin mot kvarka godkänt

Vaccin mot kvarka godkänt

Kvarka är en av de mest fruktade sjukdomarna som kan drabba hästar, men efter många års forskning har nu en ny typ av vaccin utvecklats för att skydda hästar mot sjukdomen.

Vägen fram till ett fungerande vaccin har varit lång med många utmaningar, men i augusti  2021 blev vaccinet Strangvac godkänt efter rekommendation av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten. Planen är att försäljningen ska starta efter årsskiftet.

Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi (S. equi) och sjukdomen kan snabbt spridas mellan hästar i stall, hagar och vid transporter. Smittan kan även spridas via t.ex. utrustning och inredning i stallmiljöer. I Sverige är kvarka en anmälningspliktig sjukdom.

Sjukdomen är globalt förekommande. Det är enbart Island som har lyckats hålla kvarkan borta, medan det i Sverige rapporteras 70-100 utbrott varje år. Vid varje utbrott kan ett flertal hästar drabbas och med stora ekonomiska konsekvenser för anläggningen orsakat av karantän, transportförbud och stoppad verksamhet etc.

Sjukdomen kan ge en mycket svår övre luftvägsinfektion vilket orsakar stort lidande för drabbade hästar. Kvarkasjuka hästar kan få feber och svullna lymfknutor som ofta utvecklas till varbölder och hästarna får svårt att svälja och ibland att andas. I många fall tar det lång tid, kanske flera månader, att bli av med smittan i stallarna. Dessutom kan vissa hästar bli så kallade tysta bärare som verkar friska men kan sprida smittan vidare.

Att få fram ett fungerande vaccin mot kvarka har länge varit eftertraktat och viktigt inom hästnäringen. Tidigare vacciner baserade sig på försvagade bakterier eller bakterieextrakt vilka kan ge svåra bieffekter.

Kunskapsportalen HästSverige har gjort en intervju med Bengt Guss, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en av forskarna som arbetat med utvecklingen av det nya vaccinet Strangvac.

Forskarna på SLU

Forskarteamet på SLU som varit med för att ta fram det nya vaccinet mot kvarka. Bengt Guss, Karin Jacobsson, Joakim Bjerketorp, Sara Frosth och Lars Frykberg. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Varför började ni arbeta med ett vaccin mot kvarka?

– Det hela startade faktiskt redan på 90-talet när vi studerade den sjukdomsframkallande förmågan hos bakterier såsom streptokocker och stafylokocker. I vår forskning studerade vi hur olika bakteriella proteiner påverkade värden. Av en slump kom vi 1999 i kontakt med Rune Bergman och Kenneth Janzon vilka ägde och drev företaget Nordvacc, ett svenskt vaccinbolag med inriktningen veterinärmedicin. Vid första mötet beskrev vi vår forskning och när jag säger vi menar jag förutom mig själv även min kollega Jan-Ingmar Flock som arbetade på Karolinska institutet (KI). Rune och Kenneth tände till på idén att utveckla en ny typ av vaccin mot kvarka och vi satte upp som mål att vaccinet skulle vara effektivt, säkert och baserat på rekombinanta antigener (proteiner) från equi. Det vill säga, S. equi proteiner som framställs i en ofarlig stam av bakterien E. coli. Därmed kan ett sådant vaccin omöjligen orsaka en S. equi infektion.

Hur planerade ni fortsättningen?

– Det första vi måste visa var att de rekombinanta antigenerna var säkra och gav upphov till skyddande immunitet om de användes i ett prototypvaccin i en smådjursmodell som efterliknade kvarka på häst. Modellen baserad på musförsök sattes upp vid KI av Jan-Ingmar och hans fru Margareta, som även analyserat immunsvaret efter vaccination.

Hur visste ni vilka antigener ni skulle välja i vaccinet?

– Bakterien kan producera väldigt många olika antigener vilket ökar komplexiteten vid vaccinutveckling. Samtidigt var vi klara över att ett flertal antigener behövs för ett effektivt vaccin och att många antigen inte ger upphov till antikroppar som är skyddande. Lars Frykberg, forskare vid SLU, ägnade väldigt mycket tid åt att identifiera och producera lämpliga antigener vilka sedan analyserades i musmodellen. Med hjälp av resultaten från musmodellen och immunologiska data från KI kunde vi sedan rangordna vilka antigener som gav det bästa skyddet.

Hur gick ni sedan vidare med hästförsök?

– Vi kom tidigt i kontakt med forskarna Andrew Waller och Carl Robinson vid Animal Health Trust (AHT), Newmarket i England, vilka också bedrev equi forskning och som dessutom hade en experimentell kvarkainfektionsmodell uppsatt för häst. Kontakten med forskargruppen vid AHT var helt avgörande för att vi skulle kunna prova om våra utvalda antigener fungerade som ett vaccin. Eftersom vi hade flera antigener var vi tvungna att kombinera dem på olika sätt för att hitta den bästa mixen vilket innebar flera års studier.

När ni identifierat den bästa mixen av antigener var vaccinet klart då?

– Nej, det visade sig att den bästa mixen bestod av sju antigener vilket var alldeles för dyrt att producera. Vi måste alltså designa om vaccinet så att vi minskade antalet antigener samtidigt som vi bibehöll skyddseffekten. Lösningen var att göra ett fåtal fusionsproteiner vilka representerade alla antigenerna vilket var en omfattande process. De olika fusionsproteinerna användes sedan som antigener i nya hästförsök och det visade sig att de gav lika bra skydd. Vi kunde därmed arbeta vidare för att gå in i industriell fas.

Industriell fas, vad innebar det?

– Industriell fas innebär att vaccinet tillverkas storskaligt enligt GMP (Good Manufacturing Practice) vilket är nödvändigt för alla läkemedel och vacciner. Det innebär också att produkten testas för effektivitet och säkerhet enligt GCP (Good Clinical Practice). Dessa aktiviteter har lagts ut på beställning på externa partners med företaget Intervacc som beställare, vilket äger marknadsföringstillståndet i Europa.

Det verkar som om det har varit ett omfattande arbete som ni lagt ner under åren, hur har ni finansierat utvecklingen av vaccinet?

– Vi hade svag finansiering i början men via ett tvåårs anslag från NUTEK 2001 kunde vi starta ett pilotprojekt. I samband med det bildade forskarna tillsammans med Nordvacc ett gemensamt bolag, Intervacc, sedermera med Jan-Ingmar som VD. När anslaget från NUTEK löpte ut hade vi uppnått lovande vaccinationsresultat från musmodellen och vi fick omsider tillkommande finansiärer genom nyemission av aktier. Stor del av finansieringen under dessa år kom också från Nordvacc. I takt med lovande resultat från hästvaccinationsförsöken byggdes företaget gradvis upp och nya aktieägare tillkom. 2014 förvärvade Intervacc Nordvacc, som därmed blev dotterbolag till Intervacc och tjänar som företagets försäljningsorganisation i Norden. Intervacc noterades 2017 på Nasdaq First North vilket även innebar att vi fick en stärkt finansiering för att gå vidare. Jag vill som forskare även ta tillfället i akt att tacka andra finansiärer såsom Stiftelsen Hästforskning, FORMAS och SLU som inte direkt finansiellt stöttat vaccinutvecklingen men som under årens lopp stöttat olika grundforskningsprojekt rörande kvarka.

Förutom kvarkavaccinet Strangvac arbetar ni med andra vacciner också?

– Ja, baserat på de erfarenheter vi fått i utvecklingen av Strangvac har vi gått vidare med andra vaccinprojekt vilka även de har finansiellt stöd från Intervacc. Ett vaccinprojekt är riktat mot Streptococcus suis, en bakterie som orsakar olika sjukdomar hos grisar och ett projekt är mot juvermastit hos kor orsakad av Staphylococcus aureus. Glädjande är att dessa projekt dessutom fått finansiellt stöd från Eurostar och Vinnova.

Kommer det att ta lika lång tid att ta fram dessa vacciner?

– Nej, vi har idag helt andra förutsättningar men varje vaccin är ändå en ny utmaning.

Hur många är ni som forskar med att ta fram nya vacciner?

– Idag är vi en forskargrupp vid SLU som består av Lars Frykberg, Karin Jacobsson, Sara Frosth och Joakim Bjerketorp. Dessutom tillkommer en forskargrupp från KI ledd av Birgitta Henriques Normark där forskarna Francesco Righetti och Anuj Pathak arbetar. Jan-Ingmar, som nu gått i pension, arbetar vidare som emeritus vid KI och Intervacc. Dessutom arbetar numera Andrew Waller som forskningschef vid Intervacc.

Åter till Strangvac -hur ser du på framtiden. Kommer man att utrota kvarka genom vaccinering?

– Det är nog ett önsketänkande. Kvarka är en global sjukdom och hästar transporteras runt hela världen i samband med t.ex. tävlingar samt importeras och exporteras, vilket gör att smittan snabbt kan dyka upp. Dock kan ett effektivt vaccin, i kombination med snabb och effektiv diagnostik samt traditionella smittskyddsåtgärder, begränsa smittspridningen och förhoppningsvis minimera antalet utbrott och de konsekvenser som följer ett utbrott.

Vill du veta mer om kvarka:

Intervju gjord av Carin Wrange, publicerad 2021-12-17