Metadon som smärtlindring hos häst

En studie från SLU ger ny kunskap om behandling med metadon och skapar möjligheter att få effektivare smärtlindring för hästar.
– Smärtlindring är väldigt viktigt ur djurvälfärdssynpunkt men även för optimalt tillfrisknande. Även om vi ser att opioider, smärtstillande medel som verkar via det centrala nervsystemet liksom morfin, används inom hästsjukvården, finns fortfarande tveksamhet mot att smärtlindra hästar.
Det berättar Lena Olsén som tillsammans med sin forskargrupp vid SLU ville öka kunskaperna om användningen av metadon för smärtbehandling av hästar. Projektet finansierades av Stiftelsen Hästforskning.

-En vanlig uppfattning är att om man smärtlindrar en skadad kroppsdel, kommer hästen att överbelasta den och orsaka ytterligare skada. Men vi vet också att ju mer ont en häst har desto mer sätter det igång processer som förlänger tillfrisknandet. Med bra smärtlindring blir djuret mindre stressat, får bättre möjligheter att läka och kommer bättre igång med att dricka och äta efter en operation.
– Vi vet att metadon ger bra smärtlindring och att det är ett relativt billigt läkemedel, säger Lena Olsén. Metadon används idag på vissa kliniker som premedicinering där doseringen oftast byggs på praxis. Det behövs mer information om metadons bieffekter och rekommenderade doser och dosintervall.

I forskningsprojektet behandlades åtta friska hästar med metadon både som enda behandling och i kombination med de vanligt förekommande sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Olika fysiologiska, beteendemässiga och smärtstillande parametrar undersöktes.
Det finns en allmän rädsla för biverkningar av behandling med metadon. Människor blir trötta av opioider men de påverkar också andningen negativt och det finns registrerade fall där människor dött på grund av hjärtstopp. Men effekterna skiljer sig åt för olika djurarter. Resultaten av studien bekräftar att rädslan för biverkningar i de flesta fall är ogrundad.

Såg inga allvarliga biverkningar

– Vi såg inga allvarliga biverkningar. Vi har visat att när man håller sig till den dos som ger smärtlindring och inte ökar doseringen, så finns ingen risk för försämrad andning. Man ska förmodligen vara uppe i en ganska hög dos innan behandlingen påverkar andningen. Det vi däremot såg var att andningsfrekvensen gick ner vid kombinationsbehandling med acepromazin eller detomidin. Vi såg heller ingen indikation på att ett hjärtstopp skulle hända.

Även effekten på hästarnas beteende undersöktes. Om en häst som väger 600 kg blir exciterad kan det bli riskfullt. Vid behandling med enbart metadon sågs vissa exciterande beteenden som ökad aktivitet av födosök samt att hästarna gick runt mer intensivt i boxen. Forskarna upptäckte att när man kombinerar behandlingen med detomidin eller acepromazin så upphörde den exciterande effekten.

Halveringstiden, den tid det tar för halten av ett läkemedel att sjunka till hälften av den ursprungliga, är viktigt för att bestämma doseringen. Studien visar att metadon har en snabb halveringstid, omkring två timmar med en dos på 0,2 mg/kg, vilket ger en kortvarig smärtlindring som kan förlängas när hästen samtidigt behandlas med detomidin.
– Läkemedlen hjälper varandra. Förutom viss negativ påverkan på andningen sågs inga biverkningar när man blandade metadon med detomidin eller acepromazin. Det betyder att det kan vara lämpligt att kombinera läkemedlen som premedicinering inför ett operativt ingrepp. Enbart metadon kan användas som smärtstillande för häst vid svåra smärttillstånd som till exempel kolik. Bara man vet hur effektivt hästen bryter ner läkemedlet kan man ställa in dropp på en hastighet som ger bra smärtlindring under en viss period, säger Lena Olsén.

Studien är ett viktigt steg på vägen till att utveckla effektiv smärtlindring. Forskarna vid SLU har kartlagt metadons halveringstid och de har visat att både behandling med enbart metadon och kombinationen med ett lugnande medel kan ge effektiv smärtlindring utan svåra biverkningar.

Projekt: Smärta – bedömning och behandling hos häst, forskare: Lena Olsén, institutionen för veterinär folkhälsovetenskap vid SLU.

Text: Stiftelsen Hästforskning 2017-12-18