Strömedel i stall

Halm, kutterspån, torv, papper eller halmpellets, vad fungerar bäst att använda i hästens box? Vilket strö som används beror på en mängd olika faktorer, bland annat möjlighet att lagra, var i landet man bor samt hur den individuella hästen fungerar på olika strö.

Småbalad halm lastas från vagn till elevator för transport upp på skulle. Foto: Carin Wrange

Den hästägare som helst vill ha sin häst på halm måste kunna lagra ett större parti på en torr plats, till exempel en höskulle, för att det ska räcka hela vintern.

I regel är det billigast att köpa in hela partiet, som räcker fram till betesperioden året efter, redan i början av hösten. Räkna med att du behöver 5-10 kg per dag, beroende på boxstorlek och hur många timmar per dag som hästen står i stallet.
 
Halmen bör inte förvaras direkt på ett betonggolv då fukt och eventuellt vatten kan blöta ner det understa lagret. Ett lager med trätrall underst brukar räcka för att hålla halmen torr. Om du förvarar halmen utomhus är det viktigt att den täcks ordentligt mot regn och snö.

Inget damm eller mögel

Det är också mycket viktigt att man får tag på ett parti halm som inte är dammigt eller mögligt. Undersök några balar vid inköp och fråga producenten hur vädret var vid pressningen för att få besked om kvaliteten.

Den som misstänker att halmen innehåller skadliga ämnen kan testa den hygieniska kvaliteten genom att lämna in ett prov för analys. Det kan dock vara svårt att reklamera ett halmparti efter några månaders lagring, varför det är bättre att vara noggrann från början.

I regel får man bästa halmen från skörd av vete eller korn, medan havrehalm ofta lockar hästen att äta stora mängder.

Halmen kan vara förpackad i såväl småbal (10-15 kg) som storbal (70 kg). Vad man väljer beror på tillgång och möjligheter till förvaring i stallmiljön. Den stora balen är självklart svårare att hantera om man inte har tillgång till traktor.

Gödselhantering styr ibland val av strö

Hästägare som väljer att ställa hästen på spån, torv, papper eller halmpellets kan om så krävs förvara lagret utomhus. Det är dock en fördel om man inte lägger det direkt på marken utan på trätrall underst.

Val av strömedel styrs även av hur stallets gödselhantering är organiserad. Om stallet har små utrymmen för gödseln brukar halm vara alltför skrymmande jämfört med övriga strömaterial.

De stallar som har möjlighet att få sin gödsel bortkörd till en jordbruksfastighet brukar behöva anpassa sina val av strömedel efter vad lantbrukaren kan återföra till marken. Varken kutterspån eller rivet papper passar för att sprida och plöjas ner i åkermark.

Olika typer av bädd i hästens box

Det finns olika metoder hur man sköter rengöring av hästens box. Det finns tre olika metoder att välja på:

Växelbädd
: all gödsel och fuktigt strö tas bort dagligen och nytt material läggs in.

Permanentbädd
: bara den ytliga gödseln och blött strö tas bort dagligen och nytt material läggs in vid behov.

Djupströbädd:
man låter bädden växa utan att ta bort gödsel och fuktigt strö. Nytt strö läggs på vid behov. Djupströbäddar fungerar bäst i gruppboxar och i ligghallar. En djup bädd avger mer värme än de övriga alternativen och har även ökad avgång av fukt och ammoniak under den varma årstiden.

Det krävs mycket arbete med att sköta en halmbädd ordentligt. Foto: Carin Wrange

Halm bäst både i stallet och på åkern

Halm, torv, spån, papper eller halmpellets? Vilket strömedel man väljer att använda till sin häst beror på flera faktorer. En forskningsstudie från USA visar att halmbaserat strö fungerar bäst både i stallet och som komposterad gödsel för spridning på åkermark.

Hästbox uppströad med vårvetehalm. Foto: Carin Wrange

Var i landet hästen är uppstallad, vilken kostnad och arbetsinsats hästägaren är villig att lägga och vad hästen fungerar bäst att stå på, är faktorer som man i regel tar ställning till.

Däremot är det inte lika ofta hästägarna funderar över hur strömedlet fungerar i ett kretslopp efter att det mockats ut från stallet. Förutom tillgänglighet och pris är det även viktigt att ta hänsyn till om strömedlet går att kompostera och återföra som växtnäring till åkermark.

För stall eller gårdar med begränsad lagringskapacitet av gödsel är volymen också en viktig faktor. Om volymen av det som mockas ut ur stallet är stor, kan det vara av intresse att välja strömedel som tappar volym ganska snabbt under kompostering eller lagring, så att tömning av gödselstack/container inte behövs så ofta.

Om gödseln skall användas som växtnäring på gården, så kan olika typer av strömedel också vara mer eller mindre lämpliga eftersom de bryts ned (komposteras) olika snabbt under lagring av gödseln.

Vad händer under kompostering?

Hur kompostering av strömedel fungerar har undersökts i en amerikansk studie från 2009 där fyra olika strömaterial som användes för att strö hästboxar med ingick. De fyra strömedlen var pelleterad vetehalm, långstråig råghalm, kutterspån och spånpellets.

Tolv hästar hölls i boxar med de olika strömedlen under 16 timmar per dag i 18 dagar. Boxarna mockades dagligen av erfaren personal med hjälp av en vanlig handgrep, och allt material som mockades ut (gödsel och blött eller förorenat strö) vägdes och lagrades i fyra olika högar så att olika strömedel inte blandades med varandra.

Från dessa högar skapades ytterligare tre högar per strömedel, totalt fanns det alltså 12 högar med gödsel som lagrades i 100 dagar (maj till augusti). En gång per vecka vändes högarna med en minilastare, och vatten tillfördes (ca 19 liter per vecka) för att hålla ca 50 procent fuktighet i högen. Genom att tillsätta syre och vatten underlättas komposteringen.

Prover togs från alla högar före och efter kompostering, för analys av den kemiska sammansättningen av växtnäring. Högarnas vikt och volym före och efter kompostering registrerades också. Initialt motsvarade varje hög 272 kg, dvs ungefär vad som mockades ut under en 10-dagarsperiod för en häst. Temperaturen i högarna mättes varje timme under hela lagringsperioden.

Högre temperatur i halmbaserat strö

Hästgödsel som innehåller halm är bäst att sprida på åkermark när den har komposterats. Foto: Carin Wrange

Resultaten visade att en komposteringsprocess kom igång i alla högarna oavsett strömedel, men att endast halm och halmpellets hade tillräckligt hög temperatur under tillräckligt lång tid för att mängden parasiter, potentiellt patogena mikroorganismer och ogräsfrön skulle kunna reduceras. Den kemiska sammansättningen av växtnäring ansågs också vara något bättre då halm och halmpellets användes som strömedel jämfört med kutterspån och spånpellets.

Studien visade också att gödselvolymen minskade med ca 34-49 procent under de 100 dagarnas kompostering, och att det inte var någon skillnad i hur stor viktminskningen var mellan de fyra olika strömedlen.

Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att halmbaserade strömedel förmodligen fungerar bäst i häststallar som har begränsade möjligheter att lagra gödseln och som behöver sprida den komposterade gödseln som växtnäring på egna vallar.