Hästens miljö

Svamp upptäcker dopning

Svamp upptäcker dopning

För att se om en häst har fått i sig något ämne som man inte får ge tävlingshästar görs dopningskontroller. Detta sker vanligtvis vid större hästtävlingar men även på lägre nivå, som ett skydd för hästarna och för att hästsporten ska vara rättvis.

I samband med tävling får i princip inga läkemedel ges till hästar. Eftersom de flesta ämnena som lämnar kroppen kissas ut, så tas dopningsprover i form av urinprov i första hand. Kroppen omvandlar ibland ämnena innan de hamnar i urinen. Detta gör att man vid analys av ett dopningsprov ibland måste leta efter omvandlingsprodukter av otillåtna ämnen istället för efter det ämne som hästen verkligen fick i sig från början.

Det går att låta en kemist ta reda på det, men det är både dyrt och tar lång tid. Ett annat sätt vore att låta hästen äta det ämne man vill veta om hästen fått i sig och sedan rena fram det i urinen via olika kemiska omvandlingar. Detta är både opraktiskt och kräver att man gör djurförsök, vilket självklart helst undviks.

Svampen kan omvandla läkemedel

Mikael Hedeland vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) ligger bakom en studie som handlar om hur man kan framställa olika omvandlingsprodukter på annat sätt, utan att behöva ge ämnen till en häst.

I studien har en svamp som heter Cunninghamella elegans använts. Vad som är speciellt med denna svamp är att den kan omvandla läkemedel. I studien fick svampen liknande ämnen som finns i vissa mediciner till hästar och det visade sig att svampen omvandlade dessa ämnen på samma sätt som hästar gör.

Det här betyder att man kan använda sig av denna metod för att producera omvandlingsprodukter av läkemedel. De kan sedan användas för att jämföra med ämnen man hittar i ett dopningsprov för att avgöra vilket ämne hästen fått i sig. Detta sparar tid och man undviker djurförsök.

Text: Stiftelsen Hästforskning, 2014-05-20
Forskningsprojekt: Studier av ett mikrobiellt in vitro-system för produktion av läkemedelsmetaboliter till dopningskontrollen.
Ansvarig forskare: Mikael Hedeland, år 2006-2007

En välfungerande dopningskontroll är en förutsättning för att hästsporten ska kunna vara rättvis och för att djurskyddet ska kunna upprätthållas.

Dopningsreglerna är strängare för hästar än för människor, eftersom ett djur inte själva kan bestämma om de ska ta en viss medicin. Detta innebär att inga läkemedel alls får ges till hästen i samband med tävling. De flesta ämnen man äter lämnar kroppen genom att de kissas ut och det är därför vanligast att ett dopningsprov består av just urin.

För ett positivt resultat från ett dopningsprov ska hålla som bevis i en rättegång så ställs vissa krav på hur analysen ska ha gått till. Bland annat så måste man jämföra resultatet från det misstänkta provet med det som man får från en renframställd produkt av det ämne man tror hästen har tagit. Kroppen omvandlar ibland ämnena innan de hamnar i urinen. Detta gör att man vid analys av ett dopningsprov ibland måste söka efter omvandlingsprodukter av otillåtna ämnen istället för efter det ämne som hästen verkligen intog.

Ett problem är att renframställda omvandlingsprodukter ofta är svåra att få tag i. Det finns olika tänkbara sätt att tillverka dessa. Man kan låta en kemist göra dem genom så kallad kemisk syntes. Detta sätt är dyrt och tar lång tid. Ett annat sätt är att låta en häst äta det ämne man är intresserad av och att sedan rena fram omvandlingsprodukterna ur urinen. Detta sätt är opraktiskt och det kräver att man utför djurförsök, vilket inte är bra ur ett etiskt perspektiv.

Svamp ger besked

Syftet med denna studie har därför varit att undersöka möjligheten att använda en svamp som heter Cunninghamella elegans för att omvandla läkemedel. Fördelarna med denna metod är att den är billig, snabb och att inga djurförsök behöver göras.

Vi har valt ut några läkemedel som är intressanta för dopningskontrollen, för att se hur de omvandlas av svampen. De ämnen som studerats mest ingående var klemastin som ges mot allergier, meloxikam som ges mot smärta och inflammationer, samt bupivakain som är lokalbedövande. Dessa gavs till svampen och efter en tid så gjordes en kemisk analys för att ta reda på om och hur ämnena hade förändrats. Det visade sig att svampen omvandlade dessa läkemedel på liknande sätt som däggdjur gör. Detta resultat är mycket viktigt och visar att denna metod kan användas för att framställa omvandlingsprodukter av otillåtna ämnen som kan användas som jämförelsematerial inom dopningskontrollen.

Viktigt verktyg

Svampen Cunninghamella elegans finns att köpa. Den ser ut som en ljus fluffig massa. Den kan leva mycket länge genom att man förvarar den så kallade ursprungskulturen i kylskåp och från den tar en liten portion som får växa till i buljong i ett värmeskåp. När svampen växt till, så tillsätts det läkemedel man vill studera. Man låter sedan svampen i buljong stå i ett värmeskåp under några dagar.

Efter detta så utförs en kemisk analys av buljongen för att se hur läkemedlet påverkats. Denna analys har skett med en teknik som kallas masspektrometri. Med masspektrometri kan man mäta vad en molekyl väger. Man kan också få fram ett mönster som kan betraktas som ett fingeravtryck för ett visst ämne. Denna teknik används av alla dopningslaboratorier och man anser att detta är den enda metod som kan ge bevis som är tillräckligt bra för att hålla i en rättegång.

Svampen Cunninghamella elegans kan tillverka omvandlingsprodukter av läkemedel på liknande sätt som hästar gör. Detta gör att den kommer att bli ett viktigt verktyg inom dopningskontrollen.

Text: Stiftelsen Hästforskning, 2014-05-20
Forskningsprojekt: Studier av ett mikrobiellt in vitro-system för produktion av läkemedelsmetaboliter till dopningskontrollen.
Ansvarig forskare: Mikael Hedeland, år 2006-2007

Vill du veta mest om dopningskontroll med svamp? Klicka på länken nedan

Slutrapport från forskningsprojektet: Studier av ett mikrobiellt in vitro-system för produktion av läkemedelsmetaboliter till dopningskontrollen. 

Drug Metabolites Formed by Cunninghamella Fungi: Mass Spectrometric Characterization and Production for use in Doping Control – avhandling av Axel Rydevik, Uppsala universitet 2014

Uppdaterad 2014-05-20