Polyneuropati - mystisk nervsjukdom

Nervsjukdomen polyneuropati får hästar att plötsligt börja snubbla, kota över och ibland få svårt att röra sig. Sjukdomen drabbar i regel helt utan förvarning och en tredjedel av hästarna som fått polyneuropati måste avlivas.

Sjukdomen kan drabba alla raser och i alla åldrar. 1995 rapporterades de första fallen i Norge och 1998 i Sverige. Polyneuropati har också förekommit i Finland. Fram till maj 2016 har totalt uppemot 200 nordiska gårdar rapporterat en eller flera hästar som insjuknat under vinter- och vårsäsongen, varav 27 stall i Sverige med sammanlagt över 160 sjuka hästar.
Mellan 2013-2016 har fall rapporterats till SVA från två till tre svenska stall årligen och minst 11 hästar har avlivats på grund av sjukdomen under denna tid. Forskning har gjorts vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala i samarbete med Norges veterinärhögskola i Oslo.

Det finns ännu ingen känd orsak till nervsjukdomen. Mycket tyder på giftverkan, eventuellt i kombination med en immunologisk reaktion. Ofta blir flera hästar i samma stall sjuka ungefär samtidigt. De drabbade hästarna blir försvagade, särskilt i bakbenen.

Smygande symptom

Symptomen börjar ofta smygande, en häst ”tappar ett bakben” vid träning, det vill säga snubblar och kotar över. I svåra fall kan hästen ta flera steg på detta sätt, i värsta fall ramlar den omkull och kan inte ta sig upp igen.

Sår på framsidan av kotlederna och kronbenen på bakbenen tyder på att hästen har kotat över. Foto: Gittan Gröndahl

Utbrotten av polyneuropati förekommer främst under vintern (januari till maj) vilket gör att forskarna misstänker att något i det inplastade ensilerade fodret skulle kunna orsaka sjukdomen. En annan teori är att det kan vara en reaktion efter en infektion, men ingen smitta har kunnat visas. Ännu finns inga säkra bevis för de teorierna.

Inom forskningsprojektet har foderprover samlats från några av gårdarna där hästarna har insjuknat i polyneuropati. Man har även gjort kliniska undersökningar av hästarna samt tagit reda på uppgifter om utfodring, skötsel och miljö. Flera av de avlivade hästarna har obducerats och nervvävnad har undersökts.

Merparten blir friska

Bland de sjuka hästar som studerades avlivades 29 procent. Resterande hästar blev till slut friska, ofta inom ett halvår, men i vissa fall tog det väldigt lång tid, upp mot 17 månader. Ingen särskild behandling gavs till de sjuka hästarna under konvalescensen utom visst tillskott av vitamin B, E och selen. Läs mer om polyneuropati i artikel i tidning från SVA.

Ansamling av fall

När platser och datum studerades för 136 utbrott i Skandinavien sågs en ojämn fördelning.

Trots att det finns fler hästar och stall i Sverige, så kom 120 av utbrotten i Norge. Vissa år är värre än andra. Det finns en tydlig säsongsvariation, med 91 % av utbrotten i januari-maj. Ansamlingar av utbrott i tid och rum förekom, så kallad ”klustring”, enligt två av tre statistiska analysmetoder.

Den okända faktor som utlöser polyneuropati på häst förekommer alltså ofta på flera ställen samtidigt i ett område, och oftare på vårvintern. Det pekar inte mot en ärftlig sjukdom. Framtida studier kan istället inriktas på andra tänkbara faktorer som väder, som kan påverka foder eller skötsel, eller en infektionsreaktion.

Har du en häst med polyneuropati?

Statsveterinär Gittan Gröndahl vid SVA (018-67 40 00) vill gärna ha kontakt med ägare och veterinärer som har hand om hästar med polyneuropati. Det är för att få en översikt över utbrotten och hur vanligt det förekommer i Sverige. Gäller det Norge, kontakta veterinär Siv Hanche Olsen på veterinärhögskolan i Oslo.

Läs mer om polyneuropati:

Förvärvad polyneuropati på häst

Den vanligaste sjukdomen i perifera nerver på hästar i Sverige är troligtvis polyneuropati. Det är dock en ovanlig åkomma.

De flesta svenska veterinärer har inte ens sett ett fall och inget enkelt test finns. Därför kan det vara svårt att få rätt diagnos när den dyker upp. Kom ihåg diagnosen om du ser hästar som börjar snubbla och kota över på bakbenen. SVA (Gittan Gröndahl) vill gärna ha kontakt vid misstänkta fall av polyneuropati hos häst.

Överkotande hästar i Norden sedan 1990-talet

Förvärvad polyneuropati på häst började uppträda i Norge, Sverige och Finland under 1990-talet men verkar inte förekomma i andra länder. Vissa utländska författare kallar det för "Scandinavian knuckling syndrome". "Knuckling" betyder överkotning och är det typiska symptomet hos hästar som drabbas av polyneuropati.

Det var 16 utbrott i Sverige med en eller flera sjuka hästar och 120 utbrott i Norge från 1995-2012. Under 2010 till 2015 har det enbart varit enstaka misstänkta svenska fall årligen, med undantag för ett stort utbrott i Täby med cirka 20 fall under 2014-2015.

Polyneuropati har förekommit i hela landet, med en viss övervikt i Mälardalen. Alla hästtyper och raser har drabbats, från olika slags miljöer, såsom rid-, trav- och galoppstall, stuterier och lösdrifter. Oftast kommer fler fall inom några veckor från det första fallet i stallet. Det är vanligast under stallsäsongen (januari -maj). Ansamlingar av utbrott har påvisats (Wolff m fl, 2014). Yngre hästar drabbas oftare (gröndahl m fl, 2012).

Muskelsvaghet och överkotning på bakbenen

Det mest typiska som ses vid polyneuropati är muskelsvaghet och överkotning på bakbenen. Hästen är vid fullt medvetande, har normal aptit och beteende i övrigt och är inte direkt "vinglig" eller halt, men kan ibland röra sig annorlunda än normalt, mer försiktigt, skärrar eller ovilligt, särskilt på vissa underlag.

Överkotning innebär att tån inte sträcks ut normalt vid isättning av hoven, upp till den grad att de kan trampa på kotledens framsida i ett eller flera steg.  Ofta ses sår där på kotan. I lindriga fall har hästen svårt att rätta sina att rätta sina ben efter underlaget, kan "tappa" ett bakben eller snubbla i form av en lindrig överkotning i vissa steg, särskilt vid uppbromsning, trötthet eller djupt underlag.

Det kan dock även förekomma hos hästar utan polyneuropati, så enstaka snubblingar räcker inte för diagnos på en enskild häst. Vissa drabbade hästar får svårt att resa sig. De värsta fallen blir liggande förlamade och måste avlivas av djurskyddsskäl. De som överlever tillfrisknar vanligtvis efter en längre tids konvalescens.

Orsaken är ännu okänd

Orsaken till polyneuropati på häst och hur skadorna bildas är inte känt. Ingen smitta har kunnat påvisas. Det betraktas därför inte som en smittsam sjukdom, men kan troligen utlösas av en faktor som flera hästar exponeras för. Rent allmänt kan man säga att denna typ av nervskador brukar kunna skapas av toxiner (giftiga substanser), vitaminbrister, ämnesomsättningsproblem och immunmedierade skador. En teori är att något i vissa inplastade foder (hösilage) kan utlösa sjukdomen, eftersom fodret brukar vara en gemensam faktor för insjuknade.

Vad det har för betydelse är inte klarlagt då även friska hästar har ätit samma foder i drabbade besättningar. Sjukdomen skulle kunna utlösas av en immunologisk reaktion på ett smittämne eller något annat, och att en antikroppsreaktion sedan ger effekter på det egna nervsystemet. Det skulle i så fall likna det så kallade Guillain-Barrés syndrom (GBS) hos människa.

Skadade nerver och myelinskidor

Vid obduktion av hästar med polyneuropati ses en nervskada i nerverna, men inte i hjärna och ryggmärg. Både själva nervtråden (axonet) och nervernas isolerande myelinskidor är skadade. Inflammatoriska celler (vita blodkroppar) finns kring de skadade nerverna.

Diagnos görs på symptom och obduktion

Diagnosen sker med hjälp av typisk symptombild, historia och efter uteslutande av andra diagnoser. Det finns inga specifika tester som kan ge diagnosen på häst förutom nervbiopsi, vilket är svårt att göra på en levande häst.

På människor kan den elektriska överledningsförmågan i nerver testas, och blodprover kan analyseras för antikroppar mot proteiner i nervvävnad. Vi har inte tillgång till dessa metoder på häst. Veterinären bör göra en noggrann klinisk undersökning inklusive neurologisk undersökning och blodprov.

Vid obduktion kan diagnosen konfirmeras med hjälp av snitt från perifera nerver. Om fodret är misstänkt bör mikrobiologisk och/eller toxikologisk analys göras. Andra diagnoser som bör uteslutas, och som vanligtvis har annorlunda symptom jämfört med med polyneuropati är bland annat hälta, patellaupphakning, korsförlamning, förträngning av ryggmärgskanalen, botulism, inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna (orsakat av t ex herpesvirus, bornavirus, encefalitvirus, west nile virus, rabiesvirus, listeria, protozoer) samt förgiftningar med påverkan på hjärna eller ryggmärg, till exempel "rye grass staggers" och leukoencefalomalaci.

Vila är behandlingen

Behandlingen är vila, då sjukdomen är självläkande. Man behöver inte isoleral sjuka hästar. Vila under några månader, upp till ett år i enstaka fall, med lugn rörelse i stor box eller lämplig hage.
Skydda huden på  framsidan av kotlederna med mjuka lindor vid behov. Se till att hästen inte behöver anstränga sig, gå på ojämnt, kraftigt sluttande eller djupt underlag och att alla stressmoment undviks. Symptomen kan akut förvärras vid stress eller trötthet.

Tillskott av selen, B- och E-vitamin ges ibland som understödjande behandling. På människa med GBS ges höga doser immunglobuliner, denna behandling skulle (om den fanns till häst) kosta ett par hundra tusen kronor per häst.

Mindre hästar som har svårt att resa sig kan i vissa fall lyftas med hängmatta, men undvik att ställa hästen i hängmatta under en längre tid då det kan trötta eller stressa hästen. Stora hästar som blivit liggande med uttalad muskelsvaghet på grund av nervskador har dålig prognos, och det är ofta utsiktslöst att lyfta dem i hängmatta. Hästar som inte kan resa sig själva eller med hjälp, bör avlivas av djurskyddsskäl.

En tredjedel avlivas

Prognosen är avvaktande åtminstone tillsl att man ser att hästen inte förvärrat sina symptom under den första månaden. I en studie från SVA, SLU och Norge (Gröndahl m fl, 2012) avlivades 29 procent av drabbade hästar, de mest akuta oftast inom en till två dagar efter debut, och övriga inom två veckor till tre månader. Överkotningarna slutar uppträda efter mediantiden 4,4 månader (variation 1-17 månader) hos överlevande hästar. Ett par månader efter att överkotningarna försvunnit var hästarna tillbaka på samma nivå av arbete som före sjukdomen.

Du kan få veta mer om polyneuropati hos häst genom att följa denna länk:

Andra diagnoser som kan ge nervstörningar hos hästar kan du läsa mer om här:

Polyneuropati hos häst

Det finns inte så mycket i facklitteraturen om det som kallas polyneuropati hos häst, eller acquired equine polyneuropathy, eller "Scandinavian knuckling syndrome". Nedan listas några publicerade studier.

Spatial and temporal distribution of incidence of acquired equine polyneuropathy in Norway and Sweden, 1995-2012. Wolff et al, 2014. När platser och datum studerades för 136 utbrott i Skandinavien sågs en ojämn fördelning.

Trots att det finns fler hästar och stall i Sverige, så kom 120 av utbrotten i Norge. De svenska fallen sågs inte de mest hästtäta områdena av landet. Vissa år var värre än andra. Det finns en tydlig säsongsvariation, med 91 % av utbrotten i januari-maj. Ansamlingar av utbrott i tid och rum förekom, så kallad ”klustring”, enligt två av tre statistiska analysmetoder.

Den okända faktor som utlöser polyneuropati på häst förekommer alltså ofta på flera ställen samtidigt i ett område, och oftare på vårvintern. Det pekar inte mot en ärftlig sjukdom. Framtida studier kan istället inriktas på andra tänkbara faktorer som väder, som kan påverka foder eller skötsel, eller en infektionsreaktion.

Acquired equine polyneuropathy in Norway and Sweden: a clinical and epidemiological study, Gröndahl et al, 2012. Tretton drabbade gårdar med 42 fall och 115 kontrollhästar undersöktes. Åtta fall hade en svår, akut neurologisk sjukdom. Fallen inträffade i december till april. Nya fall uppträdde inom 100 dagar efter det första fallet på gården. 27% fick symptom och 29% av dessa avlivades/dog. Symptomen syntes i median 4,4 månader (1-17 mån). Överlevare återvände till arbete inom 19 månader (median 6,6 mån). Hästar över 12 år insjuknade mer sällan. Unga fallhästar hade högre överlevnad än äldre.Skötselfaktorer skilde inte mellan fall och kontroller. Inplastat vallfoder användes till både sjuka och friska hästar.

Polyneuropathy Associated with Forage Sources in Norwegian Horses. Hanche-Olsen et al, 2008. De kliniska symptomen varierade från enstaka överkotningar till förlamning. Vissa hästar fick grava symptom inom några timmar. De flesta fall med milda symptom tillfrisknade efter 5-6 månaders vila. Degeneration av nervfibrer sågs hos 22 obducerade fall. En gemensam faktor för fallen var utfodring med storbalsensilage eller i vissa fall hö av dålig mikrobiologisk kvalitet.

Polyneuropathy of Finnish horses characterised by inflammatory demyelination and intracisternal Schwann cell inclusions. Hahn et al, 2010. Kliniska tecken och nervskador skilde sig från andra beskrivna polyneuropatier hos häst. Författarna föreslår att det föreligger en primär skada på Schwanncellerna, som bildar myelin.